Dela glädjen, bli cykelinstruktör!

Dela glädjen, bli cykelinstruktör!

Tisdag 29 september är det återigen dags för en cykelinstruktörskurs. Kursen vänder sig till alla som känner sig manade att göra en insats för att få andra att lära sig cykla, för miljöns skull, i jämlikhetens namn eller bara för att det är roligt att se andra bli glada.

Kurserna i Cykling för vuxna som inte kan cykla är en framgång med många nöjda elever och ännu fler på kö. Fler instruktörer behövs med olika inriktning, anpassare av cykeln, banläggare, uppmuntrare och huvudansvarig, så alla kan hitta sin nisch.

Under 2014 har vi haft i Stockholmsområdet haft 13 kurser med 150 deltagare. Under våren 2015 har vi haft 7 kurser och nu i höst är 6 av 9 planerade kurser avslutade.

Det är vår Storstockholmskrets som anordnar. Alla som vill kan anmäla sig, oavsett hemort.

Tid: tisdag den 29 september 2015 kl.16.30
Plats: Villa Odin, Spetsgatan 4, Solna (gångavstånd från Solna pendeltågstation eller tvärbanan)
Villa Odin ligger granne med Olle Olsson huset i Hagalund och Cykelköket är inrymt i ett litet rött hus på gårdsplanen.

Agenda
16.30 Någonting att äta och visning av filmer.
17.00 Genomgång av hur en cykelkurs kan vara upplagd.
17.30 Övning i att leda kurs (presentation, uppvärmning, affirmationer).
18.15 Paus med förfriskningar
18.30 Praktisk träning i hur man anpassar en cykel till eleven, skruvar av och på trampor, hur man sänker sadlar m.m. Thomas Rörby på Cykelköket visar.
19.30 Vad Cykelfrämjandet står för
19.45 Avslutning med utvärdering

Anmälan till Eva-Lind Båth, e-post: [email protected], tel. 08 649 01 86 och mobil 0768 16 55 29.

Utbildningen är gratis och Cykelfrämjandet bjuder på förtäring.

Eurobike större och större

Eurobike större och större

Världens största cykelmässa, Eurobike i Friedrichshafen vid Bodensjön, håller ställningarna och blir bara större. I år med över 1350 utställare från 50 länder och mer än 46.000 besökare bara på fackdagarna.

Därför finns inte ett enda ledigt rum i Friedrichshafen eller orterna runt om de här dagarna. Själv bor jag i husbil på en speciell husbilsplats precis vid mässan. Lugnt första dagarna och tysk ordning och reda. Inte placera bilen utanför markeringarna som brandförsvaret målat upp!

Det brast dag två, sedan dess står husbilar, tält och skåpbilar lite hur som helst. Men det är bara ett par hundra meter till mässan! Och med cykel kommer man snabbt den halvmilslånga vägen ner till stan, förbi alla bilköer! Lyssnar till alla besökare som klagar över milslånga köer på väg till eller från mässan. Kanske de hotellbor i Österrike några mil bort, då tar det en stund. Även om mässans transferbussar går flera gånger om dagen.

Start med demodag
Traditionsenligt började mässan med den sk demodagen. Nästan 3000 fackbesökare och journalister kastade sig över nyheterna. En särskild bana fanns för vanliga cyklar och elcyklar. Plus en MTB-bana upp i skogen intill mässan. Utnyttjades till max av de MTB-frälsta.

Full fart också på testbanan för elcyklar. Ett under att inga krockar för här drogs det på för allt vad motorerna tålde. S-pedelecs, där motorn hjälper till upp till 45 km/tim, verkade särskilt poppis att prova.

Chefer i i sadeln
Ett antal höga chefer från olika cykelindustriföretag, bl a Toni Grimaldi från CycleEurope, cyklade mässans första dag från stationen i Friedrichshafen till mässan. Ingen större prestation i sig men tanken bakom var att visa enighet och samarbetsvilja. Ju fler som väljer cykeln desto bättre för vår industri, menar bossarna.

