Cyklingen är en av de bästa samhällsinvesteringarna för folkhälsan. Det visar en färsk rapport från Cykelfrämjandet, genomförd av Trivector och Sweco. Rapporten visar på samhällsnyttan av ett fördubblat cyklande från 2019 till 2035 och ger tunga argument för cykelsatsningar. Vi bad några cykelexperter kommentera siffrorna.
Text: Elisabet Wahl
Frågan är inte om cykling fungerar – utan varför den inte prioriteras högre. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har på regeringens uppdrag föreslagit att cyklingen ska fördubblas till 2035 för att bland annat stärka folkhälsan och minska miljö- och klimatpåverkan. Rapporten Hälsonyttan av fördubblad cykling listar en lång rad positiva effekter för individen och för samhället om cyklingens skulle fördubblas. För att cyklister, företag, kommuner och organisationer som jobbar för ökad cykling ska få tydliga argument under valåret har tidningen Cykling sammanfattat rapporten i fem punkter och låtit fyra cykelexperter kommentera resultaten.
Cykeln står för 13 procent av resorna, men får bara 2 promille av den statliga satsningen i nationell plan. Bland politikerna kan intresset inte beskrivas som annat än lågt, eftersom satsningar lyser med sin frånvaro trots att cyklingen ger så många hälsovinster. Dessvärre visar undersökningar också att cyklingen minskar just nu.
HOTEN
Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet: Många politiker vågar inte fokusera på det som verkligen gör skillnad, utan tittar i stället på populistiska lösningar. Cyklingen var som störst på 40-talet när det var ransonering av bensin, men sedan kom en rekyl. Tyvärr hänger det här kvar och vi påverkar varandra – börjar någon skjutsa med bil följer fler efter.
Katja Kircher, forskare vid VTI och dedikerad cyklist: Rent logiskt finns det noll argument för att åka mer bil och alla argument för att öka hållbara transporter. De enda jag kan se som vinner på det här är de som har ekonomiska intressen.
Peter Schantz, professor i humanbiologi: Varför är fler politiker inte intresserade av cyklingen som lösning på till exempel folkhälsofrågor? Ja, det är 10 000-kronorsfrågan. Men det gäller inte bara cykling, utan det känns som om svensk politik har problem att tänka brett när det gäller folkhälsa. De som försvarar cykling är svaga inom lobbyområdet. Många jobbar ideellt, medan de som verkar för bilnormen har stora resurser. De lovar dessutom alltid arbetstillfällen och tidsvinster.
Att cyklingen minskar är inte så konstigt. Bilen gör det lätt att välja bort cykeln, och sedan blir det som en ond spiral. De viktökningar vi har haft i samhället kan vi vara ganska säkra på beror på minskad rörelse, och ökad kroppsvikt leder i sin tur till ytterligare minskad rörelse.
Karolina Skog, vd för Svensk Cykling: På landsbygden håller cyklingen på att byggas bort rent fysiskt. Under lång tid har strategin från staten varit att göra vägarna säkrare för bilister, och därför har de byggts om till 2+1-vägar. Nu går det inte längre att cykla på de vägarna. Ett annat hot som jag tror gör att färre cyklar är att vi får större bilar och snart större lastbilar.
Jag upplever att det ibland ses som ett ställningstagande att cykla. Det är som om du måste välja mellan cykel eller bil, vilket är en osanning. Det behöver inte vara antingen eller, och som politiker behöver du inte välja sida.
Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet. Illustration: Trivector Mobility. Foto: Anna Lindén.
MÖJLIGHETERNA
Rapporten visar att det finns en stor potential. Till exempel vill många se en annan trafikpolitik: åtta av tio vill se större satsningar på hållbara transporter som gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det finns också många internationella exempel att inspireras av. På Irland och i Österrike öronmärks tio procent för cykelåtgärder.
Dessutom visar mätningar att nästan 1,2 miljoner personer i Sverige skulle kunna cykla till jobbet på 15 minuter eller mindre. Potentialen är som störst i kommuner med färre än 50 000 invånare, där bilen ofta dominerar trots korta avstånd.
Per Hasselberg: Gör man bra cykellösningar händer det saker. Även om valet 2022 inte gick cyklingens väg på riksplanet har allt fler i de stora städerna insett att vi behöver lösa de här frågorna. Det har till exempel hänt fantastiska saker i Stockholm.
När det finns ett tillräckligt stort problem hittar man också tillräckligt mycket mod, kreativitet och fantasi. De internationella exemplen är viktiga – och att människor får prova på. Annars är det svårt att förstå vad som går att göra. Har du inte varit i Paris före och efter alla cykelsatsningar är det svårt att tro på det som har hänt.
Katja Kircher: Jag har mest koll på landsvägscykling och vet att många vill cykla, men inte vågar eftersom de är rädda för att bli påkörda. Jag tror att en minskning av biltrafiken, både där och i städer, skulle betyda mycket. Det är också viktigt med exempel. När jag var på en kurs utanför Stockholm för två år sedan cyklade jag dit från Linköping. En man på kursen berättade att han aldrig hade tänkt på att man kunde cykla så långt – han hade inte ens tänkt på att man kunde cykla över kommungränsen. Vi måste visa vad som går att göra.
Peter Schantz: Vi gjorde en bedömning av hur många av de 352 000 bilresor som görs i Stockholms län varje dag som skulle kunna cyklas på mindre än 30 minuter. Det visade sig vara 30 procent. Men då måste cykelmiljön bli bättre. Skulle vi sänka hastigheterna till 30 kilometer i timmen i städerna skulle vi vinna mycket. Nu upplever många ett ovälbefinnande med buller och otrygghet, och det leder till minskad lust att röra på sig.
Karolina Skog: De samhällsekonomiska effekterna av ökad cykling är enorma. Du får dels minskad användning av olja, dels ökad rörlighet. Var och en för sig motiverar att vi borde satsa på cykling, men tillsammans blir det fantastiskt.
Tar du samhällsekonomi på allvar landar du i att vi behöver mer cykelinfrastruktur. Det positiva är att vi vet allt det här – och vi vet hur vi ska göra. Bygger vi, så kommer cyklisterna. Det är egentligen inte svårare än så.
HÄLSOVINSTERNA
Det finns många exempel på hur ökad cykling kan ge stora hälsovinster – både på individnivå och för samhället i stort. Även korta resor gör skillnad. En enda cykelresa om dagen kan förebygga upp till 10 procent av de hälsorelaterade dödsfallen. Cyklar du 150 minuter i veckan minskar risken för depression med upp till 30 procent, diabetes med upp till 50 procent och Alzheimers sjukdom med upp till 45 procent.
Ur ett samhällsperspektiv skulle en fördubblad cykling fram till år 2035 innebära 1 100 räddade liv – varje år. Rapporten visar att 150 minuters cykling i veckan minskar risken för:
- Förtida död: 20–35 %
- Depression: 20–30 %
- Hjärtinfarkt och stroke: 20–35 %
- Diabetes typ 2: 35–50 %
- Tjocktarmscancer: 30–50 %
- Bröstcancer: 20 %
- Alzheimers sjukdom: 40–45 %
Att cykla till jobbet fem dagar i veckan räcker dessutom för att uppnå WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet.
Per Hasselberg: Det är bättre att få fler att röra på sig lite grann än att vi som redan gör det rör oss ännu mer. Bättre folkhälsa handlar också om jämlikhet. I dag skiljer det tio år i livslängd mellan vissa delar av Stockholm – jag vill att fler ska få långa och lyckliga liv.
Katja Kircher: För mig handlar hälsovinsterna med cykling både om fysisk och mental hälsa. Genom cykeln får du en självständighet där du har kapacitet att själv bestämma hur du ska ta dig till olika platser. Det blir också mer mellanmänsklig kontakt – du ser andra människor och kommer närmare dem.
Peter Schantz: Det finns oerhört stora vinster för individen som cyklar, men det finns också sådant som gynnar oss alla om fler cyklar. Med mindre avgaser blir luften bättre för alla. Med färre bilar blir det lägre buller och mindre ohälsa.
Karolina Skog: För mig är det viktigaste de vinster som cyklingen kan ge barn och unga – inte minst i koppling till deras skolresultat. Vi pratar mycket om att pojkar klarar sig sämre, samtidigt som vi ser att många pojkar rör sig mindre än flickor. Att göra det enkelt att röra sig är bland det bästa vi kan göra för barnen.
Cykling skapar rörlighet och valmöjligheter. Att till exempel kunna ta sig själv till sin fritidsaktivitet har ett stort värde. Jag slås också av de samhällsvinster som går att göra. Kanske är det nästan ett problem att summorna är så höga – att det är svårt att riktigt ta dem till sig.
Peter Schantz, professor i humanbiologi. Illustration: Trivector Mobility.
VALET
Vilka cykelrelaterade frågor borde då lyftas under höstens valrörelse? Rapporten visar att det går att dra några tydliga slutsatser:
- Det är svårt att hitta en annan transportpolitisk satsning med lika stora vinster till så låg kostnad.
- Satsningarna på olika trafikslag borde vara mer proportionerliga. Det är de inte idag.
- Att förespråka ökad satsning på cykling är varken orealistiskt eller visionärt – det finns många internationella exempel att hänvisa till
Per Hasselberg: Vi måste ta tag i hälsofrågan ur ett större perspektiv. Men tyvärr saknas politiskt mod hos många.
Katja Kircher: Jag hoppas att något parti vågar stå upp för de här frågorna och verkligen prata om dem. Det finns ett fenomen där människor tror sig vara mer progressiv än andra, vilket gör det lätt att tro att intresset för förändring nog inte är så stort. Därför blir vi som vill ha förändring tysta. Jag tror att det är en högljudd minoritet som är emot cykling, men politikerna verkar tro att alla tycker så. De behöver höra att vi är många som vill se andra satsningar.
Peter Schantz: I valet handlar det om att få röster, och cyklingen kommer därför inte att bli en valfråga, om jag ska vara krass. Ingen vill riskera att få bilisterna emot sig. Det blir lätt så att det klumpas ihop: Är du cykelvän är du bilfiende.
Ett sätt att öka intresset för frågan är kanske att koppla den till beredskap. Ska vi klara ett eventuellt krig behöver vi ha fokus på folkhälsa.
Karolina Skog: Jag tror inte att cyklingen i sig blir en valfråga, men jag ser att det pågår en diskussion om barn och ungas hälsa, inte minst den psykiska. Där kan cyklingen vara en pusselbit.
Cyklingen har också en plats i diskussionen om beredskap, eftersom den kan vara ett sätt att transportera både varor och människor i ett läge där diesel måste ransoneras och användas till annat.
Även om cyklingen inte diskuteras på riksplanet kan den bli en stor fråga på lokal och regional nivå. Stockholm är ett exempel på hur saker kan förändras – där har det verkligen skett ett skifte de senaste 10–15 åren.
Ett tips inför valet är att försöka påverka de länsplaner som tas fram i regionernas tillväxt- eller utvecklingsnämnder. Där hamnar många frågor om cykelplanering.
Karolina Skog, vd för Svensk Cykling. Foto: Alexander Ljungqvist/A Beautiful Soup
FRAMTIDEN
Hur skulle då en framtid, där cyklingen och dess hälsoeffekter tas på allvar, kunna se ut? Om Sverige satsar 10 miljarder kronor per år de närmaste 12 åren på cykling skulle vi se dramatiska effekter enligt rapporten:
- Ungefär 10 miljarder i hälsonytta tillbaka varje år
- 15 000 km ny cykelväg
- En ökning av cykelinfrastrukturen med 50 %
- 340 räddade liv varje år
- 1 miljon nya cykelresor per dag
- En ökning av cyklingen med 25 %
Men det är inte endast ny infrastruktur som behövs för ökat cyklande. Att våga satsa på sänkta hastigheter, tydliga ekonomiska incitament för minskat bilresande och säkra cykelparkeringar skulle ta oss en bra bit mot fördubblad cykling och ett hälsosammare samhälle.
Här kan du läsa rapporten Hälsonyttan av fördubblad cykling där du också hittar källor till siffrorna.
DET HÄR ÄR EN TEXT FRÅN TIDNINGEN CYKLING
Det här är en text som publicerades första gången i Cykelfrämjandets medlemstidning Cykling nr 1 – 2026. Vill du få hem tidningen i brevlådan och läsa mer om hur cykling kan förändra världen i en mer hållbar riktning? Då ska du bli medlem! Utöver att du bidrar till ett bättre Cykelsverige får du unika medlemserbjudanden, olycksfallsförsäkring och fyra nummer av tidningen Cykling. Dessutom får du tillgång till kurser, cykelturer och aktiviteter. Många win-win helt enkelt.
