Genom att allt fler erbjudits förmånscyklar har arbetsgivare bidragit till bättre luft, friskare medarbetare, minskad klimatpåverkan och mindre trängsel på vägarna. Men dessa positiva trender hotas nu med Skatteverkets nya tolkning som gör förmånen mindre attraktiv.
– Politikerna måste agera snabbt och se till att aktiva och hållbara transporter förblir populära, säger Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet.
Förmånscyklar har blivit en uppskattad förmån bland såväl privata som offentligt anställda. Den 1 januari 2022 infördes en skattelättnad som gör det billigare för den anställda att skaffa en förmånscykel. Lagen omfattar alla fast anställda och gör cyklar skattefria upp till ett värde på 3 000 kr per år. Enligt Cykelfrämjandets undersökning Cyklistvelometern har andelen personer med förmånscyklar ökat med 25 procent mellan 2020 och 2022. Av dem med förmånscykel uppger dessutom hela 66 procent att de cyklar mer sedan de fick sin förmånscykel.
Under våren 2023 publicerade Skatteverket ett nytt ställningstagande kring beskattningen av förmånscyklar som innebär att moms ska läggas på denna förmån, något som skapade stor osäkerhet inte minst bland offentliga arbetsgivare. I en debattartikel i Dagens samhälle skriver företrädare för Cykelfrämjandet, Svenska cykelstäder och Svensk cykling att denna förändring riskerar att minska antalet personer som väljer att skaffa en cykel, vilket skulle få negativa konsekvenser både för miljön och folkhälsan. Cykelorganisationerna krävde ett klargörande från Skatteverket som återigen gynnar cykelförmånen.
I maj 2024 kom ett förhandbesked från Högsta förvaltningsdomstolen som stärker bilden av att moms ska läggas på denna förmån. Enligt Björn Stenqvist, samhällspolitisk strateg på Cykelfrämjandet, missgynnas framförallt många offentliga arbetsgivare som tidigare inte har lagt på momsen.
– Det är viktigt att kompensera för den här oförutsedda skatteökningen som många arbetsgivare och anställda nu drabbas av så att systemet återigen blir och uppfattas som attraktivt av arbetsgivare och anställda.
Cykelfrämjandet ser två möjliga förslag som båda skulle göra stor nytta för hur många som får ta del av förmånscyklar.
– Det vi i förordar i första hand är att göra förmånscyklar till en helt skattefri förmån för den anställda, alternativt att gränsen för när löneförmånen är skattebefriad höjs från 3 000 till 6 000 kronor per år. I andra hand föreslår vi att momsen sänks till 6 procent alternativt till 12 procent. Det finns olika vägar framåt rent skattetekniskt, men något måste politikerna göra för att kompensera för skatteökningen.
Hur har andra länder gjort för att göra förmånscyklar eftertraktade? Holger Haubold jobbar med datainsamling på Europeiska cyklistförbundet (ECF) och lyfter flera lyckade exempel.
– I Belgien är tjänstecyklar helt befriade från förmånsbeskattning om de åtminstone delvis används för pendling från hemmet till arbetet. Dessutom erbjuds en skattefri kilometerersättning för cykling till arbetet som ligger på 0,35 euro per kilometer och sträcka.
Även i Tyskland är tjänstecyklar helt befriadefrån förmånsbeskattning om de ges utöver den vanliga lönen, alternativt ligger skatten på endast 0,25 procent av förmånsvärdet om cykeln ges i utbyte mot en del av den vanliga bruttolönen.
Enligt Holger Haubold är det möjligt att sänka momsen på inköp, hyra och reparation av cyklar, något som fastlås enligt EU-rådets direktiv (2022/542) – ett alternativ även för Sverige menar han.
– Hittills är det bara Luxemburg som har utnyttjatmöjligheten att sänka momsen på cykeluthyrning. Portugal har sänkt momsen på inköp och reparation av cyklar, men inte på hyra.
Införandet av skatteförmånen för tjänstecyklar i Sverige var ett stort steg framåt enligt Holger Haubold.
– Om moms nu måste läggas till värdet av den skattepliktiga förmånen för dessa cyklar är det dåliga nyheter.
Cykling har kontaktat olika förmånscykelföretag för att höra vad de anser borde göras för att förmåncyklar ska bli mer attraktiva och cyklingen öka. Majoriteten ställer sig bakom Cykelfrämjandets förslag om slopad skatt på förmånscyklar eller höjd gräns för när förmånen är skattefri. Ett långsiktigt och smidigt regelverk så att fler kan nyttja cykelförmånen efterfrågas.
– Flera företag som vi pratat med undrar varför vi i Sverige överhuvudtaget beskattar något som stimulerar miljön, trafiksituationen och folkhälsan, säger Björn Stenqvist.
Cykelfrämjandets ordförande Per Hasselberg ser med oro på utvecklingen.
– Vi befinner oss i en eskalerande klimatkris och folkhälsokris. Det är inte läge att låta en ny tolkning från Skatteverket sänka förmånscyklarna. Nu behövs alla verktyg som gör att fler tar sig fram aktivt och hållbart, för hälsans och miljöns skull.