Växla utan vajer
Mycket på årets mässa handlar om elcyklar. Det är där utvecklingen sker med bättre motorer och batterier. Dessutom kan designfolket tydligen ta ut svängarna mer när det gäller elcyklar. En ny modell har t ex motorer både i framhjulet och bakhjulet. Många av MTB-cyklarna, i varje fall värstingmodellerna, Fat Bikes, liknar mer minimotorcyklar. Tydligt är att elmotorn har kommit för att stanna när det handlar om MTB-cyklar.

En annan utveckling är på den digitala sidan där fler och fler funktioner på cykeln kan hanteras med en smartphone. T ex  digitala stöldlarm för cyklar. Eller när en smartphone styr allt på en elcykel. Nytt i år också ett växelsystem som funkar utan vajrar!

Bambucykel
Stål, aluminium och kolfiber har länge varit förhärskande material hos cykeltillverkarna. Men det finns faktiskt också cyklar i plywood och på årets mässa en cykel gjord i bambu! Byggs i Ghana och finns att köpa bl a i Danmark.

Lastcyklar
Lastcyklarna blir fler och fler. Hade någon för några år sedan påstått att lastcyklarna skulle stå för en bra del av transportarbetet i citykärnorna hade denne säkert blivit om inte utskrattad så i alla fall lite hånad och någon menat att vi ska väl inte tillbaka till tiden med springsjasar på gatorna.

Men nu är vi där och lastcyklarna blir allt vanligare. Plus att de numera är försedda med elmotor och klarar ganska tunga lass.

Jovisst, en lastcykel smutsar inte ner miljön och de blir allt vanligare. Finns i alla upptänkliga utföranden och storlekar. Info om cykeln ovan: http://www.radkutsche.de

Jovisst, en lastcykel smutsar inte ner miljön och de blir allt vanligare. Finns i alla upptänkliga utföranden och storlekar. Info om cykeln ovan: http://www.radkutsche.de

Lånecyklar
En annan trend för så kallade urban cycling är de allt vanligare lånecykelsystemen. Finns i alla städer med lite självaktning. Nytt är att man troligen kommer att kunna leasa en elcykel. Precis om man kunnat i många år för bilar. Bra elcyklar är tämligen dyra och leasing kan vara ett sätt att kunna använda en utan stora hål i plånboken. Tyskland blir troligen först med elcykel-leasing.

Tillbehör
Tillbehören som visas på mässan är förstås legio. Några verkar bra och väcker ha-begäret, andra undrar man vad de ska vara bra för. En tydlig trend är att ledlampor slår igenom när det gäller cykellysen. Ger mycket bra ljus.

Ett nytt sätt att låsa cykel, sadeln och sadelstolpen funkar som lås. Mer info: seatylock.com

Ett nytt sätt att låsa cykel, sadeln och sadelstolpen funkar som lås. Mer info: seatylock.com

Bakljus med bromsljus. Detta från Garmin, men det finns flera fabrikat.

Dessutom finns numera bakljus som funkar som bromsljus. Så fort man minskar farten lyser lampan starkare. En bra säkerhetsdetalj. Info: http://www.garmin.com

Elcyklarna ökar
Bara i Tyskland räknar industrin med att sälja cirka 600.000 elcyklar 2015. Just elcykeln har börjat ersätta andrabilen i städerna. Folk har tröttnat på bilköer och höga P-avgifter. I bakgrunden ligger säkert också ett ökat intresse för en hälsosam livsstil. Och ev också ett samvete för miljön.

Premiär på årets mässa var det för Wallerängs Elcyklar från Göteborg. Där tänker man att varje kund ska kunna utrusta sin cykel precis som han/hon vill ha den.

