En tredjedel av alla polisrapporterade trafikolyckor i Uppsala kommun med cyklister och fotgängare sker på genomfartsgator i centrum! Det framgår av kommunens trafiksäkerhetsrapport från 2015.
Uppsala kan med ett pennstreck radikalt minska antalet skadade cyklister och fotgängare genom att lyfta bort genomfartstrafiken i stadskärnan.
Kartan visar tydligt att de flesta polisrapporterade cykelolyckor sker i centrum.
Kartans markerade centrum utgör 4 procent av stadens yta. 40 procent av cykelolyckorna skedde där i centrum, 35 procent av svårt skadade cyklister. Andelen är liknande för fotgängare. Av alla svårt skadade i kommunen var tre av fyra cyklister påkörda av motorfordon och 97 procent av fotgängarna!
Gedigen rapport
Kommunens rapport från 2015 Trafiksäkerhet i Uppsala kommun – fakta, kunskap, analys är en gedigen sammanställning av trafiksäkerhetsläget och förbättringsåtgärder samt trafikolyckor under elva år (2003-2013). Rapporten har dock missat i analysen av fakta som den själv redovisar på karta: Cykel- och gångolyckor är koncentrerade till centrum – i korsningar, på genomfartsgatorna.
Få singelolyckor
Rapporten innehåller endast polisrapporterade trafikolyckor. Därmed är det mestadels påkörningar. Singelolyckor kommer sällan till polisens kännedom. Dessa olyckor beror främst på drift, underhåll och vägutformning, så de olyckorna handlar inte om trafikplanering. Rapporten från 2015 har därmed fördelen att den belyser motortrafikens betydelse.
Centrum – tätt med korsningar och trafikanter
Några fakta att förhålla sig till:
- De flesta olyckor sker i korsningar.
- De flesta korsningarna finns i centrum, eftersom kvarteren där är korta, vanligen 100 meter.
- De flesta trafikrörelser sker i centrum.
- Så gott som alla busslinjer går genom centrum.
- Stadsdelarna närmast centrum är tätast befolkade.
- Boende i och närmast centrum har störst andel resor till fots och per cykel.
- Centrum innehåller många resmål, i form av service, arbetsplatser och handel för cyklister och bilburna.
- ungefär varannan gata i centrum som genomfart för motorfordon, som varken ska dit eller kommer därifrån.
Cykelolyckor i centrum 2003-2012. Ju gulare gata desto större motortrafikvolym.
Cykelolyckorna sker på genomfartsgator
40 procent av alla registrerade cykelolyckor skedde i centrum, 298 stycken. 249 av dem skedde på genomfartsgator, 84 procent. Då räknas även Dragarbrunnsgatan som genomfartsgata. Den var genomfart för busstrafiken innan den gjordes om till gångfartsområde med genomfart för biltrafik.
Sammantaget innebär det att en tredjedel, 34 procent, av alla polisrapporterade cykelolyckor i hela kommunen skedde på genomfartsgator i centrum!
* Paradgatan är egentligen en bussgata mellan Carolinaplan och Väderkvarnsgatan.
** 21 av 37 (57 %) olyckorna på S:t Olofsgatan har skett i tre kvarter, mellan ån och järnvägen!
Det är inte så underligt att de flesta cykelolyckorna i centrum sker på genomfartsgator. Uppsala har extremt många genomfartsgator i centrum. Ungefär hälften av centrums gator är öppna för genomfart. Fler tillkommer. När S:t Olofsgatan får en underfart under järnvägen blir även Storgatan en betydande genomfartsgata, om inget görs.
Genomfartsgator i stadskärnan, en jämförelse med Linköping. Röda genomfartsgator i Uppsala. Blåa i Linköping. Streckad blå gata är avstängd nattetid. Linköping har lagt ett förslag att utvidga området.
Uppsala har ett ytterst litet område som är fredat från genomfartstrafik. Det gör att antalet rörelser av motorfordon blir stort. I andra mellanstora städer som Eskilstuna, Örebro och Linköping är det fredade området avsevärt större.
Trafikflödet över centrumsnittet, dvs trafiken över ett antal gator i innerstaden summerad per dygn, under de senaste åren. Källa: Uppsala kommun.
Bussgatan värst för fotgängarna
Fotgängarolyckorna är ännu mer koncentrerade till centrum. Stora torget var den farligaste platsen för Uppsalas fotgängare enligt rapporten, följt av nästa korsning Vaksalagatan-Dragarbrunnsgatan. Ja, faktum är att den farligaste gatan för fotgängare var bussgatan: 9 olyckor på torget, 7 i korsningen med Dragarbrunnsgatan, 5 i korsningen Kungsgatan, 4 i korsningen Salagatan, 4 även i korsningen Nedre Slottsgatan, 3 vid Väderkvarnsgatan och ytterligare några, tillsammans 37 stycken! Buss har kört på 30 fotgängare, så olyckorna har även skett med andra fordon.
Polisrapporterade trafikolyckor gående i centrala Uppsala.
*inräknat korsningen Väderkvarnsgatan blir det 40 olyckor (11 allvarliga).
