Eva Lind-Båth är en pionjär när det gäller att lära vuxna att cykla. Hon insåg tidigt att ett framgångsrecept var att plocka bort tramporna.
– Det är viktigt att folk får leka fram cyklandet, då lär de sig snabbare, säger hon.
Text: Elisabet Wahl
Hon räknar upp de olika saker hon har engagerat sig i inom Cykelfrämjandet. Eva Lind-Båth har anordnat föreläsningar och organiserat studieresor för politiker och tjänstemän till cykelländerna Danmark och Holland. Men det som har gjort störst avtryck är de cykelkurser för vuxna som hon utformade från 2012 och framåt. Cykelkurser har alltid funnits inom Cykelfrämjandet, men det Eva Lind-Båth gjorde var att hämta inspiration från hur barn lär sig att cykla på balanscyklar.
– Jag insåg att om man sänkte sadeln, tog bort pedalerna och lät deltagarna leka så hittade de balansen snabbare.
Varför var det viktigt?
– Det är tungt och jobbigt med trampor och det blir mycket att tänka på. Nu fick deltagarna lära sig att svänga utan tramporna och så fick de inte tillbaka dem förrän de klarat att svänga i en bana och hålla upp fötterna.
Den första kursen som genomfördes utifrån det här konceptet hölls i Solna i samarbete med kommunen. Eva Lind-Båth skrev en utförlig manual och det gjordes också en instruktionsfilm om hur man tar bort tramporna. I hennes koncept ingick också att jobba med gruppkänslan.
– Jag visste hur fotbollslag gjorde. De ställde sig i ring och värmde upp, så det gjorde vi också. Vi hoppade på ett ben, sträckte på oss och avslutade med en ramsa ”Jag kan cykla!” samtidigt som vi sträckte båda händerna högt i luften i en segergest.
Gruppkänsla, pepp och glädje är fortfarande en viktig del av Frihet på cykel. Eva Lind-Båth lät sig inspireras av fotbollen när hon började utforma cykelkurserna i början 2010-talet.
Hur var intresset bland andra kommuner för den här typen av kurser?
– Blandat. Vi fick igång flera: Solna, Järfälla och Sollentuna. Men inte Stockholm, de var inte intresserade då även om de är det nu. Cykelfrämjandet anordnar ett sjuttiotal kurser i Storstockholm numera.
Det hon brinner mest för nu är barns rörelse där hon tror att cykling kan spela en stor och viktig roll.
– När man sätter musklerna i arbete frisätts signalsubstanser som är nödvändiga för att kroppen ska utvecklas och må bra. Det finns en teoretisk grund till varför vi vill att folk rör på sig. Det handlar om folkhälsa helt enkelt.
Vilken är den viktigaste cykelfrågan just nu?
– Bilarnas hastighet. Att sänka den är det effektivaste sättet att minska antalet cykelolyckor. Går hastigheten ner kommer dessutom fler bilister fram fortare eftersom omkörningar och liknande stör rytmen.
Jag tycker att 30 kilometer i timmen nästan är för snabbt nu för tiden, kanske borde det vara 20?
Det som varit utmärkande för Eva Lind-Båths engagemang är de många olika idéerna som ständigt föds. Hon vill ständigt framåt. Kanske är det också därför hon är optimistisk gällande cyklingens framtid. Men hon vill se fler konkreta beslut i framtiden.
– Rätt att expropriera mark för bygge av cykelvägar. Det får man inte i dag och därför går alla cykelbanor längs de vanliga vägarna och inte genaste vägen mellan tätorter.
– Och så måste trafiksituationen kring våra skolor förbättras. Kanske göra så att bilar får avställningsplatser för att lämna av barn minst 500 meter från skolan? Då skulle troligen många sluta att skjutsa sina barn.