Den här elcykeln ska man kunna få som man vill ha den, säger Wallerängs elcyklar. Mer info http://www.wallerang.com

Den här elcykeln ska man kunna få som man vill ha den, säger Wallerängs elcyklar. Mer info http://www.wallerang.com

Traditionsenligt avslutades de så kallade fackdagarna på mässan med Eurobike-party. Sägs vara Bodensjöns största dansgolv och festen pågår hela natten. Dagen efter är allmänheten välkommen att besöka mässan med troligen rätt trött monterpersonal….

Under mässdagarna talas det också cykelturism, en stor och lönsam verksamhet bland annat runt Bodensjön. Här konkurrerar man inte om turisterna utan samarbetar för att få fler att känna sig välkomna. Perfekta cykelvägar och bra vägvisning.

Precis som företrädarna för cykelindustrin menade invigningsdagen: Även om vi konkurrerar måste vi samarbeta för att sälja fler cyklar!

Cykel på tåg: 3 perspektiv

Cykel på tåg: 3 perspektiv

Cykelfrämjandet har prioriterat att få med cyklar på tåget i Sverige. I medlemstidningens artikelserie har inblandade operatörer, politiker och cyklister gett sin syn på varför de bara får plats på ett fåtal tåg och hur de skulle kunna få plats på fler. Läs alla tre delar av artikelserien här.

Klicka på respektive artikel för att få upp den som pdf.

cykel-pa-tag-tagbolagetcykel-pa-tag-politiker cykel-pa-tag-cyklister

Brinner du för möjligheten att ta med cykeln på tåg, och vill du påverka? Gå med i vår arbetsgrupp som jobbar med detta tema.

Cykelfrämjandet goes pride

Cykelfrämjandet goes pride

Cyklister från Storstockholmskretsen var med i Prideparaden för första gången. Med två lastcyklar, ett ljudsystem och massor av latinamerikanska beats trampades och dansades det fram med de andra 40 000 deltagarna. Årets pridetema vara att göra slut med samhällets alla begränsande normer. Cykelfrämjandet gjorde slut med bilismen och alla andra maktordningar.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Årets CykelTuristVecka på bild

Årets CykelTuristVecka på bild

Årets CTV har lockat runt 300 cyklister till Karlstad. Cykelturerna gick i alla väderstreck och under onsdagen samlades alla för den traditionella kortegen som drog genom staden. Vid den efterföljande picknick-lunchen kom även beskedet att CTV-staden 2016 blir Trollhättan och 2017 är det Halmstads tur.

Följ med på turen genom bilder på några av deltagarna 2015.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Almedalsvecka med cykelfokus

Almedalsvecka med cykelfokus

Under Almedalsveckan 2015 satte cyklisterna sitt avtryck på den politiska agendan. Seminarier tog upp cykelns plats i samhället, SVT sände debatt om trafikkonflikten och Sverige duellerade mot Danmark i en panelshow.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Se debatten i SVT Play ingångstid 26:20

Ladda ner cykelevent-listan för Almedalsveckan 2015 här.

Kattegattleden invigd

Kattegattleden invigd

Sveriges första nationella cykelled, Kattegattleden, är nu högtidligen invigd.

Evenemanget ägde rum i Halmstad på Svenska flaggans dag och det blev en riktig folkfest.  Många aktörer ville vara delaktiga för att göra leden till en succé. Till exempel invigde Marknad Varbergs Jannike Åhlgren leden med ett pling, och Steninge Vandrarhem passade på att fira invigningen med SM i grötkokning – med världsmästaren från Skottland på plats.

Leden är 37 mil i längd, till största delen bilfri. Men det finns tyvärr några tämligen hårt trafikerade sträckor, bland annat vid Falkenberg.

En helt ny och bra hemsida berättar det mesta om leden, besök Kattegattleden.se.


På bilden från vänster till höger: Ewa Östling, vd för Visita; Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandet; Tomas Brühl från Visit Sweden.