Paradgatan sträcker sig mellan Carolinaplan och Väderkvarnsgatan. Observera att de flesta olyckor skedde i korsningar och redovisas då på bägge gatorna.
** Luthags-Råbyleden är trots ombyggnad fortfarande en barriär i innerstaden, i och med att sju korsningar (övergångsställen) saknas. Det är fortfarande en trafikled i och med att den har fyra körfält, fem gc-korsningar är planskilda, samt en rondell (helt fri från gång- och cykeltrafik) och fyra trafikljus plus ett i vardera ände.
De mindre gatorna Sysslomansgatan, Västra Ågatan, S:t Olofsgatan och paradgatan (som alla är genomfartsgator) hade dubbelt så många påkörda fotgängare som Kungsgatan och Luthagsleden-Råbyleden, 63 mot 31 stycken.
Motortrafiken döljs i olycksstatistiken
Polisrapporterade trafikolyckor med allvarligt skadade och döda i Uppsala kommun 2003-2013. Rött innebär att motorfordon är inblandat i olyckan. Grönt och grått visar olyckor utan motorfordon.
Som tydligt syns ovan var de flesta olyckorna i Uppsala kommun personbil-personbil, näst vanligast är personbil singelolycka. De olyckorna sker oftast i hög fart på landsvägar. Därefter är personbil-cykel och personbil-fotgängare. De olyckorna sker vanligen i bebyggt område. En tredjedel av dem sker i centrum. De påkörningarna rapporteras inte som motorfordonsolyckor, utan som cyklistolycka respektive fotgängarolycka. I diagrammet ovan är alla olyckor där motorfordon är inblandade färgade i rött, övriga i grönt eller grått.
Exemplet Gent visar potentialen
Uppenbarligen kan man göra centrum säkrare genom att minska motortrafiken i centrum. Ett enkelt och mycket kostnadsekonomiskt sätt är att ta bort genomfartstrafiken, samtidigt som man låter centrum vara tillgängligt för bilburna.
Den belgiska staden Gent stoppade genomfartstrafiken i centrum i ett slag 2018. Olyckorna minskade med 25 procent och antalet skadade med 33 procent inom området.
Direkt överfört på Uppsala skulle det bli 98 färre skadade cyklister och 47 färre skadade fotgängare under åren 2003 t.o.m. 2013.
Sett över hela kommunen skulle det innebära 13 procent färre skadade cyklister och 13 procent färre skadade fotgängare. På ett bräde.
Potentiellt kan trafikolyckorna i centrum minska med en tredjedel, såsom i Gent.
Mervärden: Fler fördelar
Åtgärden i Gent fick en mängd andra effekter i och med att fler valde att cykla eller åka kollektivt, främst de som bodde strax utanför området. Inpendlingen till staden med bil minskade och ökade med cykel.
- Klimateffekten kräver en minskning av motortrafiken och i Gent minskade biltrafiken med 7 procent i hela kommunen.
- Bättre samhällsekonomi:
o Lägre underhållskostnader på gator. Biltrafik sliter hårt på gatorna.
o Lägre investeringskostnader. Inga breddade körbanor, svängfiler etc, allt enligt första principen i Trafikverkets fyrstegsprincip. - Bättre framkomlighet för motortrafiken. Färre bilresor ökar framkomligheten för bilisterna.
- Bättre miljö:
o Mindre mikroplast. Bildäck är den överlägset största källan till mikroplaster i Sverige.
o Bättre luftkvalitet. Mindre avgaser, mindre damm.
o Mindre buller - Barnperspektivet. Barn kan lättare och tryggare röra sig i innerstaden.
- Enklare att ha blandtrafik på gatorna, så att synskadade slipper trängas med cyklister.
- Bättre hälsa, för dem som väljer att cykla eller gå istället för att köra bil. Vilket också påverkar sjukvårdskostnaderna.
- Mer utrymme för fotgängare, vistelse och grönska.
Rapport: Trafiksäkerhet i Uppsala kommun – Fakta, kunskap, analys, Uppsala kommun 2015
Uppmätta erfarenheter:
Gent: Zoner gav bättre luft och framkomlighet i innerstaden
Succé för Leuven zonplan 2016!
Cykelfrämjandet i Uppsala har drivit frågan om en stadskärna befriad från genomfartstrafik sedan 2014, då med seminarier för allmänhet, stadsförvaltningen och politiker.
Asfaltsbanta Västra Ågatan för ett stadsliv i mänsklig skala, mars 2023
Asfaltsbanta (filmen)
Genomfartstrafiken är problemet, inte cykelställen, jan 2023
Klimatvalet – fler partier vill befria innerstaden från genomfartstrafik, aug 2022
Bilglest med trafikzoner skapar en stad i mänsklig skala, jan 2022
Uppsala cykelstad 2030 – föredrag (se från 16:00), mars 2019
Det är genomfartstrafiken som är innerstadens huvudvärk, inte diesel, april 2018
Uppsala är en bilstad – där många cyklar, april 2017
Stöd ett stadsliv i mänsklig skala: Bli medlem
