Efter att ha plöjt nästan 800 fallstudier har forskare identifierat de tolv bästa sätten att minska biltrafiken i städerna. Resultatet visar att en kombination av morot- och piskaåtgärder utgör ett vinnande recept, samtidigt som en ”vinnare” stickar ut: trängselavgifterna. Sådana kan minska biltrafiken i stadskärnan med upp till en tredjedel.
Text: Cecilia von Arnold, Lunds universitet
Utsläpp från transporter är en betydande orsak till de tilltagande klimatföroreningarna och minskar inte i den takt som krävs. Samtidigt har EU enats om målet att 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala år 2030. Flera svenska städer finns med bland dessa.
– Nuvarande politik subventionerar kraftigt privat bilanvändning och parkering. Detta leder till att biltrafikens verkliga kostnader för samhället inte blir tydliga för oss, säger Kimberly Nicholas, hållbarhets forskare vid Lunds universitet.
Tillsammans med en före detta student i hållbarhetsvetenskap, Paula Kuss, har hon därför studerat nästan 800 vetenskapliga studier och fallstudier från hela Europa med förhoppningen att identifiera de åtgärder som fungerar allra bäst för att minska bilismen. Nyligen publicerades studien i tidskriften Case Studies on Trans port Policy.
– Våra resultat visar att det inte finns en enda magisk lösning. De städer som var framgångsrika kombinerade istället flera strategier och åtgärder. Förenklat kan man säga att det gäller att begränsa körningen i form av avgifter och mindre plats för bilar i kombination med att investera i cykling och kollektivtrafik.
En enskild åtgärd som dock fungerat mycket effektiv är trängselavgift. Efter att städer som London, Milano, Stockholm och Göteborg införde trängselavgift minskade trafiken i stadskärnan med 12–33 procent.
Men även andra strategier har gett påtagliga resultat på minskning av biltrafik i städerna. I Oslo har man ersatt parkeringsplatser med bilfria gågator och cykelbanor. Och i Rom har man förbjudit bilar i vissa delar av stadskärnan och infört böter, med vilka man finansierat kollektivtrafiken. Dessa åtgärder har lett till att man lyckats minska biltrafiken med cirka tio till 20 procent.
De flesta initiativ har drivits av lokalpolitiker, ofta i samarbete med lokala företag, kollektivtrafikbolag och civilsamhället. Studien visar dock att politiker inte nöd vändigtvis väljer de insatser som är mest effektiva.
En annan viktig faktor för att minska biltrafiken är ökat samarbete mellan städer, arbetsgivare och universitet. I Utrecht minskade andelen pendlare som reste med bil med 37 procent när anställda fick resa gratis i kollektivtrafiken och genom att tillhandahålla särskilda pendelbussar till arbetsplatsen. Bristol i Storbritannien och Catania i Italien lyckades minska bilpendlingen till universitetet med 24 till 27 procent genom bättre reserådgivning och planering för personalen.
– Vår studie visar att det finns europeiska städer som lyckas med att minska bilanvändningen, och skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande och förbättrad livskvalitet för invånarna. Vi hoppas att andra städer kan lära sig av och implementera dessa strategier, säger Kimberly Nicholas.
Här kan du läsa hela studien: A dozen effective interventions to reduce car use in European cities: Lessons learned from a meta-analysis and Transition Management Europa (2022) av Paula Kuss och Kimberly A. Nicholas.