Cykelfrämjandet delar ut uppsatsstipendium

Cykelfrämjandet delar ut uppsatsstipendium

När cyklingen ökar finns stora möjligheter till vinster för samhället. Det finns också utmaningar i att till exempel ge alla cyklister en god cykelmiljö genom utbyggd infrastruktur. För att stimulera forskning om cykling instiftar Cykelfrämjandet ett uppsatsstipendium om 10 000 kr.

Nu i veckan pågår den årliga, världskonferensen om cykling, Velo-City, i franska Nantes. Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren finns på plats för att delta i diskussionerna kring hur man kan förbättra cykelmöjligheterna, samt lära av olika internationella erfarenheter. Lars har även blivit vald till vice ordförande i European Cyklists’ Federation.

– Det känns bra att vara här och är intressant att se hur man arbetar med cykling i andra länder. Det finns många goda internationella exempel. Genom kunskapsutbytet kan Sverige lära av andra länder, säger Lars Strömgren, ordförande i Cykelfrämjandets riksorganisation och nyutnämnd vice ordförande i European Cyklists’ Federation.

Cykling är på agendan och det är inte bara i Sverige man ser en våg av nya cyklister. Cykeln har länge varit ett transportslag på undantag och den ökande cyklingen ställer nya krav på infrastruktur. Det skapar också nya möjligheter för samhällsutveckling. För att utveckla kunskapen kring cykling inrättar Cykelfrämjandet ett nytt stipendium för studentuppsatser.

– Vi kan se att det finns många kunskapsluckor att fylla, till exempel om hur man ska förändra hur man planerar städer och vilka effekter cyklingen har på samhällsekonomi och folkhälsa. Därför vill vi underlätta för studenter att studera cyklingen på olika sätt, berättar Lars Strömgren.

– Studenter är varmt välkomna att nominera sina uppsatser för stipendiet. Det ska bli intressant att tillsammans med juryn få ta del av nya, spännande studier om cykling, säger Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren.

Läs mer om Cykelfrämjandets uppsatsstipendium.

Bröder cyklar för den goda saken

23dagarsydDe två bröderna och cykelfrämjarna Peter och Ulf Tengbrand cyklar för att samla in pengar till prostatacancerforskning. De startade den 20 maj på skidor vid Treriksröset och när vägen tog vid bytte de till cyklar. Planen är att trampa sig ända ner till Smygehuk under totalt 23 dagar.

Följ bröderna genom hela Sverige, och ner till sydspetsen där de ska gå i mål den 11 juni, på bloggen http://tjugotredagarsyd.blogg.se


Uppdatering 19 juni 2015:

De två bröderna och cykelfrämjarna Peter och Ulf Tengbrand har tagit sig i mål.

De har trampat sig igenom hela Sverige på längden för att samla in pengar till prostatacancerforskning. Målet var att få in 100 000 kronor, vilket de översteg med en total insamlingssumma på 156 000 kronor.

De startade den 20 maj på skidor vid Treriksröset och när vägen tog vid bytte de till cyklar. Planen var att trampa sig ända ner till Smygehuk under totalt 23 dagar. En tidsplan som de höll när de hade avverkat 225 mil.

– Det blev 161 timmar i sadeln, säger en stolt Peter Tengbrand.
Väderleken under resan började med regn och slutade i solsken.
– Vi är helt nöjda, säger Peter Tengbrand.

Cykeln i kollektivtrafiken prioriteras

Cykeln i kollektivtrafiken prioriteras

Cykelfrämjandet har bestämt sig för att prioritera frågan om cykeln i kollektivtrafiken. Med en nytillsatt arbetsgrupp kommer vi bland annat att påverka politiskt och vi har frågat partierna om de kan tänka sig att lagstifta för att få med cyklarna på tågen.

