Cykelfrämjandets förslag i detalj om Seminarieparken

UppsalakretsenUppsalakretsen

Vårt förslag om ”sju flugor i en smäll” ger både närhet och mervärde och följer därmed Översiktsplanens uppmaning att tillämpa Uppsalaprinciperna som utgångspunkt vid all planering och utveckling av mark- och vattenområden. Förslaget har utarbetats efter en studiecirkel hos Cykelfrämjandet.

Bokmärken till respektive ”smälld fluga”:
1. Största möjliga bevarande av parken
2. Cirka 200 nya bostäder på Ringgatan samt på Fyrishovs parkering.
3. Folkliv i och kring parken genom torgbildning samt nya lokaler för kultur och restaurang.
4. Öppna upp parken genom att ta bort barriärer och ökat tillträde för gång och cykeltrafik.
5. Bättre luftkvalitet och mindre buller, även i Luthagen.
6. Säkrare skolvägar vid Seminariet och i Luthagen.
7. Minskad andel biltrafik.

1.
Största möjliga bevarande av parken.

[box style=”0″]Bidrar till utpekade mål i Översiktsplanen – 1.3 Plats för de goda liven:
  • Livskvalitet i vardagsmiljöer Utformningen av människors vardagsmiljöer ger goda möjligheter till solljus, skugga, lek, aktivitet – samt både fysisk, kulturell och social stimulans och återhämtning. Barns och äldres behov ska särskilt uppmärksammas.
  • Utrymme för rekreation Grönområden i och kring staden och tätorterna reserveras för att tillgodose dagens och framtidens behov. Befintliga och nya park- och friluftsområden med särskilt stora kvaliteter och upplevelsevärden utvecklas. Tillgänglighet till vatten för rekreation och bad förbättras.[/box]

    Cykelfrämjandets förslag innebär att så gott som hela parken bevaras, parken blir till och med 10 procent större.

    Seminarieparken idag: 31.200 m2.
    Det bantade byggförslaget ger 25.400 m2 park.
    Cykelfrämjandets förslag till park: 34.500 m2.
    Det är 10 procent större än idag och 36 procent större än det bantade byggförslaget.

    Luthagen är det största bostadsområdet i Uppsala som inte har tillgång till park med god ljudmiljö inom 500 meter. Dvs att i mer än 80 procent av parken är bullret lägre än 50 dB. Det kan förändras med bättre tillgång till Seminarieparken och att Ringgatans trafikbuller försvinner vid Tegnerparken i Ringgatans östra del. (1)

    2.
    200 nya bostäder på Ringgatan samt på Fyrishovs parkering.

    [box style=”0″] Bidrar till Översiktsplanens mål om
    • Fler bostäder – 3 000 nya bostäder per år med mångfald i utbudet, i täta blandade miljöer och nära till hållbara transporter.
    [/box]

    Trots att vårt förslag ger en större parkyta, får man också plats med cirka 200 bostäder, tack vare att Ringgatan bebyggs. Det förenklar att Ringgatan ingår i detaljplanen för Seminariet. (2)

    Ringgatan ingår i rådande detaljplan. Avstängning av Seminariegatan för biltrafik är föreslagen ifall det blir en tunnel under järnvägen. Någon lösning för gång och cykel syns inte. (2)

    Luthagen har ett bra läge intill Bärbyleden och bara sex minuter på cykel till centrum. Istället för att utöka motortrafikens konkurrenskraft i staden genom en tilltänkt biltunnel under järnvägen, vilket är både dyrt och kontraproduktivt för målet att minska biltrafikens andel, föreslår vi att Ringgatan upphör som genomfartsled för motortrafik. Gatan löper endast tre kvarter längs Luthagsesplanaden. Därmed finns det gott om plats för bostäder. Dessa tar då minimalt utrymme från parken. Bostadshusen placering på Ringgatan ger också en möjlighet att gå ifrån p-normens tvång för byggherrar att bygga bilparkeringsplatser.
    Se även punkt 5 Bättre luftkvalitet och mindre buller, punkt 6 Säkrare skolvägar och punkt 7 Minskad biltrafik.

    Oförändrad hårdgjord yta
    Vårt förslag om att bebygga själva Ringgatan innebär också att en redan hårdgjord yta används. I och med att Seminariegatan omvandlas till gångbana och cykelbana torde den totala arean hårdgjord yta bli oförändrad, trots bygge av 200 nya bostäder.
    Detta har betydelse för dagvattenhantering. Men även för ”värmeöar”, som till och med kan minskas med växtlighet på taken.

