Nu provas lösa hyrcyklar i Uppsala och kommunen bör vara på tå

UppsalakretsenNyheter, Uppsalakretsen

Uppsala har fått ett system med p-fria hyrcyklar. De kan parkeras var som helst och behöver ingen dockningsstation. Om det fungerar är det ett stort kliv framåt för ett flexibelt och hållbart transportsystem. Men det finns vissa saker som kommunen bör ha kontroll över.

Tusen lösa hyrcyklar (som kan parkeras fritt) har placerats ut i Uppsala. Det kan bli ytterligare ett steg mot ökad hållbar trafik och bättre stadsmiljö.

Delningssamhället tar stora kliv framåt i kraft av smart internet. När det gäller resande finns bilpooler, Uber och olika hyrcykelsystem. Efter tidigare försök med hyrcykelstationer har Uppsala nu begåvats med det senaste, lösa hyrcyklar. Inledningsvis 1000 stycken. En app visar var närmaste cykel finns och du kan lämna den var du vill.

Det är intressant för besökare som kommer med tåg eller buss till Uppsala, som alternativ till att ta taxi, buss eller ha en egen cykel stående. Eller för turister. I en framtid kan det också vara attraktivt för dem som kommer med bil.

Uber har köpt Jump elcyklar i San Francisco. Mätningar inom gruppen av ”early adopters” visar att de på kort tid har bytt vana och gör fler cykelresor än bilresor under dagtid.

Fördel och nackdel

Stationsbundna respektive lösa hyrcykelsystem har olika fördelar och nackdelar. Medan man kan lämna en lös hyrcykel exakt vid målet, är det svårare att lita på att det finns en ledig lös hyrcykel inom rimligt gångavstånd när man behöver den.

Parkeringen som möjlighet och problem

Cykelställ är en allmänning för alla som har behov. De är, tillsammans med själva cyklingen, en vinst för kommunen, företag och cyklisterna själva. Men det förutsätter att cyklarna i ställena används. Övergivna eller långtidsparkerade ställer till problem, framför allt där antalet platser är en bristvara, vilket i sin tur innebär onödigt stora cykelställ.

I många städer har p-fria hyrcyklar inneburit ett stort problem när flera konkurrerande företag har öst ut alldeles för många cyklar för att vinna marknaden, som sedan har hopat sig vid olika målpunkter.

Korttidsparkering

Idag har Uppsala en femveckorsregel i centrala staden. Cykelfrämjandet anser att den tillåtna parkeringstiden bör vara betydligt kortare på särskilt frekventerade platser, såsom Dragarbrunnsgatan och vid Resecentrum på platser nära perrongerna.
Alla hyrcykelsystem kräver ett överskott av cyklar, men medan en vanlig cykel kanske används dagligen vid målpunkter som jobb, skola, affär, fritidslokal, men kan stå hemma en tid, kan en hyrcykel användas betydligt fler gånger.

Data

Uppgifter om hur mycket man cyklar och var, är viktiga för allehanda planering. Uppsalaboende privata cykelresor fångas in genom enkäter såsom Resvaneundersökningen. Absoluta volymer på vissa punkter i cykelnätet fångas in genom mätning på plats medels slangar. Besökares cykling ingår i platsmätningarna, men resmönstret är okänt. Man kan anta är målpunkterna främst är företag, sjukhus och skolor. Hyrcykel är intressant främst för dem som inte pendlar varje dag, men tillräckligt ofta för att slippa välja buss, taxi eller slita på skorna. Kunskap om detta kan vara väsentligt för kommunens planering och utvärderingar.

Cyklarna har inget lyse, bara reflexer.

Råd till kommunen

Trots att cykling är det vanligaste sättet att ta sig fram i kommunen har Uppsala kommun inga mätbara mål för cyklingen i vare sig innerstadsstrategin eller översiktsplanen. Dockningsstationer i ett hyrcykelsystem kräver kommunens tillåtelse. Ett system med lösa cyklar som innebär fri och omfattande kommersiell användning av allmänna cykelparkeringsplatser kan vara föremål för olika former av avgifter och krav. Man kan också tänka sig att kommunen tillåter ETT bolag, som uppfyller en kravlista. Företaget Alta har sex råd när det gäller kommersiella system med hyrcyklar:

  1. Sätt programmål. Se över hur p-fria hyrcyklar kan passa in i mobilitetsmålen, till exempel eventuella prioriteringar i jämställda transporter, hälsomål och trafikreduceringsmål.
  2. Skapa ett regelverk. Det kan gälla utrustning, parkering, ansvar för utrustning och övergivna eller trasiga cyklar, delgivning av data, antal etcetera.
  3. Reglera hyrsystemets gränser. Datadelning kan ge kommunen underlag för investeringar i stråk och parkeringar, men också påverkan på handelns omsättning och mycket mer.
  4. Fokusera på parkering. Parkering är den stora utmaningen. Det gäller att följa utvecklingen noga och se över möjligheterna till anpassning. Att lämna en cykel är enkelt, men inte alltid att hitta en ledig. Särskilt uppmålade platser kan vara ett sätt. Till exempel GEO-stationer vid målpunkter, dvs inte särskilddockningsstation, men ett område i närheten av en GPS-stolpe. Det finns också en risk att cyklar lämnas på olämpliga platser.
  5. Integrerade program. De olika hyrcykelsystemen kan integreras med andra program inom MaaS, Mobility as a Service, om kommunen kräver det. Till exempel appar för Park&Bike, Bus&Bike, Bike&Train. Möjligheterna är så stora att det i slutändan kanske rent av ska styras upp av staten genom Trafikverket för maximal sömlöshet.
  6. Övervaka, förbättra och förnya. Hur får man brukarna att parkera cyklarna på lämpliga platser, samt undvika direkt olämpliga? Hur undviker man obalans i lediga cyklar?

Is Dockless Bike Share Right for Your Community? – Alta

Seattle: Bicycle share Permit Requirements – Safety, Parking, Operations, Data Sharing, Fee, Applications

Berlins nya regler – Berliner Zeitung

Scooters and e-bikes begin to replace car trips – Curbed

Dela!