När vi blickar tillbaka på Cykelfrämjandets verksamhet från 1990-talet fram till idag ser vi en resa som speglar hur cykelns ställning i samhället har gått från marginaliserad till alltmer central. Under de senaste decennierna har cykeln, en gång en tyst konkurrent till bilen, klättrat upp på politikens agenda och blivit en symbol för hållbar utveckling och smart stadsplanering. Och i centrum för denna förändring står Cykelfrämjandet som har spelat en avgörande roll.
Text: Henrik Rex Jakobsson
År 1990-talet genomgick städerna i Sverige en omvandling. Gamla industriområden gav plats för moderna bostäder och kontor, och bilens roll i de alltmer förtätade stadsmiljöerna började ifrågasättas. Biltullar infördes och cykeln blev äntligen ett naturligt ämne på stadskontorens planeringsbord. Mycket av denna utveckling skedde tack vare den ihärdiga lobbyverksamhet som Cykelfrämjandet hade bedrivit sedan start.
Under periodens första del var TV-profilen Gun Hägglund, känd från nyhetsprogram och underhållning, en viktig frontfigur för organisationen. Hennes popularitet satte Cykelfrämjandet på kartan och gav cykelfrågor nödvändig uppmärksamhet.
Med det nya millenniet kom nya möjligheter. 2004 tillträdde Stella Fare som ordförande för Cykelfrämjandet. Hennes namn sågs i Stockholm som synonymt med cykelbanornas utbyggnad vilket hon drev igenom under sin tid som borgarråd. Hennes erfarenhet och passion för cykelfrågor banade väg för många andra viktiga initiativ.
Kommunvelometern lanserades 2009, en undersökning som mäter kommunernas insatser för cykling, och som fortfarande genomförs idag. Nu blev det möjligt att följa hur väl Sveriges kommuner satsade på cykling – en tydlig markering att cykeln nu inte var ett andra klassens transportmedel, utan en viktig del av samhällets utveckling.
Cykeltillverkningen fortsätter samtidigt i tidigare inslagna spår med ytterligare tillverkning i låglöneländer och medvetet planerad kort livslängd. Sverige har idag ingen renodlad tillverkning kvar inom landet, endast slutmontering finns kvar hos en handfull tillverkare.
Redan 1988 var ”Cykel på köpet” en reklamslogan från en större elvarukedja. Köpte du en mikrovågsugn fick du alltså en cykel med på köpet. Detta säger nog det mesta om hur man tänkte kring cyklars kvalitet.
Samtidigt gick utvecklingen i motsatt riktning på ett annat område. Framsteg inom kolfiberteknologin banade väg för superlätta cyklar för sportsegmentet. Tillverkningen är däremot mycket krävande och därför väldigt dyr – en anledning till att denna utveckling inte hittat utanför sportcyklingen.
Elcyklar började också successivt att hitta marknad. Det skapade stora lättnader för vardagscyklingen och möjliggjorde längre säsonger för säsongscyklister; cykling högre upp i ålderslagren; längre möjliga färdsträckor; tyngre laster och fler passagerare, bara för att nämna några. Cykelfrämjandet följer och stödjer detta på alla sätt.
2011 började Cykelfrämjandet arrangera studieresor för politiker och tjänstemän till länder och städer där cykeln redan var en central del av trafiken. Det var ett smart drag som inspirerade beslutsfattare att tänka nytt och våga satsa.
Under 90-talet skedde ett lågteknologiskt paradigmskifte för utvecklingen av barns cykelmotorik. Så kallad spring- eller balanscykel ersatte trehjuling och stödhjul som hjälpmedel. Resultaten var häpnadsväckande. Projektet Frihet på cykel föddes 2012 där vuxna, som inte lärt sig cykla tidigare i livet, nu fick möjlighet att göra det på ett nytt sätt. Här togs nämligen springcykeln till som metod. Finska kompakta cyklar av modellen Jopo, som man skruvade bort pedalerna på, gav samma resultat för vuxna nybörjare som för småttingarna.
Genom Frihet på cykel får varje år uppemot 1000 personer möjlighet att träna på och lära sig att cykla – en verksamhet som möjliggörs tack vare hundratals volontärer.
Med Lars Strömgren som ordförande från 2014 tog Cykelfrämjandet ytterligare steg mot att bli en kraft att räkna med. Föreningen började söka projektmedel, omsättningen växte och flera anställda tillkom. Det var också under Lars Strömgrens ledarskap som Cykelfrämjandet gjorde ett tydligt avtryck i media. Radioprogrammet Cykla i P1 lanserades 2015 och lyfte fram cykeln som en lösning på många av samhällets utmaningar, från klimatfrågor till trafikkaos.
Under denna period stärktes också forskningen kring cykling, bland annat inrättades VTI Cykelcentrum 2017 – ett nationellt kunskapscentrum för cykelforskning. Samma år antogs den Nationella cykelstrategin som fastslog cykelns roll i Sveriges framtida transportlösningar.
När vi kommer fram till 2018 ser vi hur Cykelfrämjandets arbete fortsätter att bära frukt. Den första Cyklistvelometern genomfördes – en undersökning där cyklisterna själva fick tycka till om hur bra det är att cykla i deras kommuner (ta del av 2024-års resultat här). Intresset för cykling växte inte bara bland politiker och tjänstemän, utan också bland allmänheten. Och föreningens närvaro i samhällsdebatten blev allt starkare.
Med springcykeln använder barnet sina fötter för att få fart och bromsa, något som övar upp balansen och gör det enklare att gå över till en vanlig cykel. Foto: Christopher Lanaway
I cykelfält och trafiken i stort ser vi idag en ökande variation av fordon. Förutom olika elcyklar ser vi en snabb utveckling av lastcyklar av skilda slag. Detta ställer nya krav på infrastrukturen. Smarta parkeringar och bredare cykelbanor bland annat är sådant vi kommer behöva se mer av i framtiden. Även fler platser för underhåll och service.
Framtiden för cyklingen ser ljus ut. Det ökande intresset för hållbar stadsplanering, miljömedvetenhet och hälsa gör att fler och fler nu ser cykeln som en självklar del av lösningen på många av våra samhällsutmaningar. Cykelfrämjandet, med sin gedigna erfarenhet och starka position, står redo att fortsätta leda vägen mot ett cykelvänligare samhälle.
Under 2024 berättade vi om cyklingens och Cykelfrämjandets historia i tre delar med anledning av föreningens 90-årsjubileum. Det här var tredje och sista delen. Här kan du också läsa del 1 90 år av Cykelfrämjandet: Cykelboomen på 1930- och 40-talen, och del 2 Cykelfrämjandet 1940-1990: Från lobby till hobby.
Cyklingens och Cykelfrämjandets historia – del 3
2009: Kommunvelometern genomförs för första gången
2011: Cykelfrämjandet ordnar studieresor för politiker och tjänstemän
2012: Frihet på cykel föds
2016: Uppsatsstipendiet instiftas. Cykelfrämjandet börjar jobba med hållbar stigcykling och driver numera flera projekt inom cykelturism och cykling i naturen.
2016: Cykelfrämjandet får finansiering att vidareutveckla och sprida sin uppskattade cykelkursverksamhet Frihet på cykel
2017: Nationell cykelstrategi antas
2018: Cyklistvelometern görs för första gången
2021: Per Hasselberg blir ordförande
2022: Cykelfrämjandet ordnar den första nationella mtb-konferensen