    3.
    Folkliv i och kring parken genom torgbildning samt nya lokaler för kultur och restaurang.

    [box style=”0″] Bidrar till Översiktsplanens mål om
    • Livskvalitet i vardagsmiljöer Utformningen av människors vardagsmiljöer ger goda möjligheter till solljus, skugga, lek, aktivitet – samt både fysisk, kulturell och social stimulans och återhämtning.
    • Social infrastruktur Ta tillvara den sociala infrastrukturens potential som mötesplatser genom medveten lokalisering samt utformning av anslutande miljöer som stödjer funktionen som god mötesplats för människor i olika åldrar, förutsättningar och med olika bakgrund.
    • Samnyttjande och mångfunktionalitet Samordning av verksamheter och samnyttjande av lokaler bidrar till närhet, tillgänglighet, enkelhet och kvalitet i människors vardag. För att effektivt använda lokaler och ytor eftersträvas mångfunktionalitet.
    [/box]

    Som ett ytterligare mervärde till både bostäder och större park skapar vi dessutom en allmän plats i form av ett torg. Det bildar samtidigt en öppen entré till parken från söder. Torget leder också genomgående gång- och cykeltrafik mellan Luthagen och Fyrishov genom parken.
    Huset intill torget kan rymma lokaler såsom service och restaurang med uteservering. Torgets läge medger sol från förmiddag till sen kväll, vilket är mycket ovanligt i Uppsala. Det blir också helt fritt från vägtrafikbuller, men bör skyddas i möjligaste mån från tågbuller.

    4.
    Öppna upp parken genom att ta bort barriärer och ökat tillträde för gång och cykeltrafik.

    [box style=”0″] Bidrar till utpekade mål i Översiktsplanen 1.2 En kommun för alla. Upsala 2050
    • Bebyggelse-, transport- och grönstruktur är inbjudande och trygga. De bidrar till möten mellan människor och till vistelse och rörelse utan barriärer.
    – 1.3 Plats för de goda liven:
    • Livskvalitet i vardagsmiljöer Utformningen av människors vardagsmiljöer ger goda möjligheter till solljus, skugga, lek, aktivitet – samt både fysisk, kulturell och social stimulans och återhämtning. Barns och äldres behov ska särskilt uppmärksammas.
    • Utrymme för rekreation Grönområden i och kring staden och tätorterna reserveras för att tillgodose dagens och framtidens behov. Befintliga och nya park- och friluftsområden med särskilt stora kvaliteter och upplevelsevärden
    [/box]

    Trots bebyggelsen på Ringgatan blir det lättare för boende i Fyrisvall (f.d. kolonilotterna) att nå Seminarieparken, eftersom de inte behöver korsa en bred och trafikerad gata. Även boende i Klockarängen får bättre åtkomst, utan några bostadshus i parkens nordöstra hörn.

    Gångbanan och cykelbanan mellan de nya husen och parken tjänar två syften. Dels skapas en tydlig gräns mellan privat och allmänt område, dels gör de parken uppenbart tillgänglig för att som passerar. Gång- och cykelbana längs Fyrisvallsgatan, parkens norra sida, kan med fördel dras inne i parken, istället för längs motortrafikens körbana. Det utökar både parkens yta och tillgänglighet.
    Torget är den tredje ”dörröppnaren” till parken. Istället för barriärer åstadkommer vårt förslag reella inbjudningar till parken.

    5.
    Bättre luftkvalitet och mindre buller, även i Luthagen.

    [box style=”0″] Bidrar till Översiktsplanens mål om Goda ljudmiljöer och god luft- och vattenkvalitet (under rubriken 1.4 Föregångare i ansvarsfull utveckling) där tysta platser och områden i stad- och tätorter identifieras, utvecklas och värnas.
    • Goda ljudmiljöer och god luft- och vattenkvalitet Uppsala har goda ljudmiljöer med ansvarsfull bullerhantering för livskvalitet och stadsutveckling. Tysta platser och områden i stad och tätorter identifieras, utvecklas och värnas. Kvaliteten på Uppsalas luft främjar människors goda hälsa och miljökvalitetsnormer (MKN) uppnås. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag är sådan att MKN och miljömålen nås.
    [/box]

    Bättre luft
    Nästan all dålig luft i Uppsala tätort beror på motortrafik. (3) Seminarieparken omgärdas idag av bilhuvudleder på två sidor; Fyrisvallsgatan och Ringgatan. Höga hus på ömse sidor om Ringgatan ger instängningseffekter för luftföroreningar. Genom att det finns plats att bygga bostäder på Ringgatan försvinner genomfartstrafiken där. Det har en omedelbar effekt för luftkvalitet och buller lokalt.
    Boende kan behöva bilparkering. Det kan ordnas i källargarage med infart från Fyrisvallsgatan, kommersiellt parkeringshus vid Fyrishov eller kanske med parkeringsgarage mellan Seminariegatan och järnvägen, enbart betalt av bilägarna själva. Parkeringsgaragets bottenvåning kan iså fall bestå av lokaler i anslutning till torget.

