Så minskar du brandrisken när du laddar ditt elcykelbatteri

Det finns en fråga som alla med kunskap om elcykelbatterier är eniga om: de kan börja brinna på grund av en process som kallas för termisk rusning. Rusningen beror på att batteriet har blivit instabilt och temperaturen kan därför stiga allt snabbare tills det börjar brinna.

– Batterierna är känsliga för bland annat stötar, slag och värme. Man kan på ett sätt jämföra det här med linoljetrasor som kan hetta upp sig själva och på så sätt börja brinna, säger Marcus Runefors, universitetslektor vid avdelningen för brandteknik på Lunds universitet.

Den här typen av brand går inte heller riktigt att jämföra med en som uppstår om man till exempel glömmer ett stearinljus som antänder en gardin. Litiumjon-batterier kan explodera och brandröken är giftigare än många andra typer av brandrök.

– Den första tillväxtfasen kan vara otroligt kort. Det kan komma vit rök en liten stund eller tända direkt, fortsätter Marcus Runefors.

Men det som i höstas orsakat stor debatt på Lunds universitet – och tidigare under året på andra ställen – är inte om batterierna kan självantända eller inte, utan hur stor risken egentligen är att det över huvudtaget ska hända. Kammarkollegiet som försäkrar byggnader som används av statliga verksamheter tycker att risken är för stor för att bortse ifrån. Därför har de skrivit in i sina försäkringsvillkor att batterier till bland annat elcyklar måste förvaras i ett utrymme som kan stå emot brand i minst en timme och dessutom har brandvarnare.

– Vi valde de här villkoren eftersom vi vet att de här bränderna kan bli så kraftiga. Vi har också hela myndighetsverige försäkrat. Vissa myndigheter har kort tid innan räddningstjänsten kan komma, för andra tar det längre tid. Vi kände att byggstandarden som kan stå emot brand en halvtimme var för kort, så därför valde vi standarden EI60, som innebär en timme, för att ge en så stor skadebegränsande effekt som möjligt. Det berättar Martin Gälldin på Kammarkollegiet.

Men den här bedömningen får mothugg. Gabriel Malmer på Cykelfrämjandet i Lund kallar beslutet ”förhastat och dåligt”. Och Marcus Runefors ställer sig också tveksam.

– Personligen kan jag tycka att det är lite hårt, man är kanske lite rädd för det som är nytt. Vill man göra något tycker jag att man ska fundera var man laddar. Jag och mina kollegor laddar i ett förråd i källaren.

Det är inte heller helt lätt att få fram hur stor risken för allvarliga olyckor egentligen är. De senaste fem åren har det enligt 2030-sekretarariet, som jobbar för att främja fossilfria fordon, sålts mellan 86 000 och 100 000 elcyklar per år. Enligt den statistik Marcus Runefors och hans kollegor har samlat in åker räddningstjänsten ut på ungefär 20 bränder per år som orsakas av elcyklar.

– Det är alltså den storleksordningen vi pratar om, det händer inte varje dag.

Vilka principer tycker du att man bör bygga reglerna kring?

– Det måste finnas något mellan totalt förbud och att ladda helt fritt. Helt enkelt: Titta på i vilka utrymmen konsekvensen kan bli stor. Man ska inte ladda där det vistas mycket folk.

Oavsett hur allvarligt man ser på riskerna så verkar Marcus Runefors och Martin Gälldin eniga om att det här är ett område där det behövs åtgärder som inte enkelt kan lösas av varken Kammarkollegiet eller en enskild arbetsplats.

Martin Gälldin förklarar att det i dagsläget inte finns så många säkra lösningar för att skydda sig mot en brand orsakad av en termisk rusning. Han menar att brandsäkra skåp till exempel inte är tillräckligt säkra.

– De här skåpen är testade med brand i vätska där syret tar slut, men en termisk rusning genererar eget syre, så ett slutet skåp hjälper inte. Det kommer fortsätta att brinna tills allt brunnit ut och det finns inga testar som visar om de här skåpen klarar det.

Marcus Runefors lyfter det faktum att marknaden för den här typen av mellanstora batterier – större än de som finns i mobiltelefoner, men mindre än bilbatterier – är relativt oreglerad. Det saknas kunskap om hur de olika typerna av litiumjon-elbatterier funkar.