Uppsala kommun gör en ny supercykelled om året. Tidigare färdigställda snabbcykelleder är Valsätraleden och Flogstaleden. Under hösten påbörjas bygget av Gamla Uppsala supercykelled från järnvägstunneln vid Skolgatan, längs gångcykelbanan invid järnvägen och vidare ut längs Vattholmavägen.
Nu är turen kommen till Sävjastråket mellan Icabutiken och Vimpelgatan. Innan riktlinjerna dras upp för konsulterna inbjuder Cykelfrämjandet i Uppsala alla att delta i vår genomsyn av banan för att diskutera platser och problem för att samla synpunkter.
Cykelfrämjandet i Uppsala arbetar för en infrastruktur där alla mellan 8 och 80 kan cykla tryggt vart som helst i kommunen.
Vi syns vid Ica söndag 2 oktober kl 14:00. Tag med cykeln. Välkommen!
Cyklandets andel i Sävjaområdet har ökat kraftigt för alla resor inom kommunen:
| Sävjaboendes resor inom kommunen | 2010 | 2015 | (procentandelar) | ||
| Cykel | 7 | 16 | |||
| Buss | 17 | 19 | |||
| Bil | 62 | 55 |
Resvaneundersökning 2010 och 2015, Uppsala kommun
Aktuellt avsnitt
Längd: 4 km från Nämndemansvägen vid Ica till Vimpelgatans slut vid Kungsängssesplanaden.
Olyckor: Det är få korsningar och därmed få olyckor på sträckan. Vimpelgatan och Östra Vindbrovägen är drabbade.
Bredd: Idag är cykelbanan tre meter bred, även bron över Sävjaån. Den äldsta och smalaste biten strax söder om Kungängsleden, som är 2,5 m bred.
Inspiration och grund
För att se hur en bra cykelled kan se ut vill vi visa dessa inspirerande exempel:
The F59 cycle route from Den Bosch to Oss
Cycle highways: Swedish plans vs. Dutch reality, februari 2012
Överlag när du funderar: Tänk fritt! Tänk stort! Tänk utan begränsningar!
Det är lätt hänt att man är för hänsynsfullt mot andra trafikanter, och särskilt motortrafiken. Efter 60 års med bilen som norm för transporter är det svårt att tänka utanför ramen. Men kom ihåg: Det är kommunens sak att väga samman allas intressen och vi vet att bilens utrymme och framfart måste begränsas.
Genomgång ställe för ställe
klicka på bilderna om du vill ha dem större
Södra delen: Ica, Nåntuna – Kuggebro
Längre ner på denna sida finns rubrikerna:
1 Överfart vid Ica-butiken, Nämndemansvägen
2 Längs Vilanvägen
3 Bredder
4 Korsningen Nåntunavägen
5 Bro över Sävjaån
6 Tunneln under 255:an
Norra delen: Nåntunavägen-Vimpelgatan-Kungsängsesplanaden
Längre ner på denna sida finns rubrikerna:
7 Korsning Östra Vindbrovägen och vindskydd
8 Uppe på 255:an
9 Överfarter 255:an och Vimpelgatan
10 Längs Vimpelgatan
11 Anslutning till Kungsgatan och Kungsängsesplanaden
1 Överfart vid Ica-butiken, Nämndemansvägen
Bilnormen är uppenbar vid entrén till Ica. Cyklister och fotgängare får röra sig på bilens marker. Inte tvärtom.
Noteringar:
- Korsningen Nämndemansvägen-Vilangatan är lätt förvirrande när infarten till köpcentret är så vid. Infarten skulle kunna ändras så att cykeln blir normen och biltrafiken anpassas efter den.
- Det är en tvär sväng för dem som ska till och från tunneln.
- Så kallade behovslinjer som gjord gräsmattan till grus visar att gångcykelbanorna inte är dragna där folk föredrar att gå och cykla.
Frågor:
- Hur skulle det kunna se ut med en ideal cykellösning om man tänker väldigt förutsättningslöst?
- Kan gångcykelbanorna dras annorlunda?
- Hur skulle övergången till infarten till Ica kunna se ut?
- Hur vill du göra det så bra som möjligt för cyklister?
2 Längs Vilanvägen
Det finns utrymme bakom bullervallen.
Noteringar:
- Det finns plats för en cykelväg mellan hustomterna och bullervallen ända ner till och med de fd tennisplanerna.
- Det skulle skydda för både buller och vind.
- Det går att svänga in på Vilanvägen drygt halvvägs uppför backen. Vilanvägen har ytterst lite biltrafik och med en god utformning kan den göras till cykelgata. Idag har den blomsterlådor som farthinder, trots att det bara är boende som kör där.
Frågor:
- Med Vilanvägen som cykelfartsgata blir det lättare att svänga till tunneln och även att korsa Nämndemansvägen. Men vill du cykla på en villagata eller föredrar du mellan hustomterna och buller vallen eller att cykla intill 255:an där gångcykelbanan finns idag?
3 Bredder
Nytt möter gammalt. 5 meter mot 2,5 meter på den äldsta delen. Överlag är Sävjabanan 3 meter bred. Dvs lika bred som cykeldelen på det nygjorda avsnittet.
Noteringar:
- Kommunens friliggande supercykelvägar är ”normalt” 5 meter breda, varav 3 meter är cykelbana och 2 meter är gångbana. (Längs Vårdsätravägen samsas fotgängare och cyklister på 4 meter).
- Uppsala kommuns handlingsplan för cykeltrafik (2014) anger att en dubbelriktad supercykelväg ska vara minst 4 meter bred. Det har inte skett någonstans ännu, men är möjligt på största delen av Sävjastråket.
- GCM-handboken (gång, cykel, moped) (SKL och Trafikverket) säger 3 meter för oseparerad cykelbana (från gångtrafik) med litet flöde (<300/maxtimme) och 4 meter med stort flöde.
- Bilvägen är till stor del alldeles för bred.
- Design Manual for Bicycle Traffic (Nederländerna). I Holland finns inga gångcykelbanor. Gångbana och cykelbana är skilda med kantsten. Cykelbanan är ofta rödinfärgad. 2,5-3 meter för 50-150/maxtimme.
3,5-4 meter för >150/maxtimme. (Max-timme är den timme där trafiken är som störst) - Holländska supercykelvägar (cykellandsvägar) mellan städer har inte så stor trafikvolym, men är ändå byggda med stor bredd så att även motionscyklister får plats. Oftast med en streckad mittlinje.
- Sävjabanan är redan idag 3 meter bred, så en sådan lösning skulle i princip inte betyda nånting för cyklisterna.
- Idag är Sävjabanan en ren cykelbana med streckad mittlinje. Det är givetvis tillåtet att gå där, men volymen fotgängare är så liten att särskilt utrymme inte har reserverat.
- Bredder hänger på trafikvolymer – och på hastigheter. Om vindskydd planteras och bullerskydd ordnas för sittplatser med utsikt över den öppna slätten, kan banan bli populärare för fotgängare och löpare (Se kapitlet vindskydd nedan). Det gör det önskvärt med särskilt utrymme för fotgängare. Cykelfrämjandet förordar en lösning där cyklister och fotgängare skiljs åt, inte med en heldragen linje, utan med en kant eller skiljeremsa. En tydlig åtskillnad är särskilt viktig på en supercykelled.
- Cykling är socialt; man ska kunna cykla i bredd – och kunna mötas (om banan är dubbelriktad).
- Cyklingen ökar bland Sävjabor. Man kan anta att många kommer att haka på trenden och byta bil- och bussresor till elassisterade cyklar. De håller högre fart än vanliga cyklister, 25 km/h.
- Sävjabanan är utnyttjas i viss mån också av motionscyklister. Användandet kan öka när det är en supercykelled.
- Samma hastighetsbegränsning som gäller för bilar på vägen gäller i princip också på cykelbana längs väg.
- Även om man konstruerar stråket som en ren cykelbana med streckad mittlinje får fotgängare naturligtvis gå där.
Frågor
- Är du gående? Ponera att cykelbanan blir 5 meter bred med en streckad mittlinje (Det är brett). Skulle du känna dig trygg eller skulle du föredra en egen gångbana?
- Du som är cyklist, hur många möten får du längs banan? Morgon? Eftermiddag?
- Vilken bredd önskar du?
4 Korsningen Nåntunavägen
Noteringar:
- Prioriteringen av cykel i korsningen verkar fungera med hjälp av slingor i marken.
- Men hur är det för dem som ska till/från Nåntunavägen? Vi ser behovslinjerna i gräset…
- Om gångcykelbanan inte vore på andra sidan hade det inte varit nåt problem.
Frågor:
- Hur skulle en bättre lösning se ut?
- Vad kan man göra om man flyttar korsningen något?
5 Bro över Sävjaån
Noteringar:
- Bron över Sävjaån är smal. Det går definitivt inte att mötas två mot två.
- Den strider också mot GCM-handboken om sidohinder: Avstånd till kompakta hinder på raksträcka ska vara 1,25 meter (t ex stängsel längre än 3 meter)
- Sikten är dålig, särskilt för dem som kommer söderifrån nerför backen och har högre fart.
- Man kan bygga en ny bro för cyklister och reservera den nuvarande för gående.
- Längs bilvägens staket vid bron kan man montera bullerskydd.
Frågor:
- På vilket sätt kan kan övergången över Sävjaån bli bättre?
6 Tunneln under 255:an
Full fart i nerförsbacken till den helt skymda tunnelmynningen?
Noteringar:
- Tunneln är smal.
- Den är nyligen upprustad.
- Infarterna är tvära. Den dåliga sikten gör att man får bromsa bort all sin fart för att sedan mötas av en uppförsbacke.
- GCM-handboken: ” Anslutande gcm-vägar till tunneln bör ha mjuka radier och bra sikt, de bör inte ha vinkelräta anslutningar mot tunneln. Vegetationen kring tunneln får inte inskränka på sikten.”
- Det här gäller bägge sidor av tunneln.
Frågor:
- Hur kan det bli en bättre anslutning till supercykelvägen?
7 Korsning Östra Vindbrovägen och vindskydd
Noteringar:
- Cykelbanan har uppförsbacke från bägge håll till överfarten över Östra Vindbrovägen.
- Det gör att man syns sämre för svängande bilar på stora vägen.
- Det gör också att om man stannar måste starta i uppförsbacke.
- Sikten är något skymd av träd och hus för bilister på Östra Vindbrovägen mot cyklister från stan.
- Här i korsningen har det hänt olyckor.
- Ett sätt att undvika det är markerad överfart (upphöjt, med infärgad asfalt, indragen i en böj så att det finns gott om plats för ett fordon mellan cykelbanan och vägen.)
Frågor:
- Vad händer när bilar kommer på Vindbrovägen? Ser de cyklisterna eller tittar de efter bilar? (När det händer sker det lätt olyckor)
- Står de delvis på cykelbanan fast de har plats att köra fram till vägen? (Bilister håller gärna väl tilltaget avstånd till annan biltrafik).
- Har du varit med om incidenter i korsningen? (Incidenter är viktiga markörer för risk)
Vindskydd
De vanligaste vindriktningarna och Sävja cykelbanan inlagd i väderstrecken.
Enda trädet på fältet – och enda kurvan
Noteringar:
- Vindarna i Uppsala blåser främst från syd och sydväst, men även från väst nordväst och nord. Mycket sällan är det östliga vindar.
- Vindstatistik från Stora Högarna visar att väst/syd-vindar är vanligast okt-feb och nord- och sydvindar är vanligast mar-aug.
- Det är motvind man vill undvika. Sidvind är inte lika allvarligt.
- Cyklar man norrut är det västliga till nordliga vindar man vill undvika.
- Cyklar man söderut vill man undvika vindar mellan sydväst och ost.
- Bäst vore förstås med två banor, en vindskyddad och en oskyddad, så man kunde fritt välja bana beroende på vindriktning!
- Det verkar om vindskydd behövs i alla väderstreck utom nordostliga.
- Samtidigt är det värt att bevara något av sikten över de öppna fälten. Det kan göras glimtvis.
- Vindskydd och cykelbanan som helhet borde inbjuda till att anlägga sittplatser både i lä och platser med utsikt över de öppna fälten. Bullret från vägtrafiken gör dessa platser illa. De bör alltså vara bullerskyddade också.
- Lunds universitet i samarbete m SLU har gjort en rapport om vindskydd med anledning av cykelväg mellan Lund och Malmö: (med häckar, buskage och träd)
Möjligheten och lämpligheten av att anlägga vindskydd utefter vindutsatta cykelvägar
https://lup.lub.lu.se/search/publication/1d3a5659-9ebb-4714-a3cd-b55ecc676fd0
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5843906/2541296.pdf - Överlag är 255:an onödigt bred. Plantering mellan cykelbana och bilväg kan ta utrymme från bilvägen.
Frågor:
- Hur tråkigt är det att cykla med motvind?
- Avstår du eller folk du känner att cykla pga motvind?
- Hur tråkig är raksträckan över den platta slätten?
- Får tråkigheten dej eller folk du känner att avstå från att cykla?
- Vad kan göra cykling över fältet till en angenäm och lättsam upplevelse?
- Vad skulle du tycka om planterade vindskydd längs fältet?
- Vad skulle du tycka om att banan vindlar något, så att du inte ser så lång sträcka?
- Händer det att det blir snödrev på cykelbanan? Ofta? Särskilda platser?
8 Uppe på 255:an
255:an är onödigt bred. En rest från när det var riksväg. Gott om utrymme att ta för både vind- och bullerskydd och breddad cykelbana.
Farten blir hög fram till cykelpassagen, sedan bromsar biltrafiken för kurvan.
Noteringar:
- Bilarna har skydd mot att köra ner på sidan, men det finns inget skydd som hindrar att de kör på cyklisterna. Sådana skydd finns på den nya vägen till Skölsta, men de skyddar inte om cyklisterna kör på dem.
- Bilvägen är väldigt bred och inbjuder till betydligt högre hastigheter än den skyltade. Den kan smalnas av (hela vägen)
- Passagen över bilvägen är sådan att cyklisten måste titta bakom sig.
- Cykelbanan passerar idag utfarten från gastankstationen.
Frågor:
- Vill du ha bullerskydd?
- Vill du ha bländningsskydd?
- Hur kan avgränsningen/barriären mot biltrafiken bli den bästa?
9 Överfart 255:an och Vimpelgatan
Noteringar:
- Korsningar bör vara vinkelräta mot varandra av två skäl, samtidigt som cykelbanan bör vara rak:
– Lättare att beräkna varandras hastighet
– Enklare att se varandra när man rör sig sidledes i st f mot varandra eller bakom varandra. - Cykelprioriterad med upphöjning och lämna företräde-skyltar? ”Välkommen till cykelstaden. Du bilist passerar just nu en upphöjd cykelöverfart för en supercykelväg och du har väjningsplikt”
- Vimpelgatan: När bommarna är nere är det lätt att passera framför bilkön, men när bommarna har gått upp blir det svårt att passera de bägge bilköerna.
- Med cykelprioriterad överfart är bilköerna inget problem för cyklisterna. Hur många cyklister passerar – kan de vara så många att de blir ett problem för bilköerna?
- Längs Vimpelgatan: Idag ligger enkelriktade cykelbanor målade på trottoaren. Vimpelgatan är 7,7 m bred. Utan kantstensparkering räcker det med 6 m körbanebredd för bussar enligt VGU, Vägars- och Gators Utformning.
- En del lär gina vid överfarten på 255:an.
Frågor:
- Hur vore den bästa placeringen av en cykelöverfart över 255:an?
- Hur vanligt är det med bilköer vid järnvägsbommarna?
- Hur stora brukar köerna vara? Hur stora kan de vara?
- Var är bästa placeringen för en cykelöverfart över Vimpelgatan?
- Hur skulle bästa supercykelvägen längs Vimpelgatan se ut?
10 Längs Vimpelgatan
Noteringar:
- Längs Vimpelgatan: Idag ligger enkelriktade cykelbanor målade på trottoaren. Vimpelgatan är 7,7 m bred. Utan kantstensparkering räcker det med 6 m körbanebredd på raksträcka för bussar enligt VGU, Vägars- och Gators Utformning.
11 Anslutning till Kungsgatan och Kungsängsesplanaden
Noteringar:
- Kommunen verkar göra boulevard av Kungsängsesplanaden ner mot ån. Okänt var cykelbana placeras.
- Så gott som hela området mellan Kungsgatan och järnvägen ska bli bostäder ända fram till Strandbodgatan.
Frågor:
- Hur skulle bästa övergången över Kungsgatan se ut?
Mejla gärna alla dina synpunkter till oss:
