Cykelfrämjandet jublar åt kommunens tankar på att bygga cykelvägar till Ulva kvarn både från Librobäck och från Gamla Uppsala.
De blir rekreationsvägar för stadsbor och turister. De kan bli fina leder för rullskridsko- och rullskidåkare. De blir också pendlingsvägar för Bälingebor och andra på landet, som får flera entréval till Uppsala: via Gysingevägen, Fyrisån, gamla E4:an (väg 600), Vattholmavägen eller rent av över Nyby mot Gränby och Årsta.
Med slät asfalt och utan backar kan cykelvägarna också bli attraktiva för andra grupper. Det finns flera platser som är lämpliga som rastplatser och därmed utflyktsmål i sig. Cykelfrämjandet har tittat på möjligheterna och lägger fram några synpunkter och förslag.
Anslutningar till väg 600
Längs väg 600 projekteras redan en cykelbana. Den kommer att ligga på östra sidan av vägbanan. Anslutningen till den bör ha en rejäl refug, så att cyklisterna kan ta sig över väg 600 ett körfält i taget.
Cykelbanans utformning
Cykelbanan bör vara asfalterad för att kunna tjäna som pendlingsväg. Den bör också vara upphöjd för att minska risken för snödrev och inrinning från upplogade snövallar eftersom Uppsalas vintertemperaturer pendlar kring nollan. Inga backar bör förekomma.
Expropriering
Regeringens cykelstrategi som kom i våras innehöll ingen möjlighet att expropriera för cykelbana. Att bygga en cykelbana är även fortsättningsvis endast möjligt om man bygger en bilväg bredvid – eller med markägarens samtycke. Dessa förslag på dragning av cykelväg kräver alltså markägarnas tillåtelse.
Bygg inte billigt och halvbra – bygg bra
Småsnålhet lönar sig inte i längden. Även dyra alternativ av cykelbanor är billigare än vilken annan infrastrukturinvestering som helst. Upplands kollektivtrafik subventioneras med en miljard kronor – årligen.
Halvbra lösningar ger halvdan trafikering. Strävar man är hållbara transporter är cykel nummer ett. Men cykling är känsligt och kräver därför bästa möjliga lösningar för att få full effekt.
Etapperna
Ulva-Gamla Uppsala
Etapp 1 Ulva kvarn-Väg 600
Cykelbana norr om ån (grönt) i förhållande till söder om ån (blått)
+ pendlare slipper dela vägbana med motortrafik vid kvarnen
+ pendlare (som brukar ha högre fart) slipper de flesta utfarterna från fastigheter vid Ulva.
+ pendlare slipper backarna vid kvarnbron.
+ turister får tillgång till de södervända slänterna längs ån. Bäckravinerna utökar möjligheterna till lä.
– turisterna kommer inte direkt fram till Ulva kvarn. Dock är de inte lika känsliga för omvägar.
– det är inte naturligt för cyklister vid Ulva kvarn att ta den norra vägen för att färdas österut.
– Om södra dragningen föredras bör man undersöka möjligheten att göra en stig längs ån och under väg 600 för vandrare (och hugade cyklister)
OBS Anslutning till väg 600 vid ån är 150 meter kortare än anslutning vid korsningen Ulvavägen-väg 600.
Cykelfrämjandet förordar norra sidan – gröna linjen.
Etapp 2 Väg 600-Gamla Uppsala
Gamla Uppsala till höger, Storvad i mitten. Gul linje är den kommande cykelbanan på väg 600 (gamla E4:an). Blå linje följer Ärnavägen. Grön linje är Cykelfrämjandets förslag.
Längs Fyrisån eller längs Ärnavägen?
+Man slipper cykla längs den bullrande väg 600 (som också sprider vattendimma i blött väglag).
+ Man slipper den 400 meter långa backen mellan ån och Ärnavägen.
+ Man slipper bullrande bilar längs Ärnavägen.
+ Man slipper backe på Ärnavägen.
+ Det är en attraktivare att cykla längs ån än längs bilvägar.
+ Träden längs ån ger visst skydd för nordlig vind.
+ Det är 150 meter kortare längs ån.
+ Man kopplar till målpunkten Storvad.
+ Cyklister till Storvad får även sista biten fri från biltrafik.
– Den kopplar inte till Disagården.
Bägge kopplar till Gamla Uppsala kyrka, museum och högar.
Cykelfrämjandet förordar en dragning längs ån.
Etapp 3 Dragning förbi Gamla Uppsala kyrka
Gamla Uppsala. Gul linje är gamla banvallen. Vägen högst upp i bild går till badet vid Storvad. Utmed Vattholmavägen byggs in snabbcykelväg in mot centrum.
Den nu övergivna banvallen (gul linje) genom Gamla Uppsala ska bli rekreationsväg för gång och cykling. Den allmänna vägen nedanför kyrkan verkar vara för smal för att få plats med en separat cykelbana.
