Kan en europeisk mångmiljonstad med historiska gatumiljöer lösa sina mobilitetsproblem med cykling? För Paris är svaret ja. Staden har ställt om i ilfart och har använt OS 2024 för att göra mer plats för cyklister, gående och grönska. Och hösten 2024 ska en bilfri zon införas – allt i dialog med stadens invånare.
Text och foto: Samuel Williams
När Cykling besöker Paris är staden är i full gång med förberedelserna inför de Olympiska spelen. De breda boulevarderna och de trånga gatorna myllrar av gående och cyklister, turister och lokalinvånare som alla möts av avspärrningar inför OS. Enligt en färsk rapport görs numera fler resor med cykel än med bil i Paris stadskärna. Nu har staden använt sig av OS för att uppnå målet om att bli helt cykelbart till 2026. Bland annat ska det byggas ytterligare 130 km nya och säkra cykelbanor, cykelservicen och väghållningen ska bli bättre, staden ska få fler bilfria skolgator och cyklisterna ska få en grön våg i trafikljusen.
Charlotte Guth är chef för cykelverksamheten på Paris stad och berättar om strategin:
– Det är mycket arbete att stå värd för OS, att försäkra sig om att även icke-besökare kan ta sig fram. Men målet är detsamma och OS kan hjälpa oss att få vissa cykelbanor byggda snabbare – och få dem godkända hos den lokala polisen. Det underlättar när vi säger att de behöver stå klara till OS.
I Paris sker hälften av alla resor till fots, och de satsar parallellt på både gång och cykling. Foto: Samuel Williams
Den som någon gång haft att göra med franska myndigheter vet att förändring kan ta tid. Ändå har flera åtgärder genomförts fort – som de fem mil av cykelbanor som byggdes under covid-pandemin, så kallade coronapistes. Borgmästaren Anne Hidalgo har varit starkt inspirerad av idén om 15-minutersstaden i sin plan för att skapa ett nätverk av cykelbanor som ska löpa likt ett blodomlopp längs stadens tunnelbanelinjer. Service, skolor, arbetsplatser och nöjen ska kunna nås på under 15 minuter till fots eller med cykel.
Elin Lundmark kommer från Karlstad men arbetar för Academie des mobilités actives – en kunskaps- och utbildningsplattform inom gång och cykling baserad vid franska motsvarigheten till Cykelfrämjandet Fédération française des Usagers de la Bicyclette.
– Stora projekt har verkligen ändrat synen på vad ett gaturum kan vara. Till exempel stängde man under 1990-talet tillfälligt av Seines kajer en söndag och plötsligt började folk cykla, gå och åka rullskridskor. 2016 drev staden igenom en permanent avstängning av kajerna för motortrafik med ambitionen att främja aktiv mobilitet och förbättra stadens luftkvalitet. Det var dock faktumet att platsen är ett franskt kulturarv som gjorde avstängningen möjlig, men det gjordes stegvis, säger Elin Lundmark.
Till vänster: Den nyinvigda cykelparkeringen vid Gare du Nord. Cykelparkeringen är ett samarbete mellan det franska statliga tågbolaget SNCF och regionen.
Till höger: Elin Lundmark jobbar med cykelfrågor i Paris – en stad som har satsat stort på snabba åtgärder, som att enkelrikta, använda vägmarkeringar, pollare och bygga cykelställ för att ställa om yta till förmån för aktiv mobilitet. Foto: Samuel Williams
Seines norra kajer har blivit något av en framgångssaga för Parisborna, och för borgmästaren Anne Hidalgo som blivit omvald med nästan hälften av alla lagda röster.
Paris är Europas mest tätbefolkade stad med 20 025 invånare per kvadratkilometer. I Stockholm är motsvarande siffra 5 260 invånare. De som jobbar för staden ser det som självklart att mer av det offentliga rummet i Paris måste frigöras från biltrafiken till förmån för invånarna. Men besluten har ibland stött på patrull.
– Motortrafikanter kan inte ta sig runt lika lätt. De tror att det inte fanns trafikstockningar före borgmästares Anne Hidalgos tid, men hennes kampanj ville ta itu med just trafikproblemen, säger Charlotte Guth.
