Trots att Uppsala kommun har varit Sveriges bästa cykelfrämjande kommun tre år i rad, är kommunen inte den bästa att cykla i. I alla fall inte när Sveriges cyklister sagt sitt. Uppsala ökar sina poäng, men faller ändå tillbaka från sjunde till åttonde plats i Cyklistvelometern (1). Bland kommuner över 100.000 invånare faller kommunen från tredje till fjärde plats. Bland femtio redovisade små kommuner blev Enköping 13:e, Östhammar 46:a och Heby 47:a.
Alla bilder är hämtade från rapporten Cyklistvelometern 2020.
Cyklistvelometern bygger på en webbenkät där den som vill kan svara. 2018 svarade över 10.000. I år svarade nästan 18.000. Därmed kan den redovisa resultat för 83 kommuner, mot 53 st 2018. Uppsalas cyklister var återigen överlägset flest att svara på enkäten, 1250 svar. Enköping (66 svarande) Östhammar (98) och Heby (156!) hade tillräckligt många cyklister som svarade för att redovisa resultat. Tyvärr fick de två sistnämnda kommunerna mycket liten uppskattning. Bägge fick betyget E (i skala A-F).
Är det cyklistfanatiker som svarar?
Knappast! 82 procent har en vanlig/stadscykel/hybridcykel. Endast två tredjedelar cyklar flera gånger i veckan till jobbet/skolan och knappt hälften under vinterhalvåret.
Under sommarhalvåret är det vanligare att ta cykel till fritidsaktivitet, vänner eller affären, än till jobbet/skolan, fyra av fem gör det minst någon gång i veckan. Och endast fem procent är medlemmar i Cykelfrämjandet (Hallå där!).
Däremot finns det flera saker som hindrar dem att cykla mer. Bara 14 procent svarade att inget hindrar mig från att cykla mer.
Uppsala
Två tredjedelar av de som svarade i Uppsala var kvinnor. 93 procent ägde en vanlig/stadscykel/hybridcykel. Andelen ägda landsvägscykel eller stigcykel var mindre jämfört med andra stora kommuner.
82 procent cyklar flera gånger per vecka till jobbet/skolan, 69 procent på vintern. 74 procent till fritidsaktivitet/vänner/affären. 55 procent på vintern.
Bedömning för Uppsala
Uppsala får sammantaget betyget B (3,33). Kommunen får högst betyg, A (4,09), för kategorin Generell nöjdhet. Alla andra kategorier får B, utom Cykelklimat som får D (2,52). I kategorin Cykelklimat ingår Cykelstölder, Konflikter med bilar och fotgängare, Attraktiv miljö, Cykel och kollektivtrafik samt Mediarapportering.
Uppsala kommun är med på tre av de fyra 10-i-topp-listor som huvudrapporten redovisar:
- Sjua bland God tillgång till cykelvägar.
- Tvåa bland Uppskattning av kommunens arbeta att förbättra för cyklister
- Åtta för Drift och underhåll under vinter.
- Uppsalas cyklister instämmer inte tillräckligt med påståendet att cyklister och bilister inte kommer i konflikt med varandra för att hamna på 10-i-topp-listan.
Uppsala ligger över genomsnittet för stora kommuner i så gott som alla frågor, utom när det gäller antal parkeringsplatser, cykelstölder och möjligheten att ta med cykel i kollektivtrafiken. Särskilt långt fram (utan att vara framme), i relation till genomsnittet, anser de svarande Uppsala vara när det gäller skyltning, anpassade trafikljus, tillräcklig bredd, genhet, fria från hinder, jämnhet, kommunens arbete på förbättringar, prioritet i kommunplanering, drift och underhåll.
Cyklingsläget i Sverige
Cyklister, liksom fotgängare, är vana att bli hunsade: kantstenar, omvägar, gropar, onödiga backar etc. Insikten om hur bra det skulle kunna vara är inte utbredd. Det kan möjligen vara en bidragande förklaring till de något splittrade omdömena:
47 procent tycker att kommunen är bra generellt sett, 55 procent uppskattar den omgivande miljön och 61 procent skulle rekommendera andra att cykla där. Ändå är det bara 37 procent som tycker att det är tryggt att cykla för egen del och bara 25 procent att det är tryggt för barn och unga. Samtidigt som kategorin Generell nöjdhet får högst betyg (B, 3,37) så får Cykelklimat lägst betyg (D, 2,45)!
