Belgien är ett av de länderna där cyklister får betalt för att cykelpendla. Hur fungerar systemet och vilka åtgärder är bäst för att få fler att välja cykeln till jobbet? Hade vi i Sverige kunna ha ett system likt det belgiska?
Text: Samuel Williams
Den som testat att cykla till jobbet istället för att sitta i en bilkö eller trängas i kollektivtrafiken vet hur bra det kan kännas. Att trampa till jobbet gör att vi mår bättre, får bättre kondition och blir mer effektiva. Cykelpendling gynnar både individen och arbetsplatsen. Lyfter vi blicken till hela samhället ser vi att sänkta sjukvårdskostnader, en friskare befolkning och högre produktivitet bidrar till hela samhällsekonomin. Forskning visar att samhället tjänar 1,50 krona för varje cyklad kilometer. Det beror framförallt på bättre folkhälsa. För varje kilometer i bil förlorar samhället istället ungefär motsvarande summa.
Flera europeiska länder har infört kilometerersättning som ska få fler att cykla till jobbet och på så sätt bidra till en friskare befolkning – en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som delvis påminner om friskvårdsbidraget på det sätt att den anställde får ersättning för att röra på sig.
Belgien har i flera år utvecklat ett system med kilometerersättning för cykelpendling, vilket blev obligatoriskt för arbetsgivare 2023. Den som cyklar till jobbet idag får enligt lag en ersättning på 0,36 euro per kilometer upp till 3 500 euro per år, vilket motsvarar cirka 39 000 kronor.
Mieke Declercq är policyhandläggare på Flanderns delstatsregering och berättar att arbetsgivaren kan dra av 100 procent av ersättningen som en skattebefriad förmån, något som minskar företagets överskott och därmed bolagets skatt. Förmånen blir också befriad från andra socialförsäkringsavgifter. I Flandern är det många som dessutom har en förmånscykel via arbetsgivaren. Enligt de senaste mätningarna cykelpendlar hela 22 procent av alla anställda i Flandern – en fördubbling jämfört med för 15 år sedan. Och det är en kombination av åtgärder som bidragit till ökningen.
– Jag tar själv cykeln till tågstationen och därifrån tar jag tåget. För resan hemifrån till tåget får jag ekonomisk ersättning. Att kunna få betalt för cykelpendling i kombination med förmånscykling och satsningar på cykelinfrastruktur har lett till en cykelboom i Flandern, säger Mieke Declercq.
Den som väljer cykeln som färdmedel kan alltså räkna med ett rejält tillskott i plånboken. Idag använder en av sex anställda i Belgien systemet, vilket motsvarar 600 000 personer eller 15 procent av alla anställda. Tittar man på de som bor inom 5 kilometer från arbetet är det hela 25 procent av alla anställda som cyklar. Samtidigt finns det stora regionala skillnader mellan den holländsktalande regionen Flandern och den franskspråkiga regionen Vallonien.
– De regionala skillnaderna beror på befolkningstäthet, men också på beteendemässiga skillnader i hur man reser och vad folk arbetar med, enligt Benoît Dupriez, chef för cykelnätverket i Vallonien. Han förklarar att Vallonien dominerats av tyngre industrier och resvanorna är mer bilfokuserade. Flandern, som är en ekonomiskt starkare region än Vallonien, har en starkare cykelkultur och idag väljer 23 procent av flamländarna cykel som sitt transportmedel till jobbet. I Vallonien är motsvarande siffra endast cirka 3 procent.
Ekonomisk ersättning för att cykla till jobbet finns idag i Belgien, Nederländerna och Frankrike och är en förmån som bekostas av arbetsgivaren.
– Att få ersättning för cykelpendling är att premiera det som lönar sig för alla, nämligen aktiv vardagspendling. Det som för den enskilde blir en bättre dag på jobbet blir för oss alla till en samhällsvinst eftersom en friskare befolkning höjer effektiviteten på arbetsplatserna och samtidigt sänker sjukvårdskostnaderna, säger Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet.