Att öppna kajerna för folkliv, uteserveringar och aktiva transporter är inte den enda åtgärden som gjort Paris till en cykelstad i framkant. Lanseringen av cykeldelningssystemet Vélib år 2007 revolutionerade de aktiva transporterna. Sedan dess har en lång rad åtgärder bidragit till ökad gång och cykling: införandet av gågator och zoner där fotgängare har företräde, hastighetssänkningar till 20 km/h, extra höga parkeringsavgifter för SUV-bilar och minskat antal parkeringsplatser till förmån för grönska. Dessutom har staden som mål att skapa 300 skolgator – helt bilfria gator där barn, lek och grönska ges plats och cykling tillåts, men i låg hastighet.
– Vi målar olika spel på marken. Det ska finnas gott om utrymme för föräldrar att hämta sina barn efter skolan och för barn att leka tryggt och säkert på gatan eftersom det inte finns några bilar.
Charlotte Guth har pratat om Paris framgångar vid den europeiska cykelkonferensen Velo-city. Hon tror att det viktigaste är hastigheten på utbyggnaden:
– Det bästa vi kan dela med oss av till andra är kontinuitet och snabbhet. Snabba resultat är bättre än att bygga en perfekt cykelbana på bara en gata. Gör man små projekt kan utgifterna blir stora utan att trafiken förbättras märkbart, något som kan leda till en backlash.
Paris ska få 300 så kallade skolgator – gågator som är helt avstängda för bilar eller där motortrafik är förbjuden under de tider som barn tar sig till och från skolan. Syftet med skolgator är att göra skolvägen säkrare för barn, skapa trivsamma lekmiljöer, plantera grönska och förbättra luftkvaliteten. Foto: Samuel Williams
Vad är nästa steg för att få till ännu mer cykling i Paris?
Charlotte Guth ser det som nödvändigt att fortsätta minska bilarnas utrymme, expandera cykelnätet och få till bättre cykelparkeringar, även i anslutning till arbetsplatser.
– Många som kör Tesla i Paris säger att de har behov av sina bilar. Då tänker jag men hur mycket tid har du egentligen? Du är så ineffektiv.
För några år sedan annonserade Paris att man ville införa en bilbegränsad zon i stadens mest centrala delar, något som ledde till ramaskri. Istället infördes andra åtgärder, såsom högre parkeringsavgifter för SUV-bilar.
Men nu verkar begränsningen av motorgrafiken vara på gång – en variant av Gents cirkulationsplan i kärnan av Paris.
– I höst vill vi införa en zon där det råder genomfartsförbud för motortrafiken. Vi behöver bara ett sista godkännande. Beslutet bygger på dialog med allmänheten. I slutändan var fler för förslaget än emot, säger Charlotte Guth.
Satsningarna i Paris har tveklöst gett resultat när fler väljer cykeln framför bilen – elva procent cyklar och endast fyra procent tar sig runt med bil. Frågan kvarstår om ledningen kommer lyckas med målet om ett göra Paris till en helt och hållet cykelbar stad till 2026. Kommer det att känns hundraprocentigt att cykla i Paris då? Det får stadens cyklister avgöra.
FAKTA OM CYKELSTADEN PARIS
- 2007 lanserades cykeldelnings systemet Vélib som idag har mer än 18 000 cyklar, ungefär en cykel på 97 invånare.
- Idén om 15-minutersstaden förknippas med professor Carlos Moreno och hans bok The 15 minute city – a solution to saving our time and our planet. Tanken är att invånare ska kunna jobba, studera och ta del av service, tjänster och rekreation inom 15-minuter med gång eller cykel. Idén har inspirerat stadsplaneringen under Paris nuvarande borgmästare Anne Hidalgo.
- 2016 stängdes floden Seines norra kajer av som genomfartsled för motortrafik. Kajerna karaktäriseras idag av gång- och cykeltrafik, uteserveringar, lekplatser, utegym och årliga pop-up-stränder – Paris plages.
- 250 miljoner euro – så stor är summan som investeras i cykling under den nuvarande mandatperioden med Anne Hidalgo som borgmästare.
- Nyligen röstade Parisborna igenom en höjd parkeringstaxa som gör det tre gånger dyrare för SUV-bilar att parkera.
