HEAT-verktyget sätter siffror på cyklingens hälsonytta

HEAT-verktyget sätter siffror på cyklingens hälsonytta

HEAT är en verktygsplattform (Health and Economic Assessment Tool) som har utvecklats av WHO tillsammans med ECF (The European Cyclists’ Federation). Syftet är att ge stöd åt trafikplanerare och cykelfrämjare genom att belysa de ekonomiska fördelarna liksom hälsofördelarna med aktiv mobilitet. De nätbaserade verktygen, som är enkla och gratis att använda, räknar på samhällets folkhälsovinster kopplat till investering inom infrastruktur för gång och cykel.

Som enda cykelorganisation i projektet ska Cykelfrämjandet bidra med kompetens inom cykelplanering och aktivism för att hjälpa projektet att förbättra förutsättningar för cyklister runt om Östersjön. Under hösten 2018 ordnades en workshop i Stockholm för att hjälpa de andra projektdeltagarna att komma igång med nätverksarbetande.

Projektdeltagare:

  • Baltic Region Healthy Cities Association, Finland
  • Council of Southwest Finland – Service Centre for Sustainable Development and Energy of Southwest Finland (VALONIA), Finland
  • Turku University of Applied Sciences, Finland
  • Jurmala City Council, Lettland
  • Institute of Baltic Studies, Estland
  • Tartu City Government, Estland
  • Cykelfrämjandet, Sverige

Projektet påbörjades den 1 april 2018 och pågår till den 31 mars 2021. Projektet är delfinansierat av Interreg Central Baltic 2014-2020.

Malmö – när cyklisterna själva får välja

Malmö – när cyklisterna själva får välja

Sveriges cyklister har sagt sitt – Malmöborna är mest nöjda med sin hemkommun utifrån ett cykelperspektiv. Därefter kommer Karlstad, Östersund och Umeå kommun. Detta enligt Cyklistvelometern 2018, Cykelfrämjandets nya nationella granskning.

Min kommun är en bra cykelkommun.” Så lyder ett av de påståenden som landets cyklister har fått ta ställning till. Över 12 000 personer från norr till söder har deltagit i undersökningen och det är alltså Malmö kommun som toppar 2018 års Cyklistvelometer.

85 procent av Malmöcyklisterna nöjda

Malmö får 4,2 på en femgradig skala (där 5 är högsta betyg) över generell nöjdhet utifrån ett cyklistperspektiv och 85 procent av Malmös cyklister instämmer helt eller delvis med att Malmö är en bra cykelkommun. Detta att jämföra med det nationella genomsnittet där endast 45 procent är helt eller delvis nöjda.

– Malmö visar vägen för hur man bygger en stad som uppskattas av dess invånare och andra kommuner behöver lära av Malmö. Men de ska inte luta sig tillbaka för det, de ligger ju exempelvis efter grannstaden Köpenhamn. Bättre separering mellan cyklister och gångtrafikanter och tydligare prioritering av cyklister framför biltrafiken är viktiga åtgärder för att bli en ännu mer attraktiv cykelstad, säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet.

Nästan var tredje cyklar även på vintern

Anmärkningsvärt är att 28 procent av landets cyklister trampar på i samma utsträckning året om och 2 procent uppger att de cyklar mer på vintern än under sommarhalvåret.

Det största hindret cyklisterna möter i sin vardag är enligt undersökningen dåliga cykelvägar och mest irritation väcker cykelbanor som delas med gående. Bredare cykelbanor som tillåter cykling i bredd är därför något som efterfrågas.

Om Cyklistvelometern

Cyklistvelometern är en ny nationell granskning genomförd av Cykelfrämjandet. Undersökningen syftar till att låta cyklister tycka till om hur cykelvänliga de upplever sin hemkommun. Totalt har 12 642 cyklister svarat på den nätbaserade enkäten. Utöver Cyklistvelometern står Cykelfrämjandet också bakom en nationell granskning av kommunernas faktiska arbete med cykelfrågor, Kommunvelometern. Vinnare av Kommunvelometern 2018, som presenterades i våras, blev Uppsala medan Linköping och Lund delade på andraplatsen. Malmö, Nacka och Umeå placerade sig på en delad tredjeplats.