Även om Sverige saknar ett motsvarande ersättningsystem finns lokala exempel även här. Ett sådant är det EU-finansierade projektet Bike2Green där man under 2024 och 2025 testat en ekonomisk kilometerersättning i Stockholmsregionen. Syftet är att främja hållbara vardagstransporter.
– Den som ansluter till Bike2Green har en app som mäter cykelaktivitet och kan med hjälp av den börja cykla eller få hjälp att cykla mer, berättar Fariya Sharmeen, docent vid Kungliga Tekniska Högskolan och föreståndare för projektet Bike2Green.
Projektet använder sig av olika typer av incitament, bland annat ekonomisk ersättning, meddelanden, tävlingar och cykelträning. Enligt Fariya Sharmeen har projektet lett till att deltagarna cyklar längre än vanligt och vissa har upptäckt nya rutter eller skaffat utrustning som gjort det möjligt att cykla långt in på vinterhalvåret. Olika incitament och tävlingsmoment är målgruppsanpassade och det visar sig att effekterna blir bestående även när tävlingen avslutats.
– Vår insamlade data visar också var flest cyklister rör sig och var behoven av infrastrukturförbättringar kan vara stora. Vi ser också att det är stora skillnader i hur människor upplever tillgänglighet i olika områden. Nyanserade och riktade politiska insatser skulle bidra till att bryta hindren och göra cykling tillgängligt för alla.
Tror du att projektet skulle kunna skalas upp och implementeras på andra platser i Sverige?
– Det skulle vara nyttigt att skala upp, iallafall vissa delar av projektet. Studier visar att liknande initiativ fungerar för att främja cykling, exempelvis de system med skattebefriad kilometerersättning som finns i Belgien eller Nederländerna.
Alla cykelvägar kan inte vara lika magiska som ”Cycling through Water” i Bokrijk. Men bra, smidig och säker cykelinfrastruktur i kombination med ekonomiska incitament för cykling gör att fler väljer bort bilen i vardagen. Foto Visit Limburg.
Precis som att ”piskor”, i form av trängselskatter i Stockholm, har lett till mindre trafik och minskade utsläpp, kan ”morötter” i form av förmåner hjälpa folk att välja mer hållbara färdmedel. Tillsammans blir det en balanserad strategi för att ställa om den urbana mobiliteten.
Flera europeiska studier visar på hur kombinationen av ekonomiska incitament och tävlingsmoment ger bäst effekt tillsammans med andra insatser såsom hållbarhetsförmåner, begränsningar av biltrafiken och en sammanhängande och utbyggd infrastruktur för cyklister.
En studie från Lunds universitet visar att appar med incitament och tävlingsmoment ersatt bilresor för 73 procent av användarna. Även en färsk rapport från Svenska miljöinstitutet IVL visar att en blandning av åtgärder kan få fler att ersätta bil med cykelpendling.
– Flera länder i Europa har nationella mål för minskad biltrafik som del av klimatpolitiken. Det handlar om att minska hushållens beroende av bil i vardagen, framförallt i städer, med smartare planering av transportsystemet och bebyggelsen.
Sådana mål behöver vi i Sverige för att myndigheter ska våga ändra transportplaneringen så att vi går från alltmer ökat beroende av att äga och köra bil för vardagens alla ärenden, till mer energi smarta alternativ. Det säger Joanna Dickinson, expert på hållbar mobilitet på IVL.
Enligt flera europeiska studier tycks ekonomisk ersättning för cykelpendling ge effekt. Det visar också det Stockholmsbaserade projektet Bike2Green. Men endast ekonomiska morötter räcker inte. Det som verkligen får fler att cykla mer är en kombination av olika åtgärder – en slutsats som delas av många som arbetar med mobilitet.
