DEBATT. Aldrig har det varit ett bättre läge för ökad cykling än nu. Nu ligger bollen på straffpunkten, det enda som saknas är att någon går fram och klipper till. Denna någon är vi.
Mycket är deppigt i Sverige nu, inte minst på klimatområdet. Politiken för att nå 2030-målet – att transporternas klimatpåverkan ska minska 70 procent jämfört med år 2010 – monteras ner. Reduktionsplikten ska minimeras, så att det blir mer fossilt i vår bensin och diesel. Premien för elbilarna är redan borta, för de tunga el- och biogasfordo- nen är anslaget halverat. Riksdagens beslut att reseavdraget skulle ersättas av ett färdmedelsneutralt system är skrotat, nu höjs milersättningen enbart för de som kör på bensin eller diesel. Den som cyklar får noll.
HUR kan detta vara ett gyllene läge för cykling? Här är tre skäl:
1. 2030-målet gäller, lagen som antogs med 299 röster för och 50 röster mot har inte rivits upp, energiminister Busch har bedyrat att målet ska nås och klimatminister Pourmokhtari slår fast att det ska ske med mindre, kostnadseffektiva åtgärder.
2. Svensk ekonomi går uselt, hushållen har det skralt, löften om billigare drivmedel på macken kommer inte att infrias och efter de elstöd som redan utlovats blir det knappast fler.
3. Vi har nya vanor. Efter covid är det nya normala att jobba hemifrån någon dag i veckan, eller kanske från fiket något kvarter bort. Samma för studenten; det är distansundervisningen som växer.
Lägg ihop dessa tre och guldläget för cykling är glasklart. Att stimulera cykling är bland det som ger absolut högst klimatnytta per krona för staten, dessutom med massor av sidonyttor. Att ta cykeln istället för bilen är ett jättebra sätt att få mer pengar kvar i hushållskassan, särskilt om cykeln dessutom kan ersätta motionscykeln och det dyra gymkortet. Och att avstå bilen eller busskortet är mycket enklare nu när man inte behöver ta sig till jobbet eller plugget vareviga dag.
En cykelsatsning sker inte av sig själv, på samma sätt som bollen på straffpunkten inte går i mål förrän någon kliver fram och klipper till. Denna någon är du, den är jag, den är vi, för med all respekt för Crescent och Skeppshult, Cykelfrämjandet och Cykelstäderna, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden och andra kämpar i vårt avlånga land; cyklingen har inga starka lobbyister. Vi har inget LRF, inget Svensk Energi och Mobility Sweden är nog ärligt talat mer Bil Sweden än något annat.
Nu gör vi det! Väntar inte på att 2024 eventuellt utropas till cyklingens år i Europa, utan gör detta till cyklingens mandatperiod i Sverige. Den klimatpolitiska färdplanen, den nya infrastrukturplanen, de kommande statsbudgetarna med sina bidrag och stimulanser, de framtida regionala klimatplanerna, de nya översiktsplanerna, alla arbetsplatsers beslut om förmåner för medarbetare, världsmiljödagar, mobilitetsveckor, klimattoppmöten och temaarbeten i skolor – inför varje beslut, stort som litet, är vi där. Inte som en besvärlig nagel i ögat, för vi begär inget nytt, vi vill bara bidra till att det som redan beslutats blir av, kostnadseffektivt, snabbt och smart. Cyklingens företrädare är inte besvär- liga kravmaskiner. Vi är efterlängtade löftesleverantörer.
Mattias Goldmann,
medgrundare av 2030-sekretariatet.
2030-sekretariatet samlar aktörer inom näringsliv, civilsamhälle, myndigheter och politik med målet att få ner transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till år 2030.
I mars 2023 lanserade 2030-sekretariatet Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet. Dokumentet är framtaget i bred samverkan med näringsliv, branschorgan, kommuner och ideella organisationer som ett underlag för regeringens kommande klimatfärdplan.
Här kan du ladda ner praktikan eller läsa online.