    Mindre buller
    Buller från Fyrisvallsgatan tränger in i parken. Åtgärder är effektivast och billigast vid källan. För motortrafik gäller det framför allt hastighet. Över 30 överröstar däcken motorn. Vid lägre hastighet ger eldrift lägre motorljud. Ett annat sätt är att minska biltrafiken till förmån för gång och cykling.
    Nära källan kan en låg vall ge en mycket kraftig bullerdämpning. (4)

    En låg bullervall av sten med extra material dämpar bullret avsevärt. Även plank ger stor effekt.


    Många kommunens parker i Uppsala ligger bredvid en huvudled. Tegnerparken och Vindhemsparken är två parker i Luthagen med störd ljudmiljö (rött). Det vill säga att mer än 20 procent av parken har en högre ljudnivå än 50 dB. Med minskad genomfartstrafik på Ringgatan kan Tegnerparken få en god ljudmiljö. (5)

    Parker med god ljudmiljö (grön) respektive parker med störd ljudmiljö (röd). Dvs mindre respektive mer än 20 procent av parkytan utsätts för buller över 50 dB. (5)
    Luthagsleden är markerad svart, Ringgatan blå.


    6.
    Säkrare skolvägar vid Seminariet och i Luthagen

    [box style=”0″] Bidrar till inriktningsmål 3: Uppsalas stad och landsbygd ska växa smart och hållbart (Globala mål 9, 11, 13, 15).
    • Trafiksäkerheten till och vid skolor förbättras. Gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras framför biltrafik och sett över tid ökar andelen invånare som cyklar och åker kollektivtrafik.
    [/box]

    Vi behöver inte självgående bilar i staden, vi behöver självgående barn. Det är främst motortrafik som skapar otryggheten längs skolvägen.

    Uppsala förtätar idag genom att bygga bostäder på stora bilparkeringar. Vårt förslag tar ett steg till genom att bebygga själva bilgatan.

    Huvudleder med tät motortrafik skapar barriärer. Genom att bebygga Ringgatan får barn i Fyrisvallshusen utmärkt tillgänglighet till Seminarieparken.

    Skolor och skolvägar (streckat) i Luthagen, samt korsningar med mycket motortrafik (svart).

    Luthagen har vuxit kraftigt utmed järnvägen (blå områden). Idag finns 13.000 invånare i området. Medan fyra av fem skolor – och flera förskolor – ligger söder om Ringgatan bor allt fler människor norr om den. Även elever till Seminariet norr om järnvägen behöver korsa Ringgatan. Ringgatan löper parallellt med Luthagsesplanaden, det skiljer bara tre kvarter emellan. Bortre Luthagen är ett starkt trafikerat område med två större genomfartsleder, Börjegatan och Luthagsesplanaden, samt Tiundagatan som kopplar till Krongatan och västra kringleden och Ringgatan.
    Medan det finns fem plankorsningar på Luthagsleden, varav fyra har trafikljus, samt två gång- och cykeltunnlar har Ringgatan/Tiundagatan sex skolvägskorsningar, alla utan trafikljus. Vi föreslår inte trafikljus eftersom deras uppgift är att ge fordonstrafiken högre flödeshastighet. Vi föreslår istället färre motorfordon genom att ta bort möjligheten att använda bostadsområdet som genomfart. Det ger säkrare skolvägar och bättre tillgänglighet för boende att röra sig i området. (6)

    Komplicerad korsning
    Ringgatans järnvägsövergång är en mycket komplicerad korsning. Tätt intill på ömse sidor finns gatukorsningar, Seminariegatan och Götgatan. Bägge leder till skolor, Seminariet respektive Fyrisskolan, och har därmed en stor volym cyklister och gående (huvudsakligen barn och ungdomar). Dessutom tillkommer två cykelbanor; en bakom kiosken snett mittemot Götgatan samt en österifrån längs järnvägens södra sidan. Bilkörbanorna är extremt breda och har svängkörfält för dem som vill in på Götgatan. Trafiksituationen för gående och cyklister ytterst komplicerad och det trånga utrymme som de har försvårar ytterligare. Därför får man en rik variation av trafikbeteende, när de lagar efter läge. Det var i studiecirkelns arbete för att finna på en lösning för trafikplatsen som vi såg problemet i ett större perspektiv – översiktsplanens.

    Rött är anvisade körvägar för cyklister och gående. Blått är så kallade behovslinjer, där man cyklar för att det är framkomligare. Området är ett tydligt exempel där säkerhet hindrar framkomligheten för cyklister, istället för bilister.

    7.
    Minskad andel biltrafik

    [box style=”0″] Bidrar till inriktningsmål 3: Uppsalas stad och landsbygd ska växa smart och hållbart (Globala mål 9, 11, 13, 15).
    • Trafiksäkerheten till och vid skolor förbättras. Gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras framför biltrafik och sett över tid ökar andelen invånare som cyklar och åker kollektivtrafik.” Bidrar till Översiktsplanens mål
    • om att kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ska tillsammans utgöra minst 75 procent av resandet inom staden 2050
    [/box]

    Uppsala kommun har som mål att andelen resor med bil ska 2030 vara högst 25 procent. Det når man inte genom att enbart förbättra möjligheterna för gång- cykel- och kollektivtrafik. Det räcker heller inte med att plocka bort gatuparkering i centrum och avgiftsbelägga dem i bostadsområden. Det krävs också att skillnaden i framkomlighet förstärks till alternativens fördel. Ett sätt att göra det är att öka maskorna i bilvägnätet. Samtidigt fredas bostadsområden och centrum från genomfartstrafik.

    Inducerad trafik
    Inducerad trafik innebär att om man bygger en ny bilväg avlastar den biltrafik på andra vägar, men den får också trafikanter på marginalen att välja att åka bil, eftersom framkomligheten ökar i och med den nya vägen och att trafiken blir mindre på samtliga påverkade vägar. Man får alltså en ökad trafikmängd totalt.
    På samma sätt minskar den totala trafikmängden om man stänger av en väg. Trafiken försvinner från den vägen. En del väljer att köra andra vägar, särskilt om det finns kapacitet för det. En del väljer andra färdmedel (gång, cykel eller kollektivtrafik) och en del resor blir inte av. Den totala biltrafikmängden minskar, även om biltrafiken på andra gator ökar något.

    Biltrafik i stad har en usel framkomlighetskapacitet, trots svängfiler och trafikljus. Cykeltrafiken har aldrig några köer, utom när den hindras av biltrafik, inte heller busstrafik innebär nämnvärda köer. Bilköer och förlängd restid är ett incitament att växla färdsätt. Hälften av alla bilresor är under fem km och det är de korta resorna som bidrar till bilköer.
    Bostadshusen placering på Ringgatan ger också en möjlighet att gå ifrån p-normens tvång att bygga bilparkeringsplatser.

    Internationell attraktivitet, internationell erfarenhet
    Internationella gäster berömmer aldrig Uppsala för att man kan köra bil överallt genom staden. Däremot är de glatt överraskade hur jämförelsevis enkelt det är att ta sig fram på cykel.
    Nederländernas motsvarighet till Nollvisionen, Sustainable Safety, inbegrep redan från början trafik i tätbebyggt område. Sustainable Safety skiljer på access roads (bostadsgator) och distributor roads (huvudleder). Fart och vikt är också betydelseskiljande fordon emellan. Huvudleder kan hålla högre fart, 40-50-60, vilket kräver separering mellan motorfordon och cyklister. Bostadsområden har 30-zon och kan även innehålla gårdsgata med plats för lek beroende på trafikvolym. Blir ett bostadsområde för stort kommer vissa gator att få lika mycket trafik som en huvudled. Undersökningar av van Minnen et al fann att bostadsområden i 30/h-zon stängda för genomfart kan vara upp till 100 hektar stora. (7)

    Luthagen inom järnvägen, Fyrisån, Luthagsleden och Börjegatan/Kyrkogårdsgatan är 44 hektar.

    Effekter av en avstängning av Ringgatan bör vara intressant att mäta, trafikvolymen av motorfordon, cyklister och gående på gator inne i Luthagen och på omgivande huvudleder. Men även effekter elevers resor och för boende i Luthagen, Fyrisvall, Klockarängen och Librobäck.

    1 Kommunens åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2018

    2 Planbesked för Luthagen 13:1, kvarteret Seminariet, 2017

    3 Kommunens åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet 2014-2021

    4 Effektiva åtgärder för reducering och hantering av buller i befintliga bullerutsatta miljöer, Sara Hävermark, Uppsala kommun

    5 Kommunens åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2018

    6 Vienna’s school street project, Eltis.org

    7 Minnen et al (se English abstract)