Översvämmade underfarter

UppsalakretsenAnalys, Nyheter, Uppsalakretsen

Tur som en tok hade Uppsala. Sommarens översvämningar i tunnlar och järnvägsundergångar skedde en söndag – under semestern. Hur hade bilköerna sett ut med höstoväder en måndagsmorgon i oktober? Hade utryckningsfordon kommit fram? Bussarna?
Översvämning i Centralpassagen.

29 juli kom mellan 80 och 100 mm regn på några timmar. Det kraftigaste skyfallet som uppmätts i Uppsala en julimånad sedan 1857. De flesta känner till att Centralpassagen i Resecentrum vattenfylldes. Rulltrapporna och hissen slutade fungera. Bilgaragets undervåning vattenfylldes. Men inte bara där. Även flera genomfartsvägar under järnvägen vattenfylldes: Kungsängsleden, Strandbodgatan, Råbyleden, Svartbäcksgatan och Gamla Uppsalagatan. Bara Vaksalagatan förblev ”torr”. Vilket var tur för busstrafiken.

Nu skedde skyfallet under semestertid när få var kvar i stan, tillika en söndag. Det blev knappt några köer, bara på S:t Olofsgatan, och det fanns flera undergångar och övergångar som gick att passera.

Gamla Uppsalagatan. Avspärrad för biltrafik, men ”torra” gång- och cykelbanor.

Föreställ dig samma oväder under morgonrusningen en måndag efter skolstart. Det skulle bli enorma köer och väldigt svårt för utryckningsfordon att ta sig fram.

Lägg till de planer och funderingar som finns om att även bygga undergångar vid övriga järnvägsöverfarter; S:t Olofsgatan, S:t Persgatan, Vimpelgatan, Börjegatan och Ringgatan. Då finns det inga markövergångar på hela sträckan mellan Gamla Uppsala högar och Bergsbrunna.
17 augusti 1997 fick Uppsala 101 mm på två timmar.

Man kan också lägga till en kraftig vårflod. Uppsala har låtit kartlägga översvämningsriskerna vid kraftiga översvämningar av Fyrisån.

Nedre planet i Centralgaraget vid Resecentrum dagen efter skyfallet.

Kö-fritt med cykel

Upprepade gånger får vi läsa rubriker om olika slags trafikstörningar som skapar trafikkaos, stillastående köer och långa restider. Men det gäller aldrig cykeltrafiken! En tredjedel av alla resor i Uppsala sker per cykel och de drabbas aldrig av köer. Även om det är snöstorm röjs gång- och cykelvägar först. Av förklarliga skäl: Det är fotgängare och cyklister som skadas av snöhalka, inte bilister (mest plåtskador på bilar), inte bussåkare (däremot när de går – till och från hållplatsen eller kliver av bussen).
Cyklar fastnar heller aldrig i översvämningar eller behöver bärgas.
Kort sagt: Cykeln är det fordon som är mest flexibelt, mest hållbart, mest resilient.


Karta över ”torra” och översvämmade underfarter den 29 juli 2018. Grönt = ”torrt”. Rött = Under vatten. Rött/grönt = Vägen under vatten. Cykelbanan torr.
Ödet för övriga tunnlar och undergångar är okänt för Cykelfrämjandet.

Varför blev det översvämning?

Varför blev det översvämningar? Var brunnsgallren täppta? Klarade inte pumparna i avloppssystemet allt vatten eller är det för smala avloppsrör? Kommunen gör en analys. Svaret på frågorna är antagligen: Ja, men olika för olika underfarter.


Brunnen vid polishuset (utsikt mot Råbyleden) antyder att ledningssystemet är underdimensionerat. Samma hände brunnen vid cykeltunneln mellan Kvarngärdet och Liljefors torg.


Börjegatan under Luthagsleden. Vattnet har sjunkit undan något. Det finns fyra brunnar. Cykelfrämjandet kunde hitta en och rensa den så att allt vatten rann undan. Stora mängder löv och lera hade sköljts ner från slänterna.


Dagen efter sopade man upp det mesta av lera och skräp från Börjegatans tunnel under Luthagsleden.

Drabbade underfarter


Svartbäcksgatan vid polishuset. Busstrafik släpptes i de vänstra körfälten. Gång- och cykelbanorna skulle kunna användas av de utryckningsfordon som inte är för höga.

På film


Minst tre bilar fastnade på Strandbodgatan. Tågresenärer som inte vill bli blöta tog sig ut från Resecentrum via den södra entrén.


Strandbodgatan var även översvämmad under Lennakatten. Minst en bil fastnade.


Kungsängsleden stängdes av. Men det blev inga större köer denna söndag i semestertid. Man kunde köra över Kuggebro eller Vimpelgatan.

