Motorfordon gynnas, cyklister och fotgängare missgynnas.
Trafikregleringen i Carolinabacken/Slottsbacken är klassiskt missriktad omsorg om cyklisters säkerhet som ofta kräver att de måste cykla omvägar, medan biltrafiken gynnas. I detta fall dessutom en farligare väg.
Uppsalas farligaste korsning för cyklister. All biltrafik har väjningsplikt mot cyklister på väg nerför. Nerförsbackar är cyklistens bästa vän, ändå valde kommunen att flytta på cykeltrafiken.
Genomfartstrafiken är förödande för innerstaden. Samtidigt som den bullrar, försämrar luften och riskerar köra på oskyddade trafikanter, så beskär dess krav på yta kraftigt möjligheterna till attraktiv vistelsemiljö. Innerstaden bör vara tillgänglig för bilburna, på övrigas villkor, men inte för genomfart.
Omsorgen om cyklisters säkerhet missgynnar ofta cyklisternas framkomlighet medan motortrafikens framkomlighet samtidigt bevaras eller rent av förbättras. Även fotgängarnas framkomlighet minskar på grund av motortrafikens. Detta sker i tätorten där gående och cyklister ska prioriteras.
Här visar Cykelfrämjandet konsekvenserna av dagens trafikplanering vid Carolinabacken för cyklisters och fotgängares säkerhet samt för cyklisters och bilburnas framkomlighet. Vi ger också förslag på hur situationen kan förbättras.
Cyklisters säkerhet på Drottninggatan
Uppsala kommun har ställt samman alla polisrapporterade olyckor 2003–2012 (1). Den farligaste korsningen för cyklister var Drottninggatan/Nedre Slottsgatan. Av 22 olyckor var cyklister inblandade i 14. Och cyklister var inblandade i alla de 5 allvarliga olyckorna.
Polisrapporterade trafikolyckor 2003-2012 där cyklister var inblandade. Farligast korsningen för cyklister Drottninggatan/Nedre Slottsgatan.
Motorfordon från alla håll har väjningsplikt för cyklister som kommer åkande nerför Carolinabacken. Ändå har kommunen lagt om trafiken för att få så få cyklister som möjligt att cykla nerför Carolinabacken. Istället leds de in bland fotgängarna i Slottsbacken mot Slottsgränd.
Det kan inflikas att den näst farligaste korsningen, rondellen vid Tiundagatan/S:t Johannesgatan, inte åtgärdades när Flogstaleden byggdes om.
Antalet polisrapporterade allvarliga cykelolyckor 2003-2012.
Där Slottsbacken korsar Nedre Slottsgatan in mot Slottsgränd har cyklisterna väjningsplikt, men där har avsevärt färre trafikolyckor med cyklister inblandade rapporterats under de tio åren, trots att det är fler cyklister där. Det rimmar också med forskningen som visar att kollisioner mellan motorfordon och cyklister oftast beror på motorföraren.
Naturligtvis är det inga bilförare som med berått mod kör ut framför en cyklist. Vidare cyklar många bilförare och många cyklister kör bil. Problemet är att man tittar efter vad man förväntar sig se, vilket visats i olika studier. Förväntar man sig bilar och bussar tittar man efter dem. Det beror också på att bilar, bussar och lastbilar utgör det största hotet för en bilförare. Det kan då bli så att man ser rakt igenom en cyklist. (2) Det kan till och med vara så att risken ökar när cyklisterna blir färre (3).
Hur uppmärksam är du på det som sker framför dina ögon?
Pröva Awareness Test (1 min), Transport of London.
Fel prioritera motorfordonens framkomlighet
En så tydligt utpekad olyckskorsning som den vid Drottninggatan/Nedre Slottsgatan måste naturligtvis åtgärdas. Stopplikt för bilister från Nedre Slottsgatan verkar inte räcka. Rimligt vore att då eliminera utkörande biltrafik helt och hållet genom att flytta den till Trädgårdsgatan eller Västra Ågatan, där cyklisternas möjlighet att väja eller bromsa är större och farten lägre.
Denna lösning skulle också halvera biltrafiken utanför Katarinaskolan på Nedre Slottsgatan, genomfartstrafik utanför en skolentré är ju olämpligt. Uppsala kommun driver projektet Säkra skolvägar och här är en skolentré för 380 elever 3 meter från en genomfartsled.
Ett annat alternativ är att ta bort genomfartsmöjligheten på Övre Slottsgatan och samtidigt se till att den inte flyttas till Västra Ågatan eller Trädgårdsgatan. Det skulle eliminera nästan all biltrafik på Nedre Slottsgatan.
