Riksdag, regering och Trafikverket – alla viktiga aktörer för infrastrukturen och hur dina stunder på cykeln blir. Men några som verkligen inte ska underskattas är de lokala politikerna och tjänstepersonerna i din kommun. Hur kan Cykelfrämjandet påverka lokalt? Hur jobbar olika kretsar och vad ger effekt? Cykling har pratat med tre lokalkretsar om deras lobbyarbete och vad de tycker att andra cykelfrämjare borde ta efter.
Text: Björn Stenqvist
Att verka för bättre cykelförhållanden genom lobbyverksamhet är något som Cykelfrämjandet gjort i 90 år nu, ända sedan föreningen bildades 1934. Vilket fokus det varit på påverkansarbetet har varierat genom årtionden, men idag är lobbyarbete en viktig del av föreningens verksamhet och sker från nationell till kommunal nivå. Eftersom kommunerna ansvarar för att planera, bygga och underhålla de flesta av de lokala cykelvägarna finns det ofta goda chanser att få bättre cykelförutsättningar genom att påverka lokala politiker och tjänstepersoner.
Cykelfrämjandets lokala kretsar använder sig av en bred palett av aktiviteter för politisk påverkan. De skriver debattartiklar, lämnar yttranden på remisser och ändringar i detaljplaner, ordnar paneldebatter med politiker, sitter i cykelpolitiska råd, håller i seminarier och har personliga kontakter med nyckelpersoner. Häng med och inspireras av aktiva inom Cykelfrämjandet som kan en del om att lobba lokalt.
GÖTEBORG
Kalle Hederos Eriksson är engagerad i Göteborgskretsens trafikutskott. De har delat upp arbetet i tre grupper. En nämndgrupp som granskar handlingar som kommer ut till politiska möten, en utformningsgrupp som granskar byggen som skett i närtid och vad som eventuellt behöver åtgärdas, och en kommunikationsgrupp som jobbar med att nå ut i media och sociala medier.
– Politiker är ofta mottagliga och intresserade av våra synpunkter.
Till exempel fick de nyligen igenom ändringar kring ett nytt bussgarage, bland annat bättre placering av utfarterna och cykelbanans dragning.
– Förvaltningens förslag riskerade att kraftigt försämra en av Göteborgs bästa cykelbanor och vårt var betydligt bättre.
Men sådant syns inte alltid utåt. För att nå ut till allmänheten tog de i slutet av förra året till ett nytt grepp.
– Vi gjorde en omröstning om Göteborgs sämsta och bästa cykelkorsning i Facebookgruppen Cykla i Göteborg. Vi skrev ett pressmeddelande och skickade till Göteborgsposten och P4 Göteborg med rubriken ”Här är Göteborgs sämsta korsning”.
Mediauppvaktningen ledde till att Kalle Hederos Eriksson fick vara med i P4 vid den sämsta korsningen, där även förbipasserande cyklister intervjuades. Några dagar senare ringde Göteborgsposten och gjorde en artikel.
– Var inte rädd för att kontakta medierna och säga: Det här är en nyhet. Sen är det upp till dem att bedöma.
Kommunens trafikplanerare får en guidad tur av Cykelfrämjandet Malmö-Lund till de platser i centrala Malmö som upplevs som farliga och otydliga av stadens cyklister. Sydsvenskan är med på turen för att skriva om ett ämne som berör många Malmöbor.
MALMÖ-LUND
En krets som länge jobbat med politisk påverkan är Malmö-Lund. Ordföranden Jakob Brycki berättar att de haft kontakt med nästan alla politiska partier och enligt honom är relationsbyggande nyckeln.
– I kommunpolitiken är personerna ibland viktigare än partierna. Vi försöker få dem att förstå att de har cyklister bland sina väljare, från höger till vänster.
Att läsa protokollen från politikernas möten är ett annat sätt för Malmö-Lund kretsen att hålla sig uppdaterade. Om någon lyfter cykling tar de ofta kontakt och hör om de vill ha ett möte. De träffar också tjänstepersonerna på fastighets- och gatukontoret regelbundet under året för att prata om arbetet som utförts och vad som planeras framåt.
När Jakob Brycki började engagera sig ville han förändra hela staden på ett år, men nu ser han det mer som ett långsiktigt arbete.
– Vi märkte att mycket av det vi diskuterade var kortsiktiga frågor. Fall där vi var för sent ute, när något redan var beslutat eller byggt. Det finns inga snabba vinster. Nu tänker jag snarare att det är mina barn som ska få en bättre cykelstad.