Även gång- och cykeltunnlar stod under vatten


Under Tycho Hedéns väg mellan Kvarngärdet och Liljefors torg. Alternativa vägar blev korsningarna vid Råbyleden eller Vaksalagatan.


Under Tycho Hedéns väg vid Gamla Uppsalagatan. Alternativa gång- och cykelvägar blev genom bilrondellen, bron över Tycho Hedéns väg vid von Bahrska häcken eller tunneln vid Kapellgärdet.

Skolgatans tunnel stod under vatten. Gående blev blöta men cyklister med fart kunde ta sig fram ”torrskodda”.

Torra cykeltunnlar och underfarter

Under järnvägen var Vaksalagatan ”torr”, liksom cykeltunneln vid Seminariet.

Cykeltunnlar under Tycho Hedéns väg vid Murargatan och Kapellgärdet, under Luthagsleden vid polishuset samt väg 255. (klicka på bilderna för att få dem större)
Förutom dessa identifierade vi torra underfarter under järnvägen för Vaksalagatan och cykeltunneln vid Seminariet.

Några översvämmade gator

(Klicka på bilderna för få dem större)

Dragarbrunnsgatan. 

Visa av erfarenhet

Trots platta gatubrunnar som snabbt blir fyllda av skräp för att inte säga höstlöv, så verkar inte vetskapen om höstens regn innebära att gatubrunnar ses över.

Så här ser gatubrunnen ut månader efter skyfallet vid Börjegatans tunnel – innan höstlöven föll.

 

Här ligger en brunn begravd. Så här väl täckta är kupolbrunnarna vid gång- och cykeltunneln under Österleden vid Gränby centrum.

Cykeln – Flexiblast! Uthålligast! Tåligast!

En cyklist kan visserligen inte gå på vatten, men gå genom vattnet. (Det kan dock skada cykeln och inte att rekommendera). Eller bära cykeln om den är lätt och lyfta den över nedfallna träd. Cykeln drabbas inte av elavbrott, nedfallna kontaktledningar eller krockköer. Ja, aldrig några köer.

Ja, även vid jordbävningar är cykeln överlägsen. Mexico City har normalt en fullständigt igenkorkad trafik. När staden 2017 drabbades av ännu en jordbävning hade ambulanser eller brandfordon svårt att förflytta sig. Då nådde hjälpen fram snabbast per cykel. Till nästa jordbävning ska man ha en frivillig räddningsstyrka organiserad – på cykel.

Skyfall ger bräddning

Bräddning i Fyrisån vid Fyrisskolan/järnvägsbron.

Skyfall innebär också att avloppsvattnets bräddas där det är hopkopplat med dagvattnet. Det vill säga att det rinner ut utan att passera avloppsreningsverket.

Översvämningsrisk

Bortsett från risken för stora skyfall, så finns det också en översvämningsrisk vid stora vattenflöden i Fyrisån.

Det finns en stor risk att järnvägsundergångarna drabbas av översvämning inom detta sekel.

Vägalternativ för utryckningsfordon

Översvämmade underfarter kan vålla problem för utryckningsfordon. Dels i sig, dels för det trafikkaos som de skulle kunna innebära.

Polishuset ligger i ett översvämningshotat område och både Råbyledens och Svartbäcksgatans underfarter under järnväg var vattenfyllda.

Ambulansstationen ligger vid Akademiska sjukhuset. Åt alla håll, utom söderut på Sjukhusvägen, är ambulanserna tvungna att använda smala gator med många korsningar med mycket biltrafik och människor. I värsta fall blir det stora omvägar för att nå östra sidan av stan. Denna gång var Vaksalagatan torr (åtminstone när Cykelfrämjandet var där), men trafikköerna kan vara avsevärda vid översvämningar en vanlig vardag.

Uppsala har tre strategiskt utplacerade brandstationer på ömse sidor om stambanan. Nära till tätortens bostadsområden, men också i direkt anslutning till landsvägar.

Vid flera av underfarterna var bilkörfälten översvämmade, men inte gång- och cykelbanorna. Dessa skulle kunna vara alternativa vägar för utryckningsfordon. Vi kan idag se polisbilar patrullera på gång- och cykelvägar i parkområden. Gång- och cykelbroar är vanligtvis byggda för att klara snöröjningsfordon. I Nederländerna är alla 4-meters cykelvägar på landsbygden även avsedda för utryckningsfordon.

Cyklister snabbast på utryckning vid jordbävning i Mexico city

Översvämningskartering utmed Fyrisån, pdf

Historiska observationer av extrem nederbörd, pdf – SMHI

1900 års översvämning i Fyrisån – SMHI

Dela!