Ett alternativ är att leda cyklisterna förbi Gamla Uppsala kyrka, men det skulle dels vara en omväg, dels innebära alldeles för branta backar. Norrut leder den branta backen mot en korsning med dålig sikt. Cyklister ska helst inte behöva bromsa bort den fart de får av nedförsbackar.
Det är lämpligt att cykelbanan från Storvad ansluter till den gamla banvallen norr om bebyggelsen. Vid den före detta järnvägskorsningen ska valet mellan att fortsätta längs en grusad banvall eller att cykla upp till snabbcykelleden längs Vattholmavägen vara tydlig och enkel, utan svåra svängar.
Banvallen bör vara rekreationsväg även norrut fram till den sammanfaller med cykelbanan längs Vattholmavägen. Cyklister till och från Storvretahållet ska kunna välja om de vill cykla snabbt jämsides motortrafiken eller attraktivt längs banvallen. De får också en bättre koppling mot Storvad och Ulva.
Cykelbana förbi Ulva
Idag finns en byggd cykelbana från Bälinge fram till Ulva bebyggelse. För att undvika att cykelbanan hoppar mellan olika sidor av vägen är det nödvändigt att flytta vägen västerut för att få plats med cykelbanan. Det finns flera utfarter från fastigheterna. Cyklister, särskilt de som pendlar, ska kunna cykla i full fart (cirka 30-40 km/h) och ändå vara trygga i att fordon från fastigheterna har god sikt.
Möjligen kan man dra om vägen, se den prickade linjen.
I princip bör cyklisterna konsekvent vara separerade från motortrafik. Vägen förbi kvarnbron är trång, möjligen kan man utforma den som en bygdeväg.
Grön linje är cykelbana, röd linje är bilbana. De prickade linjerna anger alternativ vägdragning. Observera att vägen behöver en annan vinkel mellan fastigheterna i norr för att få plats med cykelbanan.
Cykelväg Librobäck-Ulva kvarn
Kommunen skissar nu på en alternativdragning av cykelbanan från Librobäck till Ulva kvarn. Cykelfrämjandet har muntligen fått ta del av dessa. Det löser problemet med försvarets säkerhetszon för heta jetströmmar och cyklisterna slipper det värsta bullret från motortrafiken på Gysingevägen. Samtidigt ger det möjligheten till en koppling för dem som cyklar på Gysingevägen.
Cykelfrämjandet hoppas att kommunen tillsammans med markägare kan komma överens om den genaste och mest attraktiva vägdragningen för att nå cykelbanans fulla potential. Det här mellanförslaget är cirka 450 meter längre än en strikt dragning längs Fyrisån, men cirka 800 meter kortare än en dragning längs Gysingevägen.
Alternativa dragningar. Röd ring markering möjlig rastplats – öppen får sol, tämligen skyddad från vind och vägbuller.
Kriterier för ett gott cykelvägnät
För att ett cykelvägnät ska bli använt i dess fulla potential behöver ett antal kriterier optimeras. Det ska vara sammanhängande, gent, säkert/tryggt, komfortabelt och attraktivt:
Sammanhängande
Det betyder att kopplingar i vägnätet ska vara enkla och tydliga, att cykelvägen inte ska hoppa från sida till sida på av landsvägen/gatan, att bredd och underlag inte ska skifta. Gäller även anslutningar till exempelvis resecentrum, hållplatser, cykelparkering med mera.
Gent
Genhet kan mätas både i tid och i sträcka. Antalet korsning med väjning spelar roll, (och hur ofta man behöver väja-stanna vid sådana korsningar) eftersom det krävs muskelkraft för att få upp farten igen. Varje stopp motsvarar en förlängning av cykelvägen med 75-100 meters cykling energimässigt räknat. Cykelprioritering vid trafikljus är ett sätt att förbättra genheten.
Extra fördelar för att välja cykeln som fordon är att cykelvägen är genare än motorfordonsvägen, särskilt bilvägen.
Säkerhet
Främst gäller det att undvika korsningspunkter med annan trafik, vare sig det är gående, cyklister eller motorfordon och minska farten i korsningspunkterna. Åtskillnad av trafikanttyper. Skilj cyklister från motorfordon och gående. Ett jämnt och halkfritt underlag. Sikt i kurvor och korsningar. Säker hälsa inkluderar låga nivåer av avgaser och buller för cyklisterna.
Komfort
Antalet stopp bör minimeras eller undvikas helt. Backar måste undvikas, en procents lutning motsvarar en sekundmeters motvind. Buller. Tillräcklig bredd. Lätt att förstå vägen. Lätt att hitta rätt väg. Jämn beläggning. Snödrev. Grus och löv. Minimera antalet svängar, särskilt 90-gradiga i korsningar.
Attraktivitet
Ofta personligt tyckande. Omgivningen spelar in på olika sätt. Personlig trygghet spelar också roll för hur attraktiv en cykelväg är. Sikt, belysning, närhet till buskage och bostäder. Möjligheten att cykla på landsvägen bör finnas som val, till exempel nattetid.