Urval

Svaren i Cyklistvelometern har inhämtats från en självrekryterad anonym webbenkät. Resultat på kommunnivå presenteras enbart för de kommuner som har fått in ett tillräckligt många antal svar. Antal svar som krävs är relaterat till kommunens storlek: minst 50 svar för de minsta kommunerna och upp till minst 200 svar för de största.

Deltagande kommuner i Cyklistvelometern 2018

  • Alingsås kommun
  • Avesta kommun
  • Bollnäs kommun
  • Borås kommun
  • Burlövs kommun
  • Eskilstuna kommun
  • Falkenbergs kommun
  • Finspångs kommun
  • Göteborgs kommun
  • Heby kommun
  • Hudiksvalls kommun
  • Jönköpings kommun
  • Karlskrona kommun
  • Karlstads kommun
  • Katrineholms kommun
  • Kristinehamns kommun
  • Kungälvs kommun
  • Lerums kommun
  • Lidingö kommun
  • Linköpings kommun
  • Lomma kommun
  • Ludvika kommun
  • Luleå kommun
  • Lunds kommun
  • Malmö kommun
  • Mora kommun
  • Munkfors kommun
  • Mölndals kommun
  • Nynäshamns kommun
  • Olofströms kommun
  • Skellefteå kommun
  • Skurups kommun
  • Skövde kommun
  • Sollentuna kommun
  • Stenungsunds kommun
  • Stockholms kommun
  • Strömstads kommun
  • Svedala kommun
  • Tjörns kommun
  • Trelleborgs kommun
  • Tyresö kommun
  • Umeå kommun
  • Uppsala kommun
  • Vellinge kommun
  • Vimmerby kommun
  • Vänersborgs kommun
  • Värmdö kommun
  • Västerås kommun
  • Växjö kommun
  • Älvkarleby kommun
  • Örebro kommun
  • Östersunds kommun
  • Österåkers kommun

Cykelfrämjandet utlyser ny innovationstävling

Cykelfrämjandet utlyser ny innovationstävling

För varje person som ställer in cykeln under vintern ökar trängseln på vägarna och i kollektivtrafiken, med negativa konsekvenser för både klimat och folkhälsa. Därför utlyser Cykelfrämjandet en innovationstävling för att öka vintercyklingen tillsammans med Svensk Cykling.

Den som under vintern 2018–2019 tar fram den bästa innovationen för att öka vintercyklingen utses till Årets vintercyklingsinnovation och får söka medel från innovationsmyndigheten Vinnova för innovationsutveckling. Förra året delade Vinnova ut sammanlagt 1 200 000 kr till vinnarna för att utveckla och sprida sina innovationer.

Foto: Henrik Rådmark

Tävlingen genomfördes första gången vintern 2017–2018. Då var det en kommuntävling, med Luleå och Umeå som vinnare. Inför vintern 2018–2019 sker en betydande förändring: tävlingen kommer att vara öppen för alla typer av företag, organisationer och offentliga organ att tävla på egen hand.

Hur går tävlingen till?
Innan tävlingsperioden anmäls ett tävlingsbidrag. En eller flera aktörer kan stå bakom det. Det är även tillåtet att registrera flera tävlingsbidrag. Under vintern testas sedan innovationernas kapacitet att öka cyklingen. Efter tävlingen utses en eller flera vinnare av en jury.

Vem får delta?
Någon typ av organisation med ett organisationsnummer, ex. kommuner, företag, forskningsinstitut, föreningar, etc. Bidrag blir ofta extra skarpa när flera aktörer tillsammans står bakom det.

Hur bedöms bidragen?
Varje bidrag bedöms utifrån fem kriterier av en jury bestående av några av Sveriges främsta experter på vintercykling.