Situationen verkar vara sämst i småkommuner <50.000 invånare, medan stora kommuner, >100.000 inv, är något bättre än mellankommuner. Cykelstölder är ett stort gissel i alla kommuner.
Totalt sett ger cyklisternas bedömning betyget C på skalan A-F för cykelläget i Sverige.
Cykelskuld
Uppenbarligen finns det en mycket stor cykelskuld i landet:
- 38 procent saknar en god tillgång till cykelvägar.
- 40 procent tycker att cykelparkeringarna är otillräckliga.
- 40 procent saknar möjlighet att låsa cykeln stöldsäkert.
- 37 procent saknar bra vägvisning.
- 31 procent vill ha bättre belysning på cykelvägarna.
- 43 procent vill ha bättre justerade trafikljus.
- 41 procent menar att cykelvägarna inte är tillräckligt breda.
- 36 procent anser att cykelvägarna inte är gena.
- 41 procent anser inte att cykelvägarna är fria från hinder
- 34 procent anser att cykelvägarna inte är jämna och bekväma.
- 23 procent anser att drift och underhåll är otillräckligt sommartid.
- 46 procent anser att drift och underhåll är otillräckligt vintertid.
Elassistans får fler att cykla
De svarande verkar ha tagit till sig elassistans. God fart utan att bli svettig är något som kan få vanebilister att börja cykla. Elassistans hjälper också tunga lastcyklar och cyklister med olika former av rörelsehinder.
Förmånscykel får fler att cykla
Tre procent, 540 svarande, hade en förmånscykel, det vill säga en cykel de leasar genom bruttoavdrag från sin arbetsgivare. 68 procent av dessa deklarerade att de cyklade mer i och med det.
Covid fick fler att cykla
Cykeln visar sig robusthet mot epidemier. 18 procent uppgav att de cyklade mer på grund av pandemin. Gissningsvis ett skifte från kollektivresor. Medan minskat resande överlag, särskilt på grund av arbete i hemmet, stängning av gymnasier och universitet samt färre evenemangsbesök, gjorde att 14 procent cyklade mindre. De grupper där cyklandet ökade mest och minskade minst var små kommuner, kvinnor, samt 65+.
I Uppsala cyklade dock 27 procent mindre och 15 procent mer. Troligen på en mycket hög grad av arbete i hemmet samt att gymnasier och universitet stängde.
Vad hindrar folk att cykla mer?
De svarande fick frågan: Vad hindrar dig från att cykla mer än du gör idag? Det som hindrar nästan hälften (43%) att cykla mer är främst otrygga trafiksituationer. Det är motortrafiken som gör dem otrygga: 43 procent anger bilar, 22 procent lastbilar, 7 procent bussar, 5 procent elsparkcyklar, 2 procent taxibilar.
Samtidigt känner sig 9 procent otrygga för gående och 7 procent för andra cyklister.
Andra hinder som anges är bland annat väder, otymplig last, lång sträcka, dålig cykelparkering, svårt att kombinera med kollektivtrafik.
Uppfattningen om otrygga trafiksituationer i Uppsala är ungefär desamma, 36 procent för bilar, 14 procent för lastbilar, 9 procent för bussar, 10 procent för elsparkfordon, 4 procent för taxibilar.
7 procent känner sig otrygga för fotgängare och 14 procent för andra cyklister.
(1)
2020: Totalpoäng
2018: På frågan om kommunen är en bra cykelkommun.
Cykelfrämjandet: Knappt hälften av landets cyklister nöjda med cyklingen i den egna kommunen, pressmeddelande
https://www.mynewsdesk.com/se/cykelframjandet/pressreleases/knappt-haelften-av-landets-cyklister-noejda-med-cyklingen-i-den-egna-kommunen-3040759
Cyklistvelometern 2018 och 2020 – huvudrapporter och kommunrapporter
