Under maj månad skickade vi ut 7 frågor till samtliga 8 invalda partier i Norrköpings kommunfullmäktige i detta dokument. Nedan följer samtliga dessa frågor med tillhörande bakgrund (samma som partierna fick) samt alla partiers svar. Vi har bedömt partiernas svar som Ja, Nja, eller Nej och bifogar vår tolkningskommentar till varje fråga, och i några fall en särskild kommentar till enskilda svar.
Svaren kan komma att kompletteras om partierna tycker att vi missuppfattat deras ställningstagande, och ändrar vi något kommer det att framgå.
1. Mål om ökad cykelandel
Fråga: Är ni positiva till en målsättning på att minst 25% av resor inom Norrköpings kommun ska göras på cykel till år 2038 från nuvarande 12%?

Cykelandel Norrköpings kommun 2024.

Cykelandel Norrköpings kommun 2038?
Bakgrund: Enligt Region Östergötlands resvaneundersökning 2023 är cykelandelen i Norrköping 12% av alla resor, medan bilen står för 60%. 43% av alla resor i Norrköping är kortare än 5 km, alltså avstånd där cykeln borde vara mycket konkurrenskraftig. I grannkommunen Linköping, mätt med samma undersökning samma år, är cykelandelen 26% och bilandelen 47%.
Linköpings kommun har politiskt antagit målet att 40% av resorna ska göras med cykel, som del av sin trafikstrategi, medan Norrköpings kommun saknar ett nedskrivet mål om ökad cykelandel. Vi tror att en ambitiös målsättning är en viktig grund för att ta beslut som konkret driver i den riktningen.
En ökad cykelandel är viktig för bättre hälsa för både trafikanten själv och omgivningen, med ökad motion och minskat buller, minskade utsläpp av växthusgaser och lokala hälsofarliga utsläpp tillsammans med andra positiva effekter.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat uttalad målsättning på ökad cykelandel till 25% eller högre till 2038 som Ja, uttalad målsättning om ökad cykelandel utan siffersatt mål som Nja och övriga som Nej.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Nja. Vi är positiva till att öka cyklandet i Norrköping och driver politik för bättre cykelinfrastruktur och minskat bilberoende. Vi har dock inga fastställda procentsatta mål i dagsläget, men ser positivt på att arbeta mot ambitiösa målsättningar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Vi tolkar det som ställningstagande för aktivt mål om ökad cykelandel, men utan konkreta siffror)
KD: Det är positivt om fler väljer cykeln, både för folkhälsan, miljön och framkomligheten i staden. För att fler ska välja cykel behöver kommunen fortsätta utveckla trygga och sammanhängande cykelvägar samt säkra korsningar.
Vi ser därför gärna satsningar som gör cykeln till ett attraktivt alternativ, men vi vill inte låsa oss vid ett specifikt procentmål eftersom resvanor påverkas av många faktorer över tid.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
L: Vi uppmuntrar alla som vill cykla att göra det, och vill att kommunen ska erbjuda bra och trygga förutsättningar för det. Dock vill vi inte precisera en siffersatt målsättning för olika transportslag, utan det får utgå från individers fria val. Dock viktigt med god tillgänglighet till olika alternativ.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
MP: Ja! Vi är mycket positiva över att sätta ett konkret mål för ökad cykelandel. Väldigt bekymrande att vi inte redan har ett sådant mål nedskrivet och beslutat sedan länge. Ett första steg på 25% – en fördubbling av dagens cykelandel – vore möjligt med enkla grepp. Vår startpunkt är ju lägre än Linköping, men vi ser också att ambitionen stegvis bör öka till 40%.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Nej, vi anser att invånarna själva kan avgöra vilket transportslag som passar deras vardag bäst.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
S: Vi är starkt positiva till en tydlig målsättning om att andelen resor som görs på cykel ska öka, men i sammanhanget behöver det påtalas att denna ökning primärt ska ske på bekostnad av bilresor. Att resor sker inom kommunen genom exempelvis kollektivtrafik eller promenader är inget problem varpå målet blir trubbigt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Vi ser att partiet ställer sig bakom målsättning om ökad cykelandel, men vill inte sätta en siffra.)
SD: Delvis ja/nja. Vi ser mycket positivt på att våra invånare ska kunna ta sig fram till fots, med cykel eller med bil i hela vår kommun. Vi ser inte att vi ska sätta upp ett siffersatt mål. Det måste vara rimligt och ändamålsenligt för våra invånare.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Ja, Vänsterpartiet är positiva till att målsättningen ska öka från 12% till 25%. Vänsterpartiet är eniga om alla fördelar med att göra kortare resor med cykel om man jämför med bilen när det kommer till klimataspekter, partikelutsläpp, olyckor, trängsel och folkhälsa. I Vänsterpartiets budgetförslag för 2027-2030 föreslår vi därför hela 40 miljoner extra jämfört med det sittande styret till att investera i just gång- och cykelvägar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
2. Bygga mer cykelbanor och säkra korsningar
Fråga: Vill ni att kommunen ska öka resurserna som läggs på att bygga ut och höja standarden på cykelnätet både inne i, och in till staden?

Norrköpings cykelnät är inte sammanhängande på många håll.
Bakgrund: Cykelnätet inom stadskroppen och ut till ytterorterna har många avbrott och sträckor med otillräcklig standard. Om en cykelresa upplevs trygg och bekväm avgörs till stor del av den svagaste sträckan, och det är viktigt att cykelnätet byggs ihop och standardhöjs där det finns betydande brister. Cykelnätets korsningar med vägar behöver vara både säkra och framkomliga, och många av de befintliga korsningarna idag behöver standardhöjas till cykelöverfarter eller genomgående cykelbana. Det är visat av många oberoende granskare att cykelinfrastruktur är en samhällsekonomiskt god investering.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat uttalat stöd av ökade resurser som läggs på utbyggnad och standardhöjning av cykelnätet som Ja. Om det uttalas en ambition om att förbättra cykelinfrastruktur utan att partiet ställer sig bakom ökad finansiering (vilket var frågan) har vi givit ett Nja. Övriga ges Nej.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Vi vill utveckla Norrköping till en mer cykelvänlig kommun och prioriterar utbyggnad och förbättring av gång – och cykelvägnätet, både inom staden och i anslutning till den. Det innebär i praktiken att resurser behöver avsättas för att höja både kapacitet, framkomlighet och säkerhet och det vill vi jobba för.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Ja, vi behöver ha en god standard på våra cykelvägar och säkra korsningar för att fler ska känna att cykeln är ett tryggt och attraktivt alternativ i vardagen. Det är viktigt att cykelnätet är sammanhängande och underhållet. Samtidigt behöver investeringar vägas mot andra behov i infrastrukturen och prioriteras där nyttan är som störst.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Vi saknar tydlighet i att öka resurstilldelningen, vilket är frågan. Samtidigt uttalas en ambition om att säkerställa god och sammanhängande cykelinfrastruktur vilket i vår mening kräver ökade investeringar i cykelnätet.)
L: Ja, Liberalerna ser det som viktigt att säkerställa en trygg och välutvecklad cykelinfrastruktur i hela Norrköpings kommun.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja (Kommentar: Vi uppfattar det som att Liberalerna ställer sig bakom att öka resurserna som läggs på cykelinfrastrukturen jämfört med nuvarande nivå)
MP: Ja, det vill vi! Det är oroande att vi gång på gång hamnar lågt i mätningar gällande ”cykelstäder” – ibland så lågt rankade att vi inte ens syns – och vi har lärt oss att tryggheten och saknade förbindelser spelar stor roll här. Sedan 2025 har vi i våra alternativ till budget lagt in investeringar i särskilt utpekade vägar och korsningar som behöver omedelbar finansiering för att göras säkra och smidiga i hela Norrköping.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Vi prioriterar att förbättra cykelbanor inne i staden för att möjliggöra för så många som möjligt att nyttja dem.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: vi saknar tydlighet i att öka resurstilldelningen, vilket är frågan. Samtidigt uttalas ambition att förbättra cykelbanor inne i staden vilket i vår mening kräver ökade resurser. I tillägg tolkas det som att partiet inte vill satsa på cykelbanor in till staden.)
S: Ja, det är viktigt att vi har säkra trafiklösningar i vår kommun och det inkluderar givetvis cykelnätet.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: vi saknar tydlighet i att öka resurstilldelningen, vilket är frågan.)
SD: Nej vi vill inte att Norrköpings kommun ska lägga mer resurser i dagsläget på att höja standarden på cykelnätet både i, och in till staden. Det finns andra områden som vi bedömer som mer angelägna.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Ja, vi vill att kommunen ska öka resurserna för att höja standarden på cykelnätet både inne i och utanför staden. Återkommande hamnar vi ju i botten bland de större städerna vad gäller vårt cykelvägnät i Cykelfrämjandets ranking. I Vänsterpartiets budgetförslag som ska behandlas nu i juni föreslår vi därför hela 40 miljoner extra jämfört med det sittande styret till att investera i just gång- och cykelvägar. Men det är bara en början på det som behöver göras. Cykelvägnätet i Norrköping håller inte ens ihop i innerstaden idag. När utvecklingen av Ingelstad nu diskuteras i kommunen för vi kraftfullt fram att det måste fungera där också. Näringslivet håller dessutom med om det – både kunder och anställda vill ha det!
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
3. Trygga skolvägar
Fråga: Vill ni arbeta för att öka andelen barn som går eller cyklar till sin skola, genom att tillsätta medel i en särskild satsning för att inventera och säkerställa trygga skolvägar till alla skolor i kommunen?

Bakgrund: Att gå och cykla till skolan ger barn motion och självständighet. Tyvärr har andelen barn som går eller cyklar till skolan stadigt minskat under en längre tid enligt statistik från Trafikanalys och Trafikverket. Brister i både gång- och cykelvägar bidrar, och en konsekvens av minskad upplevd trygghet i trafiken är en ökad benägenhet att skjutsa sitt barn i bil – vilket i sin tur ytterligare ökar biltrafiken nära skolorna i en självförstärkande spiral. Vi tror att en särskild satsning på skolvägar är en nyckel för förändring.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat uttalat stöd av en särskild satsning på skolvägar med tillsatta medel som Ja. Svar med en osäkerhet kring tillsatta medel, eller som hänvisar till nuvarande arbete där det inte finns någon särskild satsning på skolvägar tolkas som Nej.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Ja. Trygga skolvägar är en viktig del i att öka barns självständighet, hälsa och rörelse. Vi vill stärka gång – och cykelinfrastrukturen och ser positivt på riktade satsningar för att säkerställa att alla barn har en trygg väg till skolan.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Trygga skolvägar är viktiga för att fler barn ska kunna ta sig till och från skolan på egen hand, både till fots och med cykel. Det stärker barns självständighet, rörelse och hälsa samtidigt som det kan minska trafiken kring skolorna. Kommunen behöver därför fortsätta arbeta med trafiksäkerhet kring skolor och prioritera åtgärder där behoven är som störst. Det handlar både om säkra gång- och cykelvägar, trygga passager och en trafikmiljö där barn och föräldrar känner sig trygga.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja* (Kommentar: Svaret låter positivt, men vi har svårt att identifiera något svar på vår fråga om till en ny särskild satsning med tillsatta medel för att inventera och säkra skolvägar. Vi snälltolkar som Nja och har skickat förfrågan om förtydligande till partiet.)
L: Trygga skolvägar är en starkt prioriterad fråga för Liberalerna. Tillförande av medel och insatser för att nå detta är nödvändigt. Vi tycker förslaget är utmärkt!
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
MP: Ja! Absolut vill vi det! Redan 2024 skickade vi in en motion till kommunfullmäktige för att just hantera denna fråga. Vi ville i det förslaget se till att en strategi skulle skapas så att alla barn i Norrköping skulle ha en säker väg till skolan. I vårt förslag om att ta fram en strategi för säker skolväg var cykel en stor faktor – men inte den enda. Där berördes även gående och trafik nära skolor och förskolor. Den motionen avslogs, men vi tar med oss förslaget inför kommande mandatperiod då vi fortfarande menar att det är en nödvändighet.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Vi arbetar kontinuerligt i kommunen med att se över trafiksäkerheten och framför allt kopplat till skolvägar, och det finns pengar avsatta för det i investeringsbudgeten.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja* (Kommentar: Vi har svårt att identifiera något svar på vår fråga om till en ny särskild satsning med tillsatta medel för att inventera och säkra skolvägar. Vi har svårt att tolka vilka pengar som åsyftas i investeringsbudgeten. Vi snälltolkar som Nja och har skickat förfrågan om förtydligande till partiet.)
S: Ja, i våra skolors absoluta närhet vill vi att det ska vara säkra förhållanden för våra barn inte minst om de cyklar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Svaret låter positivt, men vi har svårt att identifiera något svar på vår fråga om till en ny särskild satsning med tillsatta medel för att inventera och säkra skolvägar. Vi snälltolkar som Nja och har skickat förfrågan om förtydligande till partiet.)
SD: Delvis ja/nja. Vi ser positivt på om fler barn och ungdomar skulle välja att ta sig till och från sin skola genom att gå eller cykla men vi tror inte att det är rätt väg att gå att lägga en särskild ekonomisk satsning. Många familjer får lättare ihop livspusslet om en förälder skjutsar barnet till skolan, vi som politiker bör underlätta så det blir smidigt att vara norrköpingsbo.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Vänsterpartiet vill absolut att flera elever ska kunna ta cykeln till skolan, alla elever har rätt till en trygg och säker väg till och från skolan. Det är politikernas ansvar att säkerställa att det blir verkligenhet för Norrköpings elever, så ser det tyvärr inte ut idag. Vårt tillägg på 40 miljoner extra i investeringsbudgeten för att rusta upp cykelvägarna i Norrköping kommer också leda till att fler elever får en trygg väg till skolan. Ett tydligt uppdrag med pengar till förvaltningen vore högst rimligt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
4. Gör Kungsgatan till en trivsammare stadsgata
Fråga: Vill ni arbeta för att minska genomfartstrafik med bil på Kungsgatan för att den ska bli mindre bullrig och mer trivsam och trygg, samt ge mer plats för gång- och cykeltrafik, uteserveringar och gatuliv?

Kungsgatan är bullrig och trång på många platser, men en plats med stor potential för livligt stadsliv och har vackra vyer.
Bakgrund: Kungsgatan har idag mycket biltrafik, men alternativa vägar finns redan idag att ta. Med Johannisborgsförbindelsens färdigställande och den ringled som skapas finns snart ännu bättre möjligheter att leda genomfartstrafik via andra vägar och arbeta för att ett av Norrköpings vackraste och mest historiska stråk ska nå sin potential som stadsgata – där människor kan trivas under alla dygnets timmar.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat uttalat stöd av att minska genomfartstrafiken med bil på Kungsgatan som Ja. Ringleden som ska skapas med Johannisborgsförbindelsen kan förbättra förutsättningarna för att biltrafiken leds runt stadskärnan, men vi frågar efter en målsättning på minskad genomfartstrafik och enbart hänvisning till denna serie av väg- och brobyggande tolkar vi som Nej.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Nja. Vi vill utveckla Norrköpings innerstad till en mer trivsam, trygg och levande stadsmiljö med mindre bilberoende. Specifika åtgärder, som till exempel förändringar på Kungsgatan, behöver utredas lokalt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Utifrån uttalad målsättning som går hand i hand med frågan, men med förbehåll för utredning ger vi ett Nja som partiet själva föreslår.)
KD: Kungsgatan har periodvis hög trafikbelastning. Vi ser värdet av en trygg och trivsam stadsmiljö, men åtgärder behöver balanseras mot framkomlighet, tillgänglighet och trafikflöden i staden som helhet.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
L: Det är en bra idé att göra en översyn kring hur man effektivt kan leda om trafik från Kungsgatan. Nuvarande situation är frustrerande för såväl gångtrafikanter som bilister. Kungsgatans attraktiva läge skulle passa utmärkt att utveckla för mer gång- och cykeltrafik, uteserveringar och gatuliv.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
MP: Ja! Vi vill minska genomfartstrafiken med bil på Kungsgatan i enlighet med den trafikstrategi som beslutades redan 2022 men sedermera revs upp. Det är idag tydligt att varken cyklister, fotgängare eller bilister inte har funktionell framkomlighet på Kungsgatan. Verksamheter såsom restauranger och butiker har också det svårt, mycket troligen på grund av hur gatan idag är designad. Vi vill se till att Kungsgatan omformas så att det finns tydlig plats för fotgängare, cyklister, kollektivtrafik och nödvändig bil. Till detta behövs då att andra vägar förbi centrum blir mer attraktiva, så det är inte något som kan genomföras från en dag till en annan. I förlängningen vore det attraktivt att återuppbygga spårvagnsspåren där, men idag måste det mer ses som en vision. Med spårväg där kan vi dock konstatera att vi verkligen skulle få en uppdaterad version av ett av Norrköpings vackraste stråk, men med dagens behov av sociala och ekologiska viktiga faktorer säkrade.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Ja, vi vill stärka väginfrastrukturen runt staden så att fler väljer att åka runt än genom den. Vi vill också minska problemen med buller och oljud från bilar på särskilt utsatta gator, till exempel Kungsgatan, med hjälp av bullerkameror.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Ringleden som skapas med Johannisborgsförbindelsen ger bättre förutsättningar, men vi frågar efter målsättning som inte tydligt besvaras i våra ögon. Vi ger pluspoäng för bullerkameror och tolkar som Nja.)
S: Vi anser att trafikmiljön i innerstan regelbundet behöver ses över för att öka tryggheten och underlätta transporter genom gång, cykel och kollektivtrafik. Idag finns inga dock inga planer på begränsningar av biltrafiken just på Kungsgatan.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
SD: Ja. Vi Sverigedemokrater har stått bakom beslut om att bygga Johannisborgsförbindelsen, denna väg kommer att lätta på trycket av trafik i stadskärnan vilket är positivt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej (Kommentar: Ringleden som skapas med Johannisborgsförbindelsen ger bättre förutsättningar, men vi frågar efter målsättning som inte tydligt besvaras i våra ögon.)
V: Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att minska bilberoendet i centrum och istället prioritera gång & cykel, kollektivtrafik och spårväg. För att det ska fungera behöver det synas i både detaljplaner och budgetar. Vi vill på sikt att det ska byggas spårväg på Kungsgatan, vilket skulle kunna innebära en omfördelning av gatuutrymmet från biltrafik till kollektivtrafik och andra trafikslag. Det i sin tur skulle leda till en mer tillgänglig, trygg och levande stadsmiljö. Överlag bör vi fortsätta minska biltrafiken i innerstaden och satsa på inpendlarparkeringar för de som verkligen behöver bilen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
5. Gång- och cykelbro över Strömmen
Fråga: Vill ni på sikt bygga en bro för cykeltrafik (och gångtrafik) över Strömmen mellan Vägträffen (Kneippen) och Folkparken/Krematorievägen?

I detta område skulle en bro knyta ihop cykelnätet och har tidigare föreslagits av trafikplanerare.
Bakgrund: Mellan Bergsbron och Riksvägen står nu återigen den trevliga och promenadvänliga Femöresbron. Den är inte optimal för tätare cykeltrafik och mellan denna och Bergsbron saknas helt möjlighet att korsa Motala ström på cykel. Att koppla samman de västra stadsdelarna genom en bro nära Ebersteinska gymnasiet skulle fylla en lucka i cykelnätet. En cykeltur genom Folkparken blir för många destinationer inte bara genare än längs Riksvägen utan också mycket trivsammare. Med en bro i höjd med Vägträffen och Krematorievägen skapas en gen och säker förbindelse.
Tolkningskommentar: Inget parti har svarat uttryckligt Ja. Några har varit försiktigt positiva och vi har valt Nja. Ett uttryckligt Nej blir Nej.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Nja. Vi vill förbättra förutsättningarna för gång-och cykeltrafik i hela Norrköping och stärka kopplingarna mellan olika delar av staden. Nya passager över Strömmen kan vara en del i detta, och vi ser positivt på att utreda behov och möjligheter för en sådan bro.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
KD: Nej, vi tycker inte det är försvarbart. Dels är det en hög kostnad för det och del förstör det upplevelsen av att gå utmed Strömmen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
L: Nej, Liberalerna har inga planer på att driva frågan om en ny bro för cykeltrafik över Strömmen. Vi anser att den enorma kostnaden det medför inte skulle motsvara nyttan som det ger. Och med våra ändliga resurser i kärva ekonomiska tider så kan många andra cykelbefrämjande åtgärder göras för en rimligare kostnad.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
MP: Nej! Vi vill se att cykelinfrastrukturen utvecklas till en stark, säker och optimal struktur som gör det lätt att cykla i hela kommunen. Vi är dock oroliga i just detta exempel att den unika naturen runtomkring en ny bro över Strömmen, med närliggande Rhododendrondalen,
riskeras att skadas. Detta då utöver hur många Norrköpingsbor med rätta påpekat att även kulturmiljön skulle skadas.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
M: Nej, vi står bakom att bron togs bort från den nya översiktsplanen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
S: Vi anser att trafikmiljön i innerstan regelbundet behöver ses över för att öka tryggheten och underlätta transporter genom gång, cykel och kollektivtrafik. Idag finns dock inga planer på ytterligare broar över Strömmen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
SD: Nej. Idag finns det goda möjligheter att transportera sig med cykel från Kneippen till Folkparken, dels över den nya femöresbron och dels över riksvägen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Vänsterpartiet ser allmänt positivt på en framtida gång- och cykelbro mellan Kneippen och Folkparken men har inte tagit skarp ställning i frågan. En bro skulle knyta ihop stadsdelar, underlätta hållbara resor, öka tillgängligheten till rekreationsområden och göra det enklare att gå och cykla i stället för att ta bilen. Men stor hänsyn behöver såklart tas till de ganska känsliga miljöerna på bägge sidor strömmen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
6. Utred infrastruktur efter personskador
Fråga: Vill ni införa krav på att kommunen utreder infrastrukturen på platser där det sker allvarliga personskador på oskyddade trafikanter som led i Nollvisionen?
Bakgrund: I många samhällssektorer finns krav på att varje allvarlig händelse ska utredas systematiskt för att identifiera åtgärder som kan förebygga liknande incidenter i framtiden. Exempel på sådana strukturerade utredningsmetoder är händelseanalyser, Lex Maria, Lex Sarah och arbetet inom haverikommissionen. Även SAM ställer krav på grundorsaksutredningar vid olyckor. Polisen utreder allvarliga trafikhändelser ur ett juridiskt perspektiv, medan Trafikverket fokuserar på statliga vägar och järnväg. För att nå Nollvisionen behöver även den kommunala infrastrukturen granskas vid varje allvarlig trafikskada på systematiskt sätt.
Ytterligare bakgrund (inte utskickat till partierna, men inlagt här för förtydligande): Vi har haft mailväxling med Samhällsbyggnadskontoret i samband med att frågorna skrevs. Vår tolkning är att ingen tydlig rutin finns för det vi efterfrågar, nämligen att alla allvarliga skador på oskyddade trafikanter där kommunen är väghållare ska leda till utredning för att inventera om infrastrukturförbättringar kan förebygga liknande incidenter, liksom vid exempelvis arbetsplatsolyckor. Här följer SHBK:s svar om du vill läsa själv:
- Hur används STRADA-data i kommunens trafiksäkerhetsarbete för cykel?
- Varje år sammanställs inrapporterade olyckor från STRADA i en trafikrapport. Trafikrapporten används sedan som underlag i det systematiska arbetet för att identifiera särskilt drabbade platser.
- Men även som en del i trafiksäkerhetsarbetet i utredningsprojekt och hur det ska prioriteras
- Finns det någon rutin för att enskilda allvarliga cykelolyckor utlöser en infrastrukturanalys av platsen?
- Ingen rutin
- I det systematiska arbetet så följs uppmärksammade enskilda allvarlig olyckor upp. STRADA-data kan då vara en källa för att få mer information om orsaken till olyckan. Om infrastrukturen bedöms vara orsaken till olyckan så utreds det vidare.
- En utredning kan även vara grundad i antal olyckor på en och samma plats och behöver inte vara kopplad till hur allvarlig en olycka varit.
- Görs aggregerade analyser av cykelolyckor regelbundet, och i så fall hur ofta?
- Ja, årligen i trafikrapporten
- Finns rutinerna nedskrivna i något styrdokument (Riktlinje för trafiksäkerhet, Tekniska handboken eller annat)?
- Nej. Rutinerna är en del av det löpande arbetet gällande trafiksäkerhet.
- När vi bygger nytt så finns teknisk handbok att följa för att bygga framkomligt och med rätt utformning, vilken beaktar alla sakområden.
- Riktlinjen för trafiksäkerhet hanterar inte hur vi ska arbeta med olyckor som sker utan det ligger i linjearbetet om att olycksdrabbade platser följs upp.
- Det ligger ett löpande politiskt uppdrag att sammanställa och redovisa bland annat olycksstatistiken i Norrköpings kommun för nämnd (SPN).
- Hur följs vidtagna åtgärder upp för att se om olyckorna minskat på platsen?
- I dagsläget följs inte åtgärder upp specifikt, men om Trafikrapporten påvisar återkommande problem trots åtgärder så initieras utredning igen.
- Utvärdering av effektmål av åtgärder är ett pågående utvecklingsarbete.
- Hur styrs resurstilldelningen till det systematiska trafiksäkerhetsarbetet — är det en del av ordinarie driftbudget, projektmedel eller annat?
- Det avsätts investeringsmedel årligen som särskilt används till ett projekt som kallas ”trimningsåtgärder i befintligt gång- och cykelnät”. Ofta krävs större budgetram för att bygga om utformning av gata etc så det är investeringsmedel mer än en del av den löpande driftbudgeten.
- Det finns även ytterligare investeringsmedel och driftbudget avsatta årligen för Trafiksäkerhetsarbete generellt.
- Hur fattas beslut om vilka åtgärder som ryms inom befintlig budget? Sker prioriteringen på tjänstemannanivå eller är politiska beslut
- Prioriteringen på åtgärdsnivå sker på tjänstemannanivå med förankring i styrgrupper på chefsnivå.
- Investeringsmedel och driftmedel äskas årligen från politiken och de som styr hur medel ska fördelas och prioriteras
Tolkningskommentar: Vi efterfrågar en rutin för att följa upp alla allvarligt skadade oskyddade trafikanter för att värdera infrastrukturen. Enbart hänvisning till nuvarande systematiskt arbete tolkar vi därför som Nej då det enligt Samhällsbyggnadskontoret inte finns någon styrande rutin för att följa upp samtliga incidenter utan enbart särskilt uppmärksammade händelser eller återkommande olycksdrabbade platser vilket också stämmer överens med vår uppfattning utifrån.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Trafiksäkerhet är en prioritet, särskilt för oskyddade trafikanter som gående och cyklister. Vi vill att kommunen (fortsätter) arbetar systematiskt enligt Nollvisionens principer, där allvarliga olyckor följs upp och infrastrukturen ses över för att förhindra att liknande händelser sker igen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej (Kommentar: Se tolkningskommentar ovan.)
KD: Vi har vad vi känner till inget särskilt formellt krav av det slag som frågan beskriver, men kommunen arbetar redan idag med trafiksäkerhet och olycksuppföljning inom ramen för Nollvisionens principer. Åtgärder prioriteras på platser där olyckor inträffar och arbetet bedrivs systematiskt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej (Kommentar: Se tolkningskommentar ovan.)
L: Ja, ett systematiskt arbete bör implementeras inom kommunen för att fånga upp eventuella orsaker i infrastrukturen vid allvarliga olyckor. Det innebär inte nya resurskrävande utredningar varje gång, men olyckor behöver fångas upp och utvärderas över tid, så farliga situationer kan byggas bort.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Vi tolkar det som att partiet ställer sig bakom en ny rutin och tror inte att utredningar i regel behöver vara särskilt resurskrävande, men vår fråga har premissen att utredningar görs för varje allvarligare skadad oskyddad trafikant, och vi väljer därför att tolka som Nja.)
MP: Ja! I samband med ett förslag från ett annat parti om en specifik ISO-certifiering av hur trafiksäkerhet bearbetas såg vi att kommunen redan har kommit ganska långt i systematisk uppföljning, i samarbete med Trafikverket. Just i behandlingen av det ärendet kunde vi också se att det finns lite ytterligare att jobba på, men inte så mycket som en skulle kunna tro. Den brist som faktiskt finns är snarare att också sätta in åtgärder när en plats väl identifierats.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Delvis. Ett sådant krav behöver i så fall vara ett nationellt beslut med tillhörande statlig finansiering. Med det sagt har Norrköpings kommun en välfungerande riktlinje för trafiksäkerhet.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej (Kommentar: Vi välkomnar att det uttrycks ett intresse, men hänvisning till att vänta in statligt initiativ gör att vi tolkar svaret som Nej.)
S: Ja, om personskador sker på grund av bristande infrastruktur ska detta givetvis utredas. Det gäller även för oss att driva på Trafikverket att säkerställa trygga trafiklösningar på vägar som de vägar som staten ansvarar för, exempelvis väg 209 som varit särskilt olycksdrabbad.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja* (Kommentar: Vi har svårt att tolka svaret. Frågan gäller om samtliga incidenter där oskyddade trafikanter skadas allvarligt i kommunen ska rutinmässigt utredas för att hitta de fall där infrastrukturförbättringar kan undvika framtida skador, liksom vid en arbetsplatsolycka. Vi finner svaret språkligt svårtolkat då det synes villkora utredning med att infrastrukturen ska ha varit bristande, vilket inte går att veta om den inte utreds. Utöver detta går svaret direkt in på vägar där kommunen inte är väghållare vilket inte är relevant för frågan. Vi snälltolkar som Nja och har bett partiet om förtydligande.)
SD: Ja. Vi har inte föreslagit utredning av infrastruktur på platser där det sker allvarliga personskador men vi ser att det faktiskt skulle vara ett mycket bra förslag som vi inte alls är främmande att framföra under kommande mandatperiod. Nollvisionen är något som vi Sverigedemokrater ställer oss positiva till.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
V: Vänsterpartiets åsikt är att när en oskyddad trafikant dödas eller skadas allvarligt ska kommunen alltid utreda om den fysiska trafikmiljön har bidragit till olyckan och vilka åtgärder som krävs för att förhindra att liknande olyckor inträffar igen. Vi föreslog på kommunfullmäktige i maj i år att kommunen skulle ansluta sig till ISO 39001 som är framtagen tillsammans med bland andra Trafikverket, WHO och internationella experter. Den avslogs tyvärr men vi tror att den skulle bidra till att systematiskt- följa upp, lära av olyckor och se till att trafiksäkerheten inte blir beroende av tillfälliga satsningar eller enskilda personer.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
7. Kommunvelometern
Fråga: Ställer ni er bakom att kommunen återupptar sitt deltagande i Kommunvelometern för att bättre kunna följa det cykelfrämjande arbetet?
Länk till information om Kommunvelometern | Cykelfrämjandet
Bakgrund: Cykelfrämjandets riksorganisation har en årlig granskning av kommunernas cykelarbete vilket ger en möjlighet för jämförelse och redovisning av vad som görs, men också en yta för tips och inspiration mellan kommuner. Norrköpings kommun har tidigare deltagit i Kommunvelometern, men har valt att inte göra det sedan 2019.
Tolkningskommentar: Tveksamma eller svar som hänvisar till andra tolkas som Nja, tydligt för som Ja och tydligt nej som Nej.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: För att utveckla Norrköping som en cykelvänlig kommun behöver arbetet följas upp och utvärderas. Vi ser positivt på att kommunen deltar i verktyg som Kommunvelometern, som kan bidra med kunskap, jämförelser och bättre underlag för att stärka cykelfrämjande åtgärder.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Det ser vi främst som en verksamhetsfråga. Om förvaltningen bedömer att deltagande är värdefullt för uppföljning och utveckling av arbetet ser vi inga större invändningar mot det.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
L: Ja, med reservation för att vi inte vet de bakomliggande argumenten för att man drog sig ur tidigare. Om inte sakliga och relevant skäl föreligger så ser vi absolut att Norrköping kan deltaga i Kommunvelometern.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
MP: Ja! Vi ser det som något otroligt viktigt och värdefullt att ha ett civilsamhälle som har insyn och möjlighet att granska arbete som sker i kommunen i många olika frågor. Det gäller då självklart också i frågor som ligger oss väldigt nära som parti. Inte minst i hur vi jobbar för att förbättra vårt arbete i cykelinfrastruktur. Det är direkt dåligt att vi inte fortsatt delta från 2018. I skenet av att vi vill sätta tydliga mål för att bli en bättre cykelstad så är ju en mätare av detta slag extra värdefullt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Nej.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
S: Vi anser att det är viktigt att kommunen följer upp det cykelfrämjande arbetet. I vilken form det ska anser vi måste vara upp till förvaltningen att ta ställning till.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
SD: Nej. Som vi har förstått det så baseras Kommunvelometerns granskning i stor utsträckning på kommunens egna självrapporterade uppgifter, vi är mer positiva till mätningar där cyklisters egna upplevelser och faktisk cykling ligger till grund för granskningar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Ja, Norrköping bör åter delta i Kommunvelometern för att få ett bättre underlag för cykelsatsningar, kunna jämföra sig med andra kommuner och följa utvecklingen av det cykelfrämjande arbetet över tid.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
Vi som har sammanställt den här valenkäten för Cykelfrämjandet Östergötland är följande medlemmar i Opinionsgruppen:
Josef Klint, Mathias Vesterlund, Johan Baggman, Martin Frodlund