Hur belönas de bästa innovationerna?
Det högst rankade tävlingsbidraget utses till Årets vintercyklingsinnovation. Vinnarna kommer få stor nationell och internationell uppmärksamhet. Det eller de bästa tävlingsbidragen får ansöka om medel från innovationsmyndigheten Vinnova för att vidareutveckla sin innovation. Som vinnare blir man ambassadör för innovationen och för Sverige, och har möjlighet att få representera Sverige på internationella konferenser.

Varför innovationstävling?
Innovationstävlingar är ett sätt att stimulera förändring och skapa incitament för att hitta nya lösningar. En belöning delas ut till den som först eller bäst löser en på förhand tydligt definierad utmaning. Innovationstävlingar har en lång historia med många framgångsrika exempel där man löst några av tidens stora utmaningar.

Varför vintercykling?
För varje person som ställer in cykeln under vintern ökar trängseln på vägarna och i kollektivtrafiken, med negativa konsekvenser för både klimat och folkhälsa. Samtidigt ökar olycksrisken för de som väljer att cykla året runt.

Vilka problem behöver lösas?
Till exempel minskar framkomligheten för cyklister minskar med 30-60 % under vintern med traditionella snöröjningsmetoder (Källa: Stockholms stad rapport Cykelframkomlighet vintertid). Snö och is ligger bakom var femte allvarlig cykelsingelolycka, följt av rullgrus (10 %) (Källa: VTI rapport 801).

Hur ska resultat och bra idéer spridas?
www.cykelplusminus.se kommer att samla allt som har med tävlingen att göra. Där kommer planerare, politiker och allmänheten att kunna att följa den pågående tävlingen. Där kommer också goda erfarenheter och kunskaper att lyftas fram och spridas – och ge utrymme för kommunerna att skapa engagemang bland medborgare.

Hur stor är prissumman?
De som vinner ges möjlighet att söka medel från Vinnova för att utveckla sin innovation. Summan är anpassningsbar. Efter första tävlingsåret 2017–2018 delades 1 200 000 kr ut till två olika aktörskonstellationer för utveckling och spridning.

Räcker en idé?
Nej, det är en praktik-orienterad tävling. En idé är en nödvändig start, men vi vill se att den testas i praktiken. Under hösten registrerar man sig för tävlingen, under vintern har man möjlighet att testa sin innovation, och i april lämnar in underlag till juryn med information om vad man har gjort och vilka resultat man har uppnått.

Jag tror att vi kan bidra till att öka vintercyklingen! Hur anmäler jag oss?
Registrera ert tävlingsbidrag här senast den 31 december.

All information om tävlingen hittar du på www.cykelplusminus.se

För vidare information kontakta:
Emil Törnsten
Projektledare
073-324 77 84
[email protected]

 

Cykelsemestra i Skåne den 5-10 augusti 2019

Cykelsemestra i Skåne den 5-10 augusti 2019

Cykelturistveckan är ett årligt återkommande arrangemang sedan 1983 som turnerar olika städer i landet för att fler skall upptäcka cykelglädje. Inspirationen till detta event kommer ursprungligen från en fransk cykelvecka som samlar ca 15 000 deltagare. 2017 var vi i Halmstad, 2018 i Rättvik.

2019 års cykelsemester kommer att äga rum i nordöstra Skåne med Kristianstad som värdstad. En vecka fylld av upplevelser som hela familjen kan cykla till. Bokskogar, lokalproducerad mat och sevärdheter.

Cykelturistveckan 2019 kommer att bjuda på ett välkänt upplägg med flera olika cykelturer att välja på varje dag. Vi kommer dessutom att ha ett upplevelsespäckat program både under cyklingen och i start och målområdet i den centralt belägna Tivoliparken. Kristianstads vattenrike finns i anslutning till parken med sitt fantastiska naturum. Åkattraktionen Opteryx är placerad mitt i naturum och ger en flygande start på ditt besök.

Läs mer om nästa års Cykelturistvecka på Cykelturistveckan.se

Nationell granskning: Uppsala arbetar bäst för ökad cykling

Nationell granskning: Uppsala arbetar bäst för ökad cykling

Uppsala är bäst i Sverige på att jobba för ökad cykling. Det visar årets upplaga av Kommunvelometern, Cykelfrämjandets omfattande och växande granskning av kommunernas cykelarbete. Nu får även cyklister chans att tycka till om ”sin” kommun.