Cyklisters säkerhet i Slottsbacken
Att tussa ihop cyklister och fotgängare må passa motortrafikens intressen, men varken cyklister eller fotgängare uppskattar det. I omsorg om cyklisterna, som riskerar att bli påkörda av ouppmärksamma motorfordonsförare som kör ut från Nedre Slottsgatan, flyttar man på offren, det vill säga cyklisterna. Cykelbanorna har nu byggts om så att cyklisterna leds in på gång- och cykelvägen i Slottsbacken. Det adderar till den cykeltrafik som redan använder Slottsbacken. Här får cyklisterna dela väg med fotgängarna. I och med omläggningen har Slottsbacken rustats upp. Grusgången mot korsningen Nedre Slottsgatan/Drottninggatan har delats. Tanken är att cyklisterna ska köra ut på Nedre Slottsgatan innan de fortsätter på Drottninggatan, just för att undvika utkörande bilister.
Gång- och cykelbanan i Slottsbacken har fått asfalt och breddats något. Men den felaktiga doseringen i kurvan finns kvar.
Redan i inledningen är Slottsbacken extra brant i början vilket ger cyklisterna hög fart från början. Man kan snabbt nå 25 km/h. Det betraktas som säker hastighet för motorfordon i korsningar med cyklister och gående. Men en gång- och cykelbana är betydligt trängre. Där ska cyklister på väg nerför backen möta cyklister långsamt på väg uppför vinglande för att hålla balansen. Samtidigt finns gående i bägge riktningar. Och vintertid kan det se ut så här:
Inrinning av smältvatten från plogvallar samt snö i högre slänt och på den anslutande stigen som sedan fryser till hal is och i värsta fall även blir spårig.
Eller så här:
Två brister: Halka tvingar cyklister att gå. Många gående från busshållplatsen i gång- och cykelbanan.
Vinterbrister
Halt så man knappt törs bromsa. Observera att snövallen till höger har tagits bort. Ett fullständigt onödigt arbete. Med tanke på att en gång- och cykelbana ska ha två procents tvärlutning för avrinning bör plogvallar ALDRIG läggas på den höga sidan.
Både cyklister och fotgängare har bedömt gång- och cykelbanan så farlig att de föredragit att gå och cykla i lössnön.
Samma dag är det halkfritt i Carolinabacken.
Den försigkomna cyklisten väljer att köra säkert bland motorfordon (i samma riktning) hellre än på den hala banan bland gående och mötande vinglande cyklister på väg uppför.
Slottsbackens gång- och cykelbana är uppenbarligen felbyggd, eftersom den blir extra farlig vinter och vår.
Fotgängarnas trygghet försämras
Inte heller fotgängarna tycker om att samsas med cyklister på den trånga gång- och cykelbanan. Inte ens om den har en heldragen vit linje för separering. Snabba cyklister som bakifrån passerar ljudlöst tätt intill ökar otryggheten. Och snabba cyklister blir det – med den branta början högst upp.
Ishalka på gångstråket i Slottsbacken. Torrt på bilstråket i Carolinabacken.
Framkomlighet för cyklister
Möjligheten för motorfordon att använda innerstaden som genomfart minskar fotgängarnas yta och ställer till det för cyklisternas framkomlighet. Kommunens fokusering på maximal framkomlighet för busstrafiken förstärker dessa negativa effekter. I många fall innebär prioriteringen för buss att även framkomligheten för övrig motortrafik ÖKAR på cyklisters och gåendes bekostnad. Det blir särskilt uppenbart vid korsningen framför Carolina Rediviva och för Drottninggatan och dess förlängning.
Cykelvägen förbi Carolina Rediviva till Odinslund. Så här ser en cykelväg ut när man prioriterar motortrafikens framkomlighet före cykeltrafikens i innerstaden. Inte nog med att den är krokig – enligt lagstiftningen och utformningen har cyklisterna dessutom väjningsplikt vid varje cykelpassage. Många bilförare har insett att det inte är rimligt och lämnar därför företräde åt cyklisterna.
För att i största möjligaste mån se till att cyklister inte väljer att rulla nerför Carolinabacken har cykelbanan dragits förbi Carolina Rediviva, så att man leds till Slottsbacken. För att det inte ska sluta i totalt kaos nere vid korsningen Drottninggatan-Nedre Slottsgatan har man byggt om gångbanan så att cyklisterna först ska ansluta till Nedre Slottsgatan innan refugen och sedan ha stopplikt innan man svänger nerför Drottninggatan.
Omdirigeringen av cykeltrafiken från Carolinabacken till Slottsbacken är ett extremt exempel på hur omsorgen om cyklisters säkerhet förvandlar deras framkomlighet till en hinderbana. Där offras cyklisternas framkomlighet för motortrafikens genomfartsmöjligheter och framkomlighet i innerstaden.
Drottninggatan erbjuder en rak och gen väg till centrum och vidare österut (röd linje). Dessutom får cyklisten gratis fart nerför Carolinabacken. Nerförsbackar och medvind är cyklistens nådegåvor och bör utnyttjas till fullo i trafikplaneringen. Den blå linjen visar hur man måste cykla idag.
Cykla på 4 eller 6 minuter från Carolina Rediviva till Hjalmar Brantings gata. Vilket skulle du föredra?