KRISTIANSTAD
Tomas Stanislawski är ordförande för Kristianstadskretsen som han var med och bildade för tre år sedan. Syftet med att starta en lokalkrets var att få legitimitet och en plattform för det cykelpolitiska påverkansarbetet. Något som uppenbarligen fungerat.
– Det som funkar allra bäst är att nästla sig in. Bygg relationer, prata med politikerna och påverka människor aktivt. Om kommunen arrangerar något om miljö eller cykling – gå dit. Och mejla tjänstemännen efteråt.
Tomas Stanislawski har tänkt mycket på vilken ton och vilket budskap som fungerar i vilket sammanhang.
– I medier behöver du driva enkla poänger, men i personliga möten kan det vara bra att vara lite mer nyanserad. Jag har en vassare retorik i media än när jag pratar med någon.
Ett annat tips är att inte vara för gnällig. I många Facebook-grupper kan tonen upplevas så, men Tomas Stanislawski tror inte man kommer någon vart i relationsbyggandet till makthavare med gnäll.
– Var positiv, visa på goda exempel och var tydlig med vad du vill. Men bli inte för bundis med kommunen och fastna inte i att bara sitta och fika. Det gäller att hitta en bra balans.
Kristianstadkretsen ordande föreläsning och workshop för politiker, tjänstepersoner och allmänhet i fjol. Deltagarna fick i uppdrag att ta fram en beteendepåverkande plan och rita högkvalitativa cykelstråk i kommunen.
Vill du engagera dig cykelpolitiskt där du bor?
Ta kontakt med din närmsta lokalkrets! Kontaktuppgifter finns på cykelframjandet.se/lokalkretsar. Eller varför inte starta en krets? Det är enkelt och vi på kansliet hjälper till. Hör av dig till medlem@cykelframjandet.se.
Vill du lära dig mer om politisk påverkan?
Här kan du se Digital cykelträff med Björn Stenqvist, Cykelfrämjandets samhällspolitiska strateg. Och här kan du du lyssna på Lars Strömgren, Cykelfrämjandets förre detta ordförande, när han delar med sig av sina bästa lobbytips.
Naturskyddsföreningens bästa tips för politisk påverkan
En organisation med lång erfarenhet av lokal politisk påverkan är Naturskyddsföreningen. Ida Wahlund jobbar med att samordna riksföreningens stöd till kretsar i lokalt påverkansarbete.
Vilka metoder för politisk påverkan jobbar era kretsar med?
Naturskyddsföreningen är remissinstans, så det är ett av de viktigaste verktygen lokalt. Kretsar gör allt ifrån att ge respons på markärenden, vattenärenden och planärenden, till att skriva debattartiklar och insändare, arrangera panelsamtal och mycket mer. Vissa arbetar med direkta påverkansmöten med politiker. Det händer också att kretsar överklagar beslut.
Vilka verktyg för lokal politisk påverkan upplever ni fungerar bäst?
Det handlar nog om en kombination av verktyg. Allt från direktkontakt med politiker och tjänstepersoner genom möten, remissvar, och att delta i olika samråd och sammanhang till att väcka opinion bland annat genom att synas i lokalmedia. För att lyckas är det också viktigt att vara ute i god tid, ha stor uthållighet liksom att knyta och odla långsiktiga relationer med beslutsfattare.
Vilket stöd erbjuder ni som riksorganisation till era kretsar?
Det är våra lokalkretsar som besitter den stora kompetensen kring lokalt påverkansarbete. Från riks samordnar vi digitala och fysiska träffar så att våra kretsar kan lära av och inspirera varandra. Vi har även tagit fram en handledning i lokalt påverkansarbete ”Ställ om din kommun”, och arbetsblad.
Finns det potential för lokalt samarbete mellan Cykelfrämjandet och Naturskyddsföreningen kring politisk påverkan?
Ja, verkligen! Vi har många gemensamma hjärtefrågor. Vi ser redan mycket samarbete runt om i landet mellan våra föreningar. Till exempel har flera av Naturskyddsföreningens kretsar hjälpt till att sprida Cykelfrämjandets Kommunvelometer, arrangerat gemensamma events, skrivit debattartiklar mm. Naturskyddsföreningen har ungefär en krets per kommun, så ta kontakt med den Naturskyddsföreningskrets som verkar på den egna orten och föreslå att ses. Ensam är inte stark när det kommer till påverkansarbete!
Här kan du ta det av Naturskyddsföreningens material för lokalt påverkansarbete.