I år deltog rekordmånga 53 kommuner med i Kommunvelometern. Det motsvarar nästan 5,2 miljoner invånare, strax över 51 procent av Sveriges befolkning.

För första gången i Kommunvelometerns åttaåriga historia kniper Uppsala topplaceringen. De har under flera år arbetat systematiskt för att förbättra sig och ett av deras mål för 2018 var just att bli bäst i Sverige.

Stor bredd i toppen
Linköping och Lund delar andraplatsen. Malmö, Nacka och Umeå placerar sig på en delad tredjeplats.

– Det var alltså oerhört jämnt i år, vilket vi ser som ett tecken på att toppen bland svenska cykelstäder blir allt bredare. De största vinnarna är invånarna i dessa kommuner. Detta kommer på sikt öka framkomligheten, minska utsläppen och förbättra folkhälsan för många personer, säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet.

– Vi gör nu även en enkätundersökning där cyklister får tycka till om sin kommun, för att få deras perspektiv och öka trycket på kommunerna att utveckla sitt cykelarbete.

Tre kategorier
I Kommunvelometern jämförs kommuner i tre olika storlekskategorier. Stora kommuner (fler än 100 000 invånare), mellanstora (50 000-100 000 invånare) och små kommuner (upp till 50 000 invånare).

I kategorin mellanstora kommuner rankas Karlstad och Luleå högst, följda av Sollentuna och Växjö.

Sundbyberg är den kommun som skiner starkast bland små kommuner, följt av Danderyd och Lomma.

Av årets deltagare har 47 kommuner varit med tidigare och jämfört med första året har resultatet förbättrats för 72 procent av dem.

Totalt har 100 svenska kommuner någon gång deltagit i Kommunvelometern. Sex kommuner, Göteborg, Malmö, Jönköping, Borås, Gävle och Varberg har deltagit samtliga år sedan starten 2010.

2018 års resultat presenterades på SKL:s Cykelkonferens i Östersund den 23 maj.

Ladda ned rapporten: Kommunvelometern 2018

Länk till enkätundersökningen för cyklister: Cyklistvelometern

Deltagande kommuner 2018

Ale
Avesta
Borlänge
Borås
Danderyd
Enköping
Eskilstuna
Falun
Finspång
Gävle
Göteborg
Heby
Helsingborg
Hässleholm

Järfälla
Jönköping
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
Kiruna
Knivsta
Kristianstad
Lidingö
Linköping
Lomma
Ludvika
Luleå
Lund

Malmö
Motala
Mölndal
Nacka
Skellefteå
Skövde
Sollentuna
Solna
Stockholm
Strömstad
Sundbyberg
Svedala
Tjörn
Trelleborg

Tyresö
Täby
Umeå
Upplands Väsby
Uppsala
Varberg
Vänersborg
Västerås
Växjö
Ystad
Östersund

 

De fick Cykelfrämjandets uppsatsstipendium

De fick Cykelfrämjandets uppsatsstipendium

Med siktet inställt på smarta 2+1-vägar för cyklister skrev Anna Enström och Thed Kerrén en kandidatuppsats om cykelomkörningar. I april mottog de Cykelfrämjandets uppsatsstipendium för arbetet.

De ägnade två månader åt att studera hur cyklister beter sig vid omkörningar och hur en cykelbanas bredd påverkar antalet omkörningar som görs.

Sedan skrev de en kandidatuppsats om ämnet.

Resultatet blev så bra att Anna Enström och Thed Kerrén fick Cykelfrämjandets uppsatsstipendium 2018.

– Det var både jättekul och överraskande. Jag hade faktiskt glömt bort att vi skickat in uppsatsen, berättar Anna som studerar transport och geoinformatik vid KTH.