Två minuter är en extrem restidsvinst på en så kort sträcka! Busstrafiken kämpar hårt och dyrt för att vinna sekunder.
Skydda nerförsbackar och minimera uppförs
Nerförsbackar är guld värda för cyklister. De bör skyddas extra noga i trafikplaneringen. Cyklister ska inte behöva bromsa bort gratisfart i onödan.
Uppförsbackar däremot, ska helst ha en maximal lutning uppför på 4 procent. För cyklister som ska västerut är Carolinabacken mer än en utmaning. Slottsbacken eller Biskopsgatan förbi domkyrkan har tacksammare lutning.
Vinsten i en nerförsbacke går inte jämnt upp med förlusten i en uppförsbacke. Säg att normalhastigheten är 20 km/h, 30 i nerförsbacke och 10 uppför. Säg att en sträcka tar 60 sekunder att cykla, då tar den 40 sekunder om den vore nerför och 120 sekunder uppför. Ännu längre om man måste gå av och leda cykeln uppför.
Genomfartstrafiken
Som vi tidigare nämt så är genomfartstrafiken innerstadens öppna sår. En omvänd prioritering där fotgängare och cyklister får högsta prioritet skulle innebära en levande stadskärna utan genomfartstrafik, säkrare cykling och ökad framkomlighet – samtidigt som innerstaden är tillgänglig för bilburna.
Cykelfrämjandet har föreslagit ett enkelt zonsystem som hindrar motortrafiken att använda innerstaden som smitväg, men ändå ger full tillgänglighet till innerstaden för bilburna (4).
Korsningen framför Carolina har genomfartstrafik från fyra håll. Vid Dag Hammarskjölds väg mellan Thunbergsvägen och Carolina Rediviva passerar 9 000 motorfordon varje dag. Gör ett tankeexperiment. Hur skulle det se ut i korsningen framför Carolina Rediviva om bussar och cyklar var de enda tillåtna fordonen?
Alla nödvändiga platser är fortfarande tillgängliga för bilburna,
– slottet via Dag Hammarskjölds väg,
– Ingemar Bergmansgatan och Riddartorget vid Drottninggatan från öster,
– Nedre Slottsgatan via Drottninggatan eller Slottsgränd.
Det skulle också få andra följder, till exempel:
- De historiska kvarteren längs Övre Slottsgatan slipper buller och avgaser.
- Övre Slottsgatan kan vara gårdsgata för de som bor och besöker kvarteren och förstärka kopplingen till kvarteren norr om S:t Olofsgatan.
- Det behövs inget trafikljus vid Norbyvägen/Dag Hammarskjölds väg.
- Katarinaskolan på Nedre Slottsgatan slipper biltrafik utanför entrén.
- Biltrafiken på Islandsbron och Nybron minskar drastiskt.
Förslag
Nya banan vid Odinslund har försetts med markvärme.
Vi har redan pekat på markvärmen i Carolinabacken och hösten 2017 lade kommunen markvärme i den nya dragningen för gång- och cykeltrafik till och från Odinslund. Det är självklart att även gång- och cykelbanan i Slottsbacken bör förses med markvärme.
Cykelfrämjandet föreslår:
- att fotgängare och cyklister separeras i Slottsbacken. Det räcker inte med en vit linje. Det bör vara helt skilda banor.
- att bägge dessa banor får markvärme.
- att banorna byggs om så att vatten och smältvatten inte rinner in på dem (5).
- att cyklister prioriteras i korsningen Nedre Slottsgatan/Slottsgränd så att de kan få med sig all fart mot centrum.
- att motortrafiken på Nedre Slottsgatan enkelriktas, så att inget motorfordon kör ut i korsningen, cyklister på väg nerför backen riskerar då inte att bilister kör ut mitt framför dem. Det ökar även säkerheten för barnen på skolan på samma gata.
- att kommunen gör en utredning av effekterna av zonindelning av innerstaden för att få bort genomfartstrafiken och minska andelen bilresor i tätorten, bland annat genom att studera tillvägagångssätt och effekter i exempelvis Linköping, Groningen, Nijmegen, Leuven och Gent.
- att kommunen prioriterar framkomligheten för cykel och gång i innerstaden genom att
– Bygga en bättre koppling mellan Dag Hammarskjölds väg och Odinslund.
– Tillåta cykeltrafik över Stora torget.
– Anlägga cykelbana på Vaksalagatan mellan Kungsgatan och Salagatan.
Referenser
1) Trafiksäkerhet i Uppsala kommun
2) Drivers don’t see cyclists – Inattentional blindness
3) Säkerhetseffekter av ökat cyklande, VTI 951
4) Det är genomfartstrafiken som är innerstadens huvudvärk – inte diesel
5) Bästa cykelbanorna kan vara ”Uppsalabanan” – om viljan finns
Dela denna artikel med denna länk
https://bit.ly/Slottsbacken
