Vissa av de faktorer som ligger bakom uppvärmning, förorening och utarmning av planeten driver på utvecklingen av välfärdssjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. Cykling och annan typ av aktiv transport både minskar fossilberoendet och gynnar hälsan. Det skriver Läkare för miljöns styrelse.
Att klimatförändringarna hotar människors hälsa råder det inte längre något tvivel om efter IPCC:s rapport från augusti 2021. Vad färre känner till är att klimatomställning, däremot, kan förbättra folkhälsan.
Klimatåtgärder innebär inte bara en möjlighet att avvärja sådant som hotar människors hälsa utan är även en chans att genomdriva folkhälsoåtgärder.
Som läkare är vi övertygade om att de fördelar klimatomställningen medför för liv och hälsa är ett kraftfullt argument för en övergång till ett koldioxidminimerat samhälle och en hållbar hälso- och sjukvård.
Inför det senaste klimattoppmötet COP26 i Glasgow publicerade Världshälsoorganisationen, WHO, specialrapporten “The health argument for climate action”. Där slår man fast att hälsoargumenten för en snabb klimatomställning aldrig varit tydligare än nu. Meningen är att WHO:s rapport ska ligga till grund för beslutsfattare och tjänstemän inom alla samhällssektorer.
Vi vet att klimatåtgärder påverkar människors hälsa på ett positivt sätt. En utfasning av fossil förbränning minskar luftföroreningarna vilket gynnar människors luftvägs-, hjärtkärl- och mentala hälsa från foster till ålderdom. Luftföroreningar beräknas orsaka cirka 7 600 förtida dödsfall per år i Sverige till en kostnad av 56 miljarder kronor, enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet.
WHO konstaterade redan 2018 att Parisavtalet är ett folkhälsoavtal och att det ekonomiska värdet av hälsovinsterna från minskade luftföroreningar kan betala klimatomställningen.
Vissa av de faktorer som ligger bakom uppvärmning, förorening och utarmning av planeten driver även på utvecklingen av välfärdssjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. För att få bukt med dem krävs ett omfattande arbete med de gemensamma orsakerna, nämligen ohållbara och osunda levnadsvanor.
Inom hälso- och sjukvården är det sjukdomsförebyggande arbetet med levnadsvanor en viktig komponent i att hindra uppkomsten av diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer. Samtidigt kan arbetet, korrekt hanterat, utgöra en nyckelkomponent även i klimatarbetet. Hälsosamma levnadsvanor är nämligen ofta mer hållbara. Det handlar till exempel om att stimulera aktiv transport framför en passiv livsstil. Genom att motivera och underlätta för sina patienter, medarbetare eller invånare att cykla eller gå istället för att ta bilen, minskar stillasittandet och graden av fysisk aktivitet ökar, vilket är i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.
Enligt en studie från Stockholm fann man även att just denna folkhälsoåtgärd skulle ha särskild betydelse för stadens luftkvalitet: Om alla boende i tätorten med max 30 minuters cykelväg till arbetet cyklade istället för att ta bilen skulle hälsovinsterna till följd av minskade avgaser spara 449 levnadsår varje år. Aktiv transport både minskar fossilberoendet och gynnar hälsan.
Maten är också en nyckel när det gäller planetens och människors hälsa. Eat-Lancetkommissionen, med klimatforskaren Johan Rockström i spetsen, beskriver maten som den viktigaste faktorn för att optimera mänsklig hälsa och miljömässig stabilitet. Det handlar om att lägga om till en mer växtbaserad kost och begränsa intaget av mat från djurriket.
I Sverige är ohälsosamma matvanor en av de tre viktigaste riskfaktorerna för sjukdom. Samtidigt står matproduktionen för mer än en fjärdedel av jordens samlade utsläpp av växthusgaser, driver på avskogning och massutrotning av arter.
Klimatförändringarna är ett av århundradets största hälsohot och det måste avvärjas. Som läkare avser vi göra vad vi kan för att begränsa klimatförändringarna och därigenom både skydda och främja människors hälsa.
För att få fart på omställningen måste makthavare, beslutsfattare och andra samhällsaktörer med möjlighet att driva arbetet förstå klimatförändringarnas samband med människors hälsa och använda sig av argumentet att klimat- och folkhälsoåtgärder hänger ihop.
Läkare för miljönsstyrelse genom Maria Wolodarski, onkolog ochordförande, och Läkare för miljön Skåne genom Ida Persson, Annalina Tammen, Sandra Jester, Jonas Jester
Sandra Jester-Broms (stor bild) och Ida Persson från Läkare för Miljön i Skåne.