Ämnet för uppsatsen är förvisso extremt smalt, men Anna beskriver det som en pusselbit för ett större sammanhang. En pusselbit som krävs för att kunna utveckla framtidens snabbcykelvägar.

– Det har visat sig att det på vissa ställen är svårt att få plats med cykelbanor som är tillräckligt breda för dubbelriktad trafik. Där skulle man istället kunna anlägga 2+1-vägar.

Och då behöver man veta hur mycket utrymme som krävs för att cyklister ska kunna göra säkra omkörningar.

Anna och Thed har inte bestämt vad de ska göra med stipendiesumman på 10 000 kronor. Men Anna vet i vart fall vilken riktning hon ska ta efter studierna.

– Jag brinner för frågan om hur samhället kan lösa framtidens transporter i städer. Det är också något jag vill arbeta med sedan.

Juryns motivering

Anna Enström och Thed Kerrén har i “Cykeln tar plats” tagit sig an uppgiften att beräkna ytbehov för omkörning på cykelbana.

I sitt arbete har de tagit fram ny kunskap på ett spännande, intressant och vetenskapligt sätt. Ansatsen att studera trafikanternas beteende snarare än platsens begränsningar är hedervärd.

Metoden andas nytänkande och juryn imponeras av vad som hanns med på kort tid. Förhoppningsvis kan uppsatsen bli en utgångspunkt för vidare studier och utvecklas i praktisk verksamhet.

Juryn har bestått av:

Linda Kummel
Juryns ordförande
Stadsbyggnadsstrateg och tidigare ansvarig konsult för Oslos cykelstrategi  och diverse cykelprojekt i Sverige och Norge.
ArkDes

Björn Sax Kaiser
Cykelsamordnare
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Stockholms läns landsting

Erik Stigell
Konsult och forskare med fokus på cykling och hälsa
Trivector

Jonas Åker Zeander
Regionplanerare
Cykel, kollektivtrafik och infrastruktur
Avdelningen för miljö och samhällsbyggnad
Göteborgsregionens kommunalförbund

Niklas Wennberg
Cykelplanerare
Täby kommun

Katja Fedorova 
Driver cykelbloggen “Cykelkatten”

Kristofer Rogers
Trafik- och samhällsplanerare
Nacka kommun

FN instiftar Internationella cykeldagen

FN instiftar Internationella cykeldagen

Den 3 juni firas från och med i år Internationella cykeldagen, efter ett beslut i FN:s generalförsamling i torsdags. Syftet är bland annat att öka uppmärksamheten på cykelns effekter för hälsa och miljö.

World Bicycle Day, som det internationella namnet lyder, har länge efterfrågats av World Cycling Alliance (WCA) och European Cyclists Federation (ECF).

Redan under klimatmötet i Paris 2015 presenterade organisationerna en analys av hur cykling bidrar till att möta FN:s globala hållbarhetsmål.

Bernhard Ensink, generalsekreterare för WCA och ECF, underströk att ”… en global cykelns dag med stöd hos FN skulle skicka starka signaler och höja medvetenheten om den potential ökad cykling har för att uppnå de globala målen”.

FN:s beslut om att anta resolutionen i torsdags fattades utifrån ett förslag från Aksoltan Ataýewa, som representerar Turkmenistan i generalförsamlingen. Förslaget hade från början stöd av 56 länder.

I ett pressmeddelande kommenterar Bernhard Ensink beslutet så här.

”Cykling ger med sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelar – och för människor samman. WCA och ECF är extremt glada över den här deklarationen. Den är ett erkännande av att cykling bidrar till att kunna möta hållbarhetsmålen.

(Original: “Cycling is a source for social, economic and environmental benefits – and it is bringing people together. WCA and ECF are extremely happy with this declaration. This UN declaration is an acknowledgment of the contribution of cycling to the sustainable development goals (SDGs)”)

Stockholmspolitiker gör upp om bästa cykelsatsning

Stockholmspolitiker gör upp om bästa cykelsatsning

Den 11 april bjuder Cykelfrämjandets två Stockholmskretsar in till en vass, underhållande kväll där fem av länets främsta politiker gör upp om vem som gör mest för cykling. 