socialdemokraterna-ikonSOCIALDEMOKRATERNA
”Vi anser att resenärerna måste ges betydligt bättre förutsättningar för att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Tågoperatörerna ska använda sig av tåg där resenärerna kan medföra cykel där det är berättigat och efterfrågan finns. Genom ett sånt krav bidrar vi på ett seriöst sätt till ett klimatsmart samhälle, bättre folkhälsa, minskad trängsel i våra städer och även till att utveckla cykelturismen. ”


miljopartiet-ikonMILJÖPARTIET
“Den nya kollektivtrafiklagen bör kompletteras så att det blir obligatoriskt att ställa krav på både upphandlad och kommersiell trafik så att resenärerna ska kunna ta med sig cykel på kollektivtrafiken. Kravet bör utformas så att det inte tränger ut resenärer.”


moderaterna-ikonMODERATERNA
”Nej, vi anser inte att politiker ska fatta den typen av beslut. Snarast är det de som levererar trafiken som bör ta fasta på kundernas önskemål.”

 


center-ikonCENTERPARTIET
”Det finns redan EU-förordning som påbjuder detta. Vi vill se förbättrade möjligheter för att förenkla ”hela resan”. I detta ligger ett arbete att verka för smidiga övergångar mellan cykling och andra trafikslag, som exempelvis tåg. Cykelpooler och trygga och säkra cykelparkeringar är två utmärkta exempel. Vi tror på en närodlad politik som i denna fråga innebär att beslut om att tillåta cyklar ombord på bussar och tåg i största möjligaste mån bör beslutas på lokal och regional nivå, där ju övriga beslut om kollektivtrafik fattas.”


vanster-ikonVÄNSTERPARTIET
“Ja, vi vill stimulera användandet av cykel som färdmedel och kommer därför att verka för att möjliggöra medtagande av cykel vid resor med såväl buss som tåg. Vi har i riksdagen efter valet lagt förslag om att Trafikverket bör få befogenhet att ställa krav på att tågoperatörer ska använda sig av tåg som kan medföra cykel där det är berättigat och efterfrågan finns från resenärer. ”


kd-ikonKRISTDEMOKRATERNA
Cykelutredningen har bland annat haft i uppdrag att se över de regler och andra förutsättningar som påverkar möjligheterna att ta med cykel på tåg och buss. Cykelutredningen bereds nu inom regeringskansliet.

 


folkpartiet-ikonFOLKPARTIET
Folkpartiet vill göra det enklare att ta med cykeln i kollektivtrafiken. Detta är något som avgörs i respektive landsting, och på många håll är det Folkpartiet som är pådrivande. Ju fler som t.ex. kan ta med cykeln på pendeltåget, desto fler kan låta bilen stå. Det tjänar miljön på.


fi-ikonFEMINISTISKT INITIATIV
”Det ligger helt i linje med Fi:s politik att arbeta för en ökad flexibilitet och förbättrade möjligheter att använda cykel som transportmedel. Upphandlingar är ett viktigt verktyg för att ställa miljökrav och vi ser gärna att möjligheterna att tillåta cykel ombord på tåg förbättras och att krav på detta ställs i upphandlingar. Det måste dock gå hand i hand med en kraftig utbyggnad av spårtrafiken.”


sd-ikonINGET SVAR FRÅN SVERIGEDEMOKRATERNA

 

 

 


Kontakta oss om du vill vara med i Cykelfrämjandets arbetsgrupp för cykel på tåg.

Kampen om gatuutrymmet

Kampen om gatuutrymmet

När trafiken tätnar i städerna skapas konflikter i gatuutrymmet. Vi har frågat företrädare för bilbranschen och cykelbranschen vad det finns för lösningar för att få ett bättre trafikklimat.

Klas-ElmKlas Elm är VD för nya Svensk Cykling. Han anser att cyklingen behöver pengar, yta och framkomlighet för att skapa fred i trafiken.

Märker ni av någon trafikkonflikt mellan bilister och cyklister?
”Ja det gör vi. Kampen om ytan hårdnar. Från att bilister tidigare har tilldelats allt utrymme mellan husen, förutom trottoarer, behöver cyklister nu prioriteras högre. Eftersom cyklister och gående heller inte passar på samma yta, måste hela trafikmiljön prioriteras om. Det har blivit trängre och kampen om framkomlighet ökar. Det blir konflikt mellan alla olika trafikslag. Men det är nu under ett övergångsskede. Jag tror det kommer att lugna sig när väl ändringarna är genomförda. ”

Hur yttrar det sig?
”Det finns mycket ilska och aggressivitet hos många trafikanter i alla grupper. Om alla visade varandra mer hänsyn skulle mycket vara bättre. Det gäller från alla håll. Sedan är många obetänksamma eller i värsta fall inte så smarta. Dom som parkerar bilen i en cykelbana, parkerar nog precis framför övergångsställen också – inte så smart. Aggressiv bilkörning är en fara för alla trafikanter, inte bara cyklister. ”

Vad anser ni att det beror på?
”Dagens trafikmiljö bygger på gårdagens trafiksituation. Nu behöver den ändras. ”

Hur kan cykelbranschen förbättra trafikklimatet?
”Genom att bli fler. Varje bilist som börjar cyklar gör ju underverk för trafikklimatet och även för kvarvarande bilister.”

Vilka åtgärder behövs i form av lagstiftning och trafikregler?
”Många. I princip kan man säga att kampen står på tre arenor i prioriteringsordning: Resurser i form av pengar, Yta i form av fördelning samt Framkomlighet i form att prioritering i utformandet av trafikregler.”

Hur ställer ni er till den nya lagen där cyklister över 15 år själva får välja om de vill cykla på cykelbanan eller körfälten?
”Ett mycket viktigt beslut. Inte bara är det en stor symbolfråga – principen att cyklisten bäst själv kan avgöra om hen vill cykla i kör- eller cykelbanan. Det är också en viktig fråga när det gäller snabb framkomlighet. ”

Hur ställer ni er till ett minimiavstånd för bilar när de passerar cyklister?
”Vi har ingen uttalad åsikt om det – än.”

Vilka åtgärder behövs i form av infrastruktur?
”Pengar och yta. Bygg cykelbanor så kommer cyklisterna.”

Är det rimligt att bilismen får mindre utrymme när cyklismen ökar och behöver mer utrymme?
”Ja.”

Hur kan cyklister själva främja trafiksäkerheten och trafikklimatet?
Definitivt. Bara för att man är cyklist är man ingen ängel. Det är många cyklister som borde skärpa till sig och visa andra trafikanter, av alla slag, mer hänsyn.”


Bertil-MoldenBil Swedens VD Bertil Moldén och dess samhällspolitiska chef Jessica Alenius säger att de länge har verkat för en nollvision.

Märker ni av någon trafikkonflikt mellan bilister och cyklister?
”Nej inte generellt. Synergin är desto viktigare, det vill säga att transportslagen kompletterar varandra. De flesta familjer behöver både bil och cykel för att få ihop livspusslet med att hämta/lämna barn, ta sig till och från arbetet och fritidsaktiviteter.  Egentligen är det fel att tala om ”bilister” och ”cyklister”. Resandet handlar om att komma fram. Rörlighet och mobilitet är inte ett självändamål. Det viktiga är tillgänglighet och att smidigt komma fram till sitt mål. För att få en fungerande och hållbar trafik måste hänsyn tas till hela resan, från start till mål, som i de flesta fall sker med olika färdsätt. Vi är alla ”blandare”, dvs vi använder olika transportmedel; cykeln, bilen eller kollektivtrafiken för olika ändamål. ”

Hur yttrar det sig?
”I centrala Stockholm är det flera cyklister som inte beaktar rödljus ej heller enkelriktade gator samt cyklar över övergångsställen. De konflikter som finns beror framför allt på bristande väginfrastruktur för alla trafikslag, samt individers brist på hänsyn till medtrafikanter och sig själva.”

Vad anser ni att det beror på?
”Bristande infrastruktur för alla trafikslag är en orsak. Individen har dock till slut ansvaret för att framföra sitt fordon på ett säkert sätt. Stress kan leda till ovilja att ta hänsyn och samsas med sina medtrafikanter. Dessvärre blir cyklisterna allt snabbare och flera kör mot klockan såväl morgon som kväll o då sparar man några minuter per resa genom att göra enligt svaren på fråga 2. Därtill kommer nu alltfler o snabbare elcyklar vilket ökar hastigheterna väsentligt.”

Hur kan bilbranschen förbättra trafikklimatet?
”Biltillverkarna lägger stora resurser på att ta fram integrerade säkerhetssystem som bidrar till att minska antalet olyckor med oskyddade trafikanter. Moderna lastbilar utrustas exempelvis med radar för att täcka in döda vinklar framförallt vid högersvängar Fordonsindustrin har länge deltagit i arbetet med Nollvisionen som har visat sig mycket framgångsrikt när det gäller att minska omkomna och skador i trafiken. ”

Vilka åtgärder behövs i form av lagstiftning och trafikregler?
”Samhället bör göra det lättare att ta cykeln men även förbättra för den som väljer att ta bilen. Varje transportslag bör få förutsättningar att bli så effektivt som möjligt. Först då kan hela transportkedjan och hela transportsystemet bli robust. En ökad effektivitet i transportsystemet kräver ett väl fungerande samspel mellan trafikslagen. Det bör således skapas rättvisa och långsiktiga spelregler för alla transportslagen. Vi bör sträva efter ett transporteffektivt samhälle där samhället uppmuntrar till intermodala transporter genom att tänka på hela resan från start till mål. Idealiskt vore att ha helt separerade körfält eller tom helt dedikerade cykelgator så konflikter inte ens uppstår med fotgängare.”

Hur ställer ni er till den nya lagen där cyklister över 15 år själva får välja om de vill cykla på cykelbanan eller körfälten?
”Lagen är antagen. Det återstår att utvärdera vilka effekter den får. I tätortsmiljöer behöver alla transportslagen samsas för att framkomligheten ska bli så stor möjligt för individen. Dessvärre tycker flera cyklister – på typ Norra Kungsvägen på Lidingö – att den dedikerade körbanan är ” för långsam” och väljer istället att susa fram på 70 vägen istället. Så det naturliga svaret borde vara att där det finns en dedikerad cykelbanan så skall den användas – för om inte varför skall vi då bygga fler?”

Hur ställer ni er till ett minimiavstånd för bilar när de passerar cyklister?
”Cyklisten är så pass oskyddad i förhållande till bilen så ett avstånd kan vara bra för att minska olycksrisken. Vi som lärde oss cykla på ” Stingpinnens tid ” tycker att detta fungerade alldeles utmärkt – återinför STINGPINNEN !!!”

Vilka åtgärder behövs i form av infrastruktur?
”Runt storstäderna behövs det mer infrastruktur för att framkomligheten ska öka. Av allt resande står vägtrafik för nära 90 procent i Sverige. Väginvesteringar leder till ökad mobilitet för både de som tar bussen, bilen, cykeln eller sina egna ben. Vi vill bygga klart ringleden runt Stockholm med en Östlig förbindelse. Här skulle man kunna bygga både bilväg och cykelväg om man tänkte lite utanför ”boxen”. Exempelvis borde det vara möjligt att parkera bilen vid en infartsparkering och sedan smidigt kunna ta en cykel sista biten in till city. Det allra bästa vore om cykeln fanns med på planeringsstadiet för nytillkommande vägar som en naturlig del av infrastrukturen- först då blir det riktigt bra och gärna med planskilda korsningar Exempel: Mötesseparerade (”2+1” eller liknande) vägar är bra för trafiksäkerheten, men kan i vissa fall leda till att framkomligheten med cykel försämras utanför storstan. När en väg mötessepareras bör därför behovet av en separerad cykelbana beaktas.”

Är det rimligt att bilismen får mindre utrymme när cyklismen ökar och behöver mer utrymme?
”Kloka framkomlighetsåtgärder är bra för alla trafikslag. Varje transportslag behövs och i olika delar av Sverige finns det olika förutsättningar. På vissa platser är det bra för framkomligheten om cyklisterna kan få mer utrymme. På andra kan det vara bussar, lastbilar eller bilar som behöver mer plats. Åtgärder bör innebära att de som behöver kommer fortare och smidigare fram. Med en klok planering / trimning finns plats för både och – en helhetslösning.”

Hur kan bilister själva främja trafiksäkerheten och trafikklimatet?
”Precis som övriga trafikanter, främst genom att respektera trafikreglerna, visa hänsyn till medtrafikanter och använda lämplig säkerhetsutrustning. De som väljer att ta bilen måste självklart respektera de trafikregler som gäller, men det gäller även de andra transportslagen. En bättre dialog samt utbildning i körskolorna inför körkortstagande skulle väsentligen öka samspelet i framtiden till gagn för alla inblandade parter.”

Årets cykelfrämjarkommun: Malmö!

Årets cykelfrämjarkommun: Malmö!

På SKLs Cykelkonferens i Karlstad presenterades idag årets vinnare av Cykelfrämjandets Kommunvelometer: Malmö. Efter att ha hamnat på en 5:e plats i förra årets upplaga lyckades Malmö återhämta sig detta år och tog hem förstaplatsen, innan Eskilstuna och Karlstad. Lund och Uppsala kompletterar årets topp-5.

Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en djupgående granskning av hur kommuner arbetar med att främja cykling. Studien visar på såväl positiva resultat som utmaningar om kommunerna ska värna cyklisterna och öka cyklingens andel av transporterna. Den utvärderar hur systematiskt kommuner har jobbat med cykling under det gångna året. Fokus ligger på beslutsprocessen och resurstilldelning och ger en objektiv jämförelse mellan de 37 granskade kommunerna.

karta-kommunvelometern-2015I år råder det en stor spännvidd mellan de olika kommunernas resultat. Till exempel framgår att det i Linköping finns 3,8 meter cykelväg per invånare medan det i Borås endast finns en meter per invånare. Under perioden 2014 – 2015 har Trollhättan satsat 745 kronor per invånare på investering samt drift och underhåll inom cykelinfrastrukturen, i Enköping är motsvarande siffra 83 kronor.

Bland de kommuner som deltagit i studien tidigare så har nästan samtliga förbättrat sina resultat. Det tyder på en ökad medvetenhet och ambitionsnivå ute i kommunerna. I de flesta fall är de förbättrade resultaten förknippade med ökade resurser för cykling, uppdaterade strategier för att värna cyklingen och förbättrat arbete med att mäta och följa upp cyklingen i kommunen.

Vi hoppas att de deltagande kommunerna utifrån vår granskning vill växla upp arbetet ytterligare. För att lyckas krävs ett engagemang bland såväl tjänstemän som politisk ledning. Med resurser till cykelinfrastruktur, tydliga och mätbara politiska ambitioner och med ett gediget uppföljningsarbete finns alla möjligheter att göra det enklare för kommunernas invånare att välja cykeln som transportmedel.

Cykelfrämjandet gratulerar Malmö med titeln “Årets Cykelfrämjarstad 2015”!


Ladda ner hela rapporten:
Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2015

Ladda ner bilaga per deltagande kommun:
Alingsås
Borås
Danderyd
Enköping
Eskilstuna
Falkenberg
Gävle
Göteborg
Helsingborg
Hudiksvall
Jönköping
Kalmar
Karlshamn
Karlstad
Katrineholm
Kiruna
Kungsbacka
Lidingö
Lidköping
Linköping
Luleå
Lund
Malmö
Motala
Sala
Skövde
Sollentuna
Stockholm
Sundsvall
Trollhättan
Tyresö
Täby
Umeå
Upplands Väsby
Uppsala
Varberg
Växjö

Sida 7 av 9« Första...56789