En långsiktig strategi, politisk enighet och ett driv för affärsmöjligheter verkar vara Gents framgångsrecept. De långsiktiga satsningarna på cykling har gjort Gent till en stad som sorlar av människor, ökar omsättningen i handeln och gör sidogatorna trivsamt lugna.
Text och foto: Samuel Williams
Något av det första som slår den som kliver av vid Gents centralstation är alla tusentals parkerade cyklar, som en armada av stålhästar i solnedgången, men inte en enda framhjulsparkering i sikte.
Gent var värdstaden för Velocity 2024, världens största cykelkonferens, och staden verkar veta vad de sysslar med. Det är välplanerat och enkelt att cykla och parkera. Men trots en hel del cykeltrafik är det nästan helt tyst. Det går att höra bordsgrannens samtal på cafét. Även flera bord bort.
– Tystnaden här är slående. Jag är imponerad, inte bara över Gents cirkulationsplan, men framförallt av stadens ljudnivå. Det visar hur tysta våra städer skulle kunna vara med minskad motortrafik, säger Joanna Saber, trafikplanerare på Stockholms stad och besökare på Velo-city.
En studie från 2018 slog fast att ljudföroreningar är ett av de största problemen i europeiska städer och de höga ljudnivåerna leder till människors förtida död. För att råda bot på föroreningar från buller, avgaser och partiklar behövs en omställning till mer hållbara transporter. Men hur har Gent lyckats med det?
I Gents stadshus träffar Cykling borgmästaren Mathias De Clercq, som tillhör det liberala mittenhögerpartiet Open VLD. Han berättar om en långsiktig och tydlig cykelstrategi. Gent är Belgiens tredje största stad med sina 560 000 invånare och enligt De Clercq en tillräckligt stor stad för att ha en egen mobilitetsvision. Staden var först i Belgien med en cykelplan redan 1993 och pionjär i att införa cykelgator. Redan 1997 var Gent också först med att skapa ett gångfartsområde som vuxit till att omfatta 70 hektar – numera Belgiens största. 2015 sänktes hastigheten i hela innerstaden till 30 km/h.
– Gent har varit en pionjärsstad när det kommer till mycket politik, bland annat inom mobilitet. Det ligger i vårt DNA. Vi vågar göra ändringar, men vi är också noga med utvärderar efteråt, säger De Clercq.
Att göra om hela innerstaden till gångfartområde var en kontroversiell åtgärd, cirkulationsplanen likaså. Cirkulationsplanen från 2017 delade in staden i sex nya gångvänliga distrikt. Bilarna får inte köra emellan distrikten, utan måste använda sig av ringleden. Förutom omfattande omdirigering av trafiken har staden också arbetat innovativt med bland annat parkering. I vissa områden har parkeringsplatser tagits bort i nära dialog med de som använder parkeringen. Vid stora evenemang har staden upplåtit bilparkeringshus för parkering av cyklar, och genom kampanjer uppmanat invånarna att cykla.
– Det finns mer plats för människor och säkerheten för barn och äldre är bättre. Människor lever ut när de kan slappna av, när barn kan röra sig fritt. Den rädsla som fanns för förändringarna innan var obefogad.
Till vänster: Cykelgata i Gent där cyklister har företräde och bilar ska anpassa sig. Cykelgatorna utgör tillsammans över 17 km. Till höger: Gents borgmästare Mathias De Clercq berättar att åtgärder för ökad cykling gynnat ekonomin och gett en trivsam stadskärna. Foto: Samuel Williams
Att vara först och att gå långt har burit frukt. Genom gångfartszonen, cirkulationsplanen, cykelparkeringar, skolgator och en palett av mobilitetspolitik har cyklingen i Gent ökat från 22 procent år 2012 till dagens 34 procent. Under motsvarande period har biltrafiken minskat från 55 till 27 procent.
Philip Amaral är policychef på Europeiska cykelförbundet (ECF) och tror att europeiska städer driver på utvecklingen mot hållbara och hälsofrämjande samhällen när de löser olika utmaningar:
– De hanterar dagvattensystem, mobilitet och trafikstockningar. De är närmare folk och vet vad som drabbar dem. Cyklingen ökar även i städer som inte styrs av cykelvänliga politiker. Vissa politikers hjärtefråga är bilens utsläpp, andra har fokus på säkerhet, ytterligare några understryker näringslivets behov. Cykling kan ha en positiv inverkan på alla de här utmaningarna.
En färsk studie visar att hela 40 procent av de som handlar i Bryssel är cyklister eller fotgängare. Bilförare utgör bara 17 procent. Enligt Philip Amaral bryr sig politiker om den här typen av resultat. Gents borgmästare Mathias de Clercq berättar att det lokala näringslivet gått från att vara kritiska till att omfamna en stad som främjar cykling och gång.
– Det finns ingen motsättning mellan mer cykling och bättre ekonomi. Vår stadskärna har den högsta beläggningsgraden av lokaler i hela Belgien. Vi ser flest nystartade företag och har låg arbetslöshet. Det är bra för ekonomin att människor känner sig avslappnade och trygga på gatorna. Forskningen visar på att cyklister bidrar mer till detaljhandeln.
I Gent är det enkelt att cykla och parkera. Trots mycket cykeltrafik är det nästan helt tyst i stadskärnan. Foto: Samuel Williams
Men det finns en elefant i rummet: de växande bilarna av modellen SUV. I Belgien har bilarnas storlek vuxit med 30 procent på 20 år och motorkraften ökat med 60 procent. Studier visar att större och tyngre motorfordon ökar dödsrisken för andra trafikanter.
Samtidigt som Gent och andra städer ligger i framkant i skapandet av hållbara, säkra och hälsosamma livsmiljöer fortsätter de stora fordonen att bli större, tyngre och fler. Det återstår att se hur Belgien kommer att hantera den utvecklingen.
Mathias De Clercq ser bara en framtid för cyklingen i Gent – att den ska öka. För att nå dit vill han se mer av det staden redan gjort, men också bygga ut cykelnätet till ytterstaden och närliggande bostadsområden. Dessutom kommer sändare att installeras i cyklar för att få bukt med stölder, spårvagnsrälsar kommer att olyckssäkras och cykelkulturen ska främjas. En sak är säker – Gent har mycket att lära oss och förblir en cykelstad i framkant.
Fakta om cykelstaden Gent
- 1993 införde Gent Belgiens första cykelplan.
- 1997 infördes en fotgängarzon i hela stadskärnan, som idag omfattar 70 hektar och utgör största bilfria zonen i Belgien.
- 2012 kunde staden se att 4 av 10 bilresor var genomfartstrafik, och införde en omfattande cirkulationsplan.
- 2015 sänktes hastigheten till 30 km/h i hela innerringen.
- På uppdrag av WWF har IVL Svenska Miljöinstitutet, tittat närmare på fyra städer som har varit innovativa med omställningen av trafiken. I rapporten Att göra en Gent – nya tag för attraktiva städer med mindre biltrafik presenteras lärdomar för hur svenska städer kan använda stadsutrymmet mer hållbart.