Har du vägarna förbi Stockholm den 11 april? Då har vi ett hett tips om kvällsaktivitet. I en bubblande, fräsande debatt möts toppolitiker från Nacka, Sollentuna, Stockholm, Danderyd och Sundbyberg för att göra upp i Cykelbattle / Stockholm 2018! Platsen är Bar Brooklyn vid Hornstull och baren är öppen från kl 17.

Emil Törnsten, ordförande i Cykelfrämjandet Stockholm Norrort, är initiativtagare till debattkvällen, eller ”Cykelbattlet” som han kallar det.

Hur kommer det sig att ni arrangerar detta?
– Det finns flera vassa cykelpolitiker som vi länge har velat ställa bredvid varandra på en scen. Det är lite som i kroppsbyggning – bilder räcker inte för att kunna avgöra vem som är bäst, utan byggare måste stå jämte varandra på en scen för att man ska kunna se det.

Inspirationen till debatten kommer från en cykelkonferens i Nederländerna som Emil besökte förra sommaren. Där anordnades ett ”borgmästarbattle” och han insåg direkt att ”det här ska vi ta hem till Sverige, men göra ännu bättre”.

– Det ska bli kul med mycket folk och att se vilken politiker som lovar mest inför valet.

Ur inbjudan:
Baren håller öppet från kl 17. Vi bjuder på lättare mat. Klockan 18 startar ett underhållande och interaktivt battlande där länets främsta politiker tävlar i att lova cykelsatsningar inför valet. Cykelprofilen Krister Isaksson är expertkommentator, men i slutänden är det publiken som fäller avgörandet. 

Kombattanter
Gunilla Grudevall-Steen (L), Nacka
Moa Rasmusson (L), Sollentuna
Daniel Helldén (MP), Stockholm
Bengt Sylvan (L), Danderyd
Stefan Bergström (C), Sundbyberg

Expertkommentator 
Krister Isaksson

Cykelbattle / Stockholm 2018 på Facebook

Arr: Cykelfrämjandet Stockholm Norrort och Cykelfrämjandet Storstockholm

Örebrokretsen: ”Vi får gehör för många av våra synpunkter”

Örebrokretsen: ”Vi får gehör för många av våra synpunkter”

Mycket av det arbete som Cykelfrämjandet gör sker ute i lokalkretsarna. Det handlar om allt från ledda cykelturer till påverkansarbete för att få till bättre förutsättningar för cykling, alltså precis det som Cykelfrämjandet i stort arbetar för. Nu inleder vi en miniserie där vi riktar ljuset mot olika kretsar över hela landet. Örebro är först ut.

Hallå där Inge Svensson, vice ordförande i Örebrokretsen, vad händer hos er just nu?

– Nu inför sommaren handlar mycket om planering av våra ledda cykelturer, som är mycket populära. Det blir totalt 12 stycken i år.

Om du bor i närheten av eller har vägarna förbi Örebro rekommenderar han särskilt turen till Latorps ängar där den ovanliga orkidén guckuskon finns. Eller höstturen till fågelreservatet Kvismaren, “där vi kollar på tranorna som har samlat sig för flygning söderut”.

– Sen blir det alltid en tur till Hemfjärden – stadens mest populära cykelrunda där man får åka med en flotte som tar oss över segelrännan för fortsatt förd mot Örebro.

Hur jobbar ni för att skapa bättre förutsättningar för cykling i Örebro?
– Vi sitter med i kommunens cykelråd som samlas två gånger per år och där får vi möjlighet att vara med och påverka utvecklingen.

Tidigare har vinterväghållningen varit en stor fråga i Örebro, och i synnerhet allt grus som spreds och gjorde vägarna hala även efter att snö och is försvunnit. Men tack vare att kommunen nu sopsaltar cykelvägarna har det problemet minskat.

– Vårt arbete med kommunen handlar förstås också om att göra dem uppmärksamma på var cykelvägarna är dåliga eller mindre säkra. Vi har suttit med stora kartor och pekat och förklarat.

