Syftet med införandet av sommargator i Uppsala har varit att minska biltrafiken och ge mer plats för grönska och för människor som går, sitter eller cyklar. Men starten var sen och utvecklingen trög. Dessutom visar Cykelfrämjandets trafikmätningar nu att sommargatorna heller inte uppfyller deras syfte.
Uppsala kommun startade med sommargator 2020, när Östra Ågatan gjordes till sommargata. Det blev så populärt att även Svartbäcksgatan tillkom samma år. 2024 ”glömdes” Svartbäcksgatan bort, men tillkom efter protester från krögare. 2025 krympte området när Östra Ågatan mellan Nybron och Bangårdsgatan inte längre ingick. Totalt har 2025 fem kvarter sommargata. Någon mer permanent ändring i utformningen som skulle tydliggöra gatans funktion har inte gjorts. De enda permanenta förändringarna är populära sittplatser med bord på Östra Ågatan nedströms Nybron, några bänkar och 270 försvunna cykelställ uppströms.
I jämförelse öppnade Stockholm sin första sommargata redan 2015 och i år finns minst fyra permanenta sommargator längs med ett eller flera kvarter. I år har dessutom Stockholms handelskammare föreslagit ytterligare 15 sommargator. Även när man räknar med skillnaden i antalet invånare mellan Uppsala och Stockholm skulle Uppsala med Stockholms utveckling ha 11 kvarter med sommargator. I Linköping har många gator genom åren blivit bilglesa eller gågata. Till exempel flyttas sedan 2019 bussarna under sommaren från Stora torget, och blev gågata. 2026 blir den gågatan dessutom permanent.
Med regleringen ”gågata” menas att man får cykla där (“På en gågata får motordrivna fordon inte föras annat än för att korsa den.” Ur Trafikförordningen 8 kap §1)
Även de få sommargator som Uppsala har idag – Östra Ågatan och Svartbäcksgatan – fungerar inte som de ska, dvs med framförallt plats till gående och vistelse. Båda gator ingår i huvudcykelnätet (med cykeln i blandtrafik). Detta innebär att båda gatorna präglas av stora cyklistvolymer, särskilt i rusningstrafik efter sommarledigheten. Som sommargata är de därför mindre lämpade utan vidare åtgärder som ger gående mer utrymme. Våra mätningar och observationer visar även att de gående fortsatt håller sig till trottoarerna, även när gatan är skyltad som gågata (som i Svartbäcksgatans fall). Därutöver finns det fortfarande en inte försumbar andel motortrafik, som delvis även är otillåten.
Antal motorfordon som körde på Östra Ågatan under en timme den 26:e augusti 2025. Siffrorna inom parenteser antyder “varav taxi, EPA-traktor, moped”.
Cykelfrämjandets förslag
Sommartid är biltrafiken avsevärt mindre än vintertid. Många gator i stadskärnan kan därför under sommaren testas som bilfria eller snarare bilglesa gator. Besöks-, boende- och servicetrafik ska fortfarande vara tillåten. Cykelfrämjandet i Uppsala föreslår att följande sträckor skulle lämpa sig mest till att börja med.
- Dragarbrunnsgatan är idag gångfartsgata, men präglas av, förutom många gående, stora cyklistvolymer och hindrande biltrafik. Även sommartid kan det vara fler bilar som vistas på Dragarbrunnsgatan än människor på icke-kommersiella sittplatser. För att få gatan att upplevas som mindre stökig förordar Cykelfrämjandet att Dragarbrunnsgatan testas som sommargata. Kommunens nuvarande plan att stänga av Dragarbrunnstorg för biltrafik är en bra början, men planen tar inte bort genomfartstrafiken från övriga Dragarbrunnsgatan.
Schematisk visualisering av biltrafikens flöde på Dragarbrunnstorg vid korsningen S:t Persgatan. Notera att norr är neråt på bilden.
- Gillbergska genomfarten kan stängas av för biltrafik under sommaren. Turistflanörer kan få njuta av bredare gångbana mellan Fyris torg och S:t Eriks torg med sikte på att gränden fram till S:t Eriks torg blir torgliknande med markerat cykelstråk.
Gatusträckan mellan Gillbergska genomfarten och S:t Erikstorg kan bli sommargata.
- S:t Eriks torg kan göras attraktivare för vistelse. Med enkelriktad biltrafik på Sysslomansgatan in till torget och S:t Larsgatan som utfart kan trottoaren längs Saluhallen breddas. Akademigatan mot kvarteret med Kyrkans hus kan bli torg och vistelse för människor, inte bilar. Den har sol till klockan 14 sommartid och bara en entré, ett bilgarage.
- Drottninggatan kan bli gågata, eftersom biltrafiken minskar kraftigt om Östra och Västra Ågatan inte tillåter genomfart och enbart är måltrafik. Busstrafiken på Drottninggatan har varit avstängd flera gånger: när Drottninggatan byggdes om till paradgata, när Stora torget byggdes om och när hållplatserna flyttades till Vaksalagatan. Idag sker också viss busstrafik till city via Tullgarnsbron. Gör som Linköping: flytta busstrafiken från Stora torget på sommaren. Med Drottninggatan som gågata skulle omsättningen hos de lokala verksamheterna längs gatan öka. (Av samma skäl ser cityföreningen i Linköping fram emot att Storgatan blir gågata.)
Drottninggatan som gågata.
- Kungsängsgatan mellan Vretgränd och Bangårdsgatan kan vara sommargata. Under bygget vid Kungstorget har gatan tappat sin infartsfunktion. Passa på och gör kvarteret med alla restauranger till en restauranggata.
- Bangårdsgatan mellan Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan kan vara gågata. Enligt förslag från projektet för den nya stationen kan kvarteret bli park när bussarna utestänger biltrafiken från Kungsgatan.
