Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturen för de kommande 15 åren har mötts av massiv kritik. Orsaken? Klimat- och miljöaspekterna får helt stå tillbaka och svaren på klimatutmaningarna stavas i stället – elektrifiering av motorfordonsflottan.
Ju fler som väljer cykel i stället för bil, desto bättre är det för klimatet, folkhälsan och för minskad trängsel i trafiken. Under 2020 har cyklandet ökat kraftigt både i Sverige och ute i Europa. I flera europeiska länder, däribland Storbritannien och Frankrike, har man investerat stort på infrastruktur för ökad cykling för att undvika trängsel under coronapandemin – och för att nå klimatmålen. Men i Sverige väljer Trafikverket i stället en helt annan linje, nämligen att satsa stort på elbilar kommande år.
Den nationella cykelstrategin lyser med sin frånvaro
Inriktningsunderlaget från Trafikverket för transportinfrastrukturen för åren 2022-2037 presenterades i under hösten och har nu varit ute på remiss. Cykelfrämjandet har, liksom andra cykel- och miljöorganisationer, tyckt till och ställt sig kritiska till att cykelsatsningarna lyser med sin frånvaro. För snart fyra år sedan presenterade regeringen En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling men den tycks ha utelämnats ur inriktningsunderlaget. Cykelfrämjandet och andra med oss menar att Trafikverket borde låta cykelstrategin ta större plats i sitt inriktningsunderlag, om de har för avsikt att öka cyklingen.
– Tyvärr kastar Trafikverket in handduken när det gäller att nå målet om ett transporteffektivt samhälle. De menar att vägtrafiken är så stor så det är inte någon idé att försöka minska den och få människor att välja att åka kollektivt, gå eller cykla. Ett cirkelresonemang som är anmärkningsvärt, säger Klas Elm, vd för Svensk Cykling.
Underlag för kommande infrastrukturproposition
Underlaget i inriktningsplanen lägger grunden för den infrastrukturproposition som regeringen lägger fram under våren. Därmed sätter den också förutsättningarna för att nå målet om minskade utsläpp från transporter med 70 procent till 2030 vilket kräver en annan typ av satsningar och att vi i stället för att öka andelen bilresor minskar andelen.
– Ska vi klara klimatmålet behöver fler välja att cykla oftare. Då krävs mer pengar till cykelsatsningar och ett moderniserat regelverk, säger Isabella Thöger, verksamhetschef för Cykelfrämjandet.
Här kommer en sammanfattning av Cykelfrämjandets uppmaning (remissvar) till Trafikverket:
- Stor potential i det kommunala cykelvägnätet. Eftersom potentialen för ökad cykling är stor i det kommunala cykelvägnätet bör Trafikverket avsätta mer pengar till kommunerna. Det kan ske genom att:
- Avsätta mer pengar till stadsmiljöavtalet.
- Öka den statliga andelen till 70-85% av bidraget för att bygga ”snabba cykelstråk” som den nationella cykelstrategin pekar ut som viktiga.
- Möjliggöra åtgärder i det kommunala och enskilda cykelnätet i länsplanerna. För att cykeln ska vara ett attraktivt transportmedel är det viktigt att cykelvägnätet hänger ihop lokalt och regionalt.
- Riktlinjer kring hur snabba cykelstråk ska utformas. I Gator och vägars utformning (VGU) finns begreppet ”snabba cykelstråk” men finns inga anvisningar om hur de ska utformas. Trafikverket behöver ta fram anvisningar om utformning.
- Jämn och hög standard på underhåll av cykelvägar. Fler cykelvägar och fler som cyklar innebär ett ökat behov av drift och underhåll. I underhållet av cykelinfrastrukturen är det viktigt med en ”stråktanke”, d.v.s. att en sträcka med olika väghållare inte skiftar i standard.
- Planera för att nå klimatmålen. Baserat på sina prognoser planerar Trafikverket för en större ökning av biltrafiken än för gång och cykel. Det går tvärtemot den utveckling som behövs för att nå klimatmålen. Vår uppmaning: planera för ett modernt och hållbart transportsystem med en ökad andel gång, cykling och kollektivtrafik.
Läs Cykelfrämjandets remissvar i sin helhet här.
Läs Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022–2033 och 2022−2037 här.