– Det blir ju inte alltid som vi vill förstås, men vi får gehör för många av våra synpunkter.

Besök Örebrokretsen på Facebook

Cykelfrämjandets ordförande på lista över 101 miljömäktigaste

Cykelfrämjandets ordförande på lista över 101 miljömäktigaste

Per Bolund (t.h. ovan), konsument- och finansmarknadsminister, intar förstaplaceringen på tidningen Aktuell Hållbarhets lista över Sveriges 101 miljömäktigaste personer. Han gör det mycket tack vare införandet av elcykelpremien, en idé som Lars Strömgren (t.v. ovan) på Cykelfrämjandet presenterade för honom och hjälpte till att driva igenom.

– Det är väldigt kul att Per Bolund får utnämningen, som i praktiken betyder att han är den som just nu gör de viktigaste avtrycken i miljöarbetet i Sverige, kommenterar Lars Strömgren.

Själv gör han entré på listan för första gången, på plats 71. Juryns motivering:

Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren missar inget tillfälle att göra sin röst hörd i debatten. Elcykelpremien och förslaget om en nationell cykelstrategi är två av initiativen som vi har Lars Strömgren att tacka för. Lars har dessutom varit drivande bakom ”Moving Beyond zero” som driver på för att hälso- och miljöfrågor ska tas med i nollvisionens arbete mot trafikolyckor.

Med tanke på hur många som har möjlighet att påverka miljöfrågor är han glad över att hans och Cykelfrämjandets arbete uppmärksammas på det här sättet.

Listan ”De 101 miljömäktigaste personerna” sammanställs årligen sedan tio år.

Nationellt forskningscentrum ska lyfta cykelkunskapen

Nationellt forskningscentrum ska lyfta cykelkunskapen

Nya forskningscentret Cykelcentrum ska bidra till ökad cykling i hela landet. ”Det blir ett nav i det arbete som behöver göras nationellt, regionalt och kommunalt”, förklarade infrastrukturminister Tomas Eneroth vid invigningen.

Den 19 mars invigdes Cykelcentrum hos VTI i Linköping. Infrastrukturminister Tomas Eneroth klippte bandet inför en församling på ett 50-tal personer från kommuner, myndigheter och press.

– Nu måste vi på allvar vända utvecklingen så att fler cyklar. Cykelcentrum blir ett nav i det arbete som behöver göras nationellt, regionalt och kommunalt, förklarade han.

Regeringen har givit Cykelcentrum 5 miljoner kronor årligen under fyra år för att bedriva forskning och utbildning kring cykling. De ska särskilt arbeta för att öka det tvärvetenskapliga samarbetet och knyta forskningen närmare till de problem som olika aktörer, till exempel kommunerna, har i sin strävan att göra det enklare och säkrare att cykla.

Anna Niska, forskare vid VTI med inriktning på cykel, blir föreståndare för centret.
– Vi kommer att arbeta för att vara en nationell samlande kraft, dit till exempel trafikplanerare och beslutsfattare ska kunna vända sig när de står inför frågor som rör cykling.

Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren närvarade vid invigningen. Han uppskattar tillkomsten av Cykelcentrum, men menar att fem miljoner kronor under fyra år är förhållandevis lite pengar i sammanhanget.

– Jag har hört att staten bara under ett år har gett 500 miljoner till forskning om självkörande bilar. Men cykelforskning behövs och i synnerhet forskning kopplat till tillämpning.

Vilka förväntningar har du på Cykelcentrum?
– Vi har stora förväntningar och ser fram emot att vara aktiva i processen och bistå genom att ingå i referensgrupper eller styrgrupper.

Utöver forskning ska Cykelcentrum även säkra en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom cykelområdet, till exempel genom att etablera doktorandprogram, verka för att kunskapen förmedlas på universitets- och högskoleutbildningar samt anordna utbildningar för verksamma i branschen. En central uppgift för Cykelcentrum är också att samla och sprida kunskap, till exempel genom kunskapssammanställningar, webbportaler och seminarier.