Det är de korta resorna som skapar köerna. Varannan bilresa inom kommunen är kortare än 5 km. Nya trafikleder och fler körfält löser bara problemen för stunder, men förvärrar andra problem för gott.
Insändare i UNT 2 april
Uppsala vill ligga i frontlinjen i klimatomställningen och ska bli fossilfritt till 2030. Kommunens åtaganden är långtgående. Samtliga kommunala verksamheter ska integrera och följa upp klimatarbetet. Men Cykelfrämjandets granskning visar nu att kommunen väljer bort att ta hänsyn till utsläpp av växthusgaser när man utformar ny bebyggelse.
Ungefär hälften av klimatutsläppen i länet kommer från vägtrafiken och det är vetenskapligt belagt att enbart elektrifiering och biodrivmedel inte räcker för att sänka dessa utsläpp till noll. Även det totala bilkörandet behöver minska. Idag står stadsborna för 2/3-delar av bilåkandet och hälften av resorna är kortare än 5 km. Här finns uppenbarligen potential!
Av detta kan man förvänta sig att Uppsala kommun jobbar hårt för att ställa om samhället. Ett konkret steg skulle vara att anpassa både transportinfrastruktur och parkering då nya bostadsområden planeras. Men Cykelfrämjandets granskning av kommunens detaljplanearbete visar att klimatet är en icke-fråga för Uppsala kommun när man bygger nytt: Beräkning av och hänsynstagande till klimatutsläpp saknas i nästan samtliga detaljplaner som vunnit laga kraft mellan 2018–2020. Och ingen bättring syntes i kommunens arbete under 2021.
Istället för att fokusera på att ge stadsborna bättre möjligheter till att cykla och gå storsatsar kommunen på ökad biltrafik. En miljard läggs på nya och uppgraderade motortrafikleder samtidigt som alla nya bostadsområden har bilen som det högst prioriterade transportsättet. Kommunen väljer alltså att bygga så att det leder till ökade utsläpp. Detta mitt i en klimatkris. Cykelfrämjandets slutsats blir att Uppsalapolitikernas löften och mål om att arbeta hårt med klimatfrågan bara varit tomma ord.