– Ett viktigt grundvillkor för att uppmuntra cykling är säker och bekväm cykelinfrastruktur. Det verkar vara en förutsättning för att sedan kunna främja cykling genom andra åtgärder, säger Mieke Declercq.
Flera studier visar att ekonomiska incitament och tävlingsmoment ger bäst effekt i kombination med hållbarhetsförmåner, begränsningar av biltrafiken och en sammanhängande och utbyggd cykelinfrastruktur. Foto Mobycon.
REDAN VERKLIGHET I MÅNGA LÄNDER
Ekonomisk ersättning för att cykla till jobbet finns idag i Belgien, Nederländerna och Frankrike och är en förmån som bekostas av arbetsgivaren. I Frankrike ligger cykelersättning på 0,25 euro per kilometer. I Nederländerna är det vanligt att arbetsgivare erbjuder leasingcyklar och skattefri cykelförmån på upp till 749 euro per år. Kilometerersättningen ligger på 0,21 euro.
Liknande system har testats i bland annat Italien, Norge och Sverige, men då i projekt form, bekostade av kommuner eller forskningsmedel.
Storbritannien har ett Cycle to Work-program som innebär att anställda kan leasa en cykel skattefritt via arbetsgivaren. Det är mer av ett skatteavdrag än kontant ersättning, men mycket populärt. I Italien har städer som Bari och Bologna testat lokal cykelersättning med upp till 0,25 euro per kilometer.
Idag finns ingen kilometer ersättning i Sverige för att cykla till jobbet. Det nuvarande systemet för reseavdrag tillåter ett avdrag på skatten upp till 350 kronor per år, förutsatt att de totala kostnaderna för arbetsresor till och från arbetet är högre än 11 000 kronor per år.
Källa: Euronews, Skatteverket.
Robin van der Griend. Foto Mobycon
Hallå där Robin van der Griend, mobilitetskonsult och designer av hållbara gator på Mobycon i Nederländerna.
Du jobbar på ett företag som betalar sina anställda för att cykla till jobbet. Hur fungerar systemet med kilometerersättning där?
– I Nederländerna finns ett system som ger arbetsgivaren möjlighet att ersätta de anställdas resekostnader med upp till 0,23 euro per kilometer. Tidigare har personal inom privat sektor fått ersättning endast för bilresor, men sedan 2024 omfattas även gång, cykel och kollektivtrafik, och det gäller även för kortare resor.
Hur många av era anställda använder systemet för att cykla till jobbet?
– Hos oss använder 9 av 10 antingen ersättningen för cykelpendling, förmånscykel eller kollektivtrafik. Vi erbjuds endast ersättning om vi går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet, eller kombinerar dessa transportsätt. Ser man till hela landet erbjuder 47 procent av de nederländska företagen ersättning för cykelpendling eller förmånscykel och 75 procent ger ersättning för bilresor.
Tror du att företag skulle tjäna på att använda det här systemet även om ersättningen tas från vinsten?
– Många företag ser fördelarna med bättre fysisk och psykisk hälsa hos personalen. Anställda som cyklar till jobbet har färre sjukdagar vilket sparar pengar för arbetsgivaren och staten. Företag får dra av ersättningskostnaderna från sin vinst. En undersökning från 2009 visade att en ökning av cykelpendlingen med endast en procent skulle resultera i en kostnadsminskning för arbetsgivarna motsvarande ca 27 miljoner euro per år.
DET HÄR ÄR EN TEXT FRÅN TIDNINGEN CYKLING
Det här är en text som publicerades första gången i Cykelfrämjandets medlemstidning Cykling nr 3 – 2025. Vill du få hem tidningen i brevlådan och läsa mer om hur cykling kan förändra världen i en mer hållbar riktning? Då ska du bli medlem! Utöver att du bidrar till ett bättre Cykelsverige får du unika medlemserbjudanden, olycksfallsförsäkring och fyra nummer av tidningen Cykling. Dessutom får du tillgång till kurser, cykelturer och aktiviteter. Många win-win helt enkelt.
