Så kan vi minska cykelstölderna

Cykelstölder är ett problem både för de som drabbas och för samhället i stort. Stöldrisken är så stor att många avstår från att cykla vilket bromsar cyklandet totalt sett. Det visar en studie från Cykelcentrum, VTI, som samtidigt ger förslag på lösningar.

Illustration: Hanna Eliasson

I rapporten Cykelstölder – problemets omfattning och möjliga vägar framåt ger Johan Egeskog och Magnus Karemyr, forskningsingenjörer på VTI, en bred kunskapsöversikt över vad som är känt om cykelstölder i Sverige. Studien bygger på intervjuer med organisationer i Branschrådet för minskade cykelstölder och bättre cykelparkeringar, tidigare forskning och bearbetningar av