LEDARE | Den 13 september är det val i Sverige. I en tid präglad av klimatutmaningar, ökande ohälsa och behovet av stärkt beredskap finns ett transportmedel som alltför ofta hamnar i skymundan: cykeln.
Cykelfrämjandets valgranskning visar att det finns en bred politisk vilja att förbättra förutsättningarna för cykling. Samtidigt blottläggs en tydlig brist på konkreta och tillräckligt kraftfulla förslag. Det har Sverige inte råd med.
Fördelarna med ökad cykling är välkända. Regelbunden cykling stärker folkhälsan, minskar klimatutsläppen och bidrar till mer levande städer. Dessutom ökar samhällets robusthet – i tider av kris är cykeln ett tillförlitligt och tillgängligt transportsätt. Trots detta går i dag endast två promille av resurserna i den nationella transportplanen till cykling, samtidigt som omkring elva procent av svenskarna cyklar dagligen.
Att så få partier vill öronmärka en större andel resurser visar hur lågt cykeln fortfarande prioriteras.
Trafiksäkerhet
När det gäller trafiksäkerhet framträder en mer splittrad bild. Många cyklister upplever otrygghet i mötet med biltrafiken, och ungefär hälften anger detta som ett hinder för att cykla mer. Förslag som sänkt bashastighet till 30 kilometer i timmen i tätort och skärpta regler vid omkörning möter dock motstånd från flera partier. Här behövs ett tydligare fokus på cyklistens perspektiv – trygghet är en förutsättning för att fler ska välja cykeln.
Cykel på SJ-tåg
Samtidigt finns det ljusglimtar. I frågan om att göra det enklare att ta med cykel på SJ-tåg råder nästan total enighet. Sju av åtta riksdagspartier vill ge tydligare uppdrag för att möjliggöra detta. Det är ett viktigt steg. Kombinationen cykel och kollektivtrafik är avgörande för att göra hållbara resor möjliga i hela landet – för arbetspendling, fritid och turism.
Nationell cykelstrategi
Även när det gäller behovet av en ny nationell cykelstrategi är samsynen stor. Nästan samtliga partier anser att strategin från 2017 behöver uppdateras. Det är välkommet. Men en strategi i sig räcker inte – den måste följas av tydliga mål, resurser och uppföljning.
Turism och friskvård
Flera av de andra förslagen – som investeringsstöd till cykelturism, möjligheten att använda friskvårdsbidrag till cykling och stöd till fristående cykelvägar – får ett mer blandat mottagande. Det visar att cykelfrågan fortfarande betraktas som ett särintresse snarare än en central del av transportpolitiken.
Det är dags att ändra på det. Cykling är inte en nischfråga – det är en lösning på flera av våra största samhällsutmaningar. Inför valet den 13 september behöver väljarna få tydliga besked om hur partierna vill ta cyklingen från ord till handling.
För utan en rejäl nationell satsning riskerar cykeln att fortsätta rulla i motvind.
Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet
VALET 2026
På cykelframjandet/valet-2026 hittar du Cykelfrämjandets valgranskning med samtliga svar från de åtta riksdagspartierna. Där hittar du även rapporten Hälsonyttan med fördubblad cykling.
I vår idébank hittar du massor av kunskap, rapporter, inspelade föreläsningar och förslag på hur du som medborgare eller aktiv i en lokalkrets kan påverka politiken på lokal och regional nivå.
Samtliga åtta riksdagspartier ombads besvara en enkät där de fick ta ställning till nio cykelpolitiska förslag genom att svara ja eller nej. Ett ”Ja” på frågan har gett 1 poäng, ett ”Nja” har gett 0,5 poäng och ett ”Nej” har gett noll i vår rankning. Eftersom det fanns nio ja/nej frågor är nio således max poäng. Den sista och tionde frågan var en öppen fråga där partierna fick svara på hur de vill verka för ökad cykling.
Förslagen omfattar satsningar, åtgärder och lagändringar baserade på forskning och erfarenheter från andra länder. Förslagen har potential att främja ökad och säker cykling i Sverige och har valts ut och formulerats av Cykelfrämjandets rikskansli. Grönt = Ja (1p), Gult = Nja (0,5p), Rött = Nej (0p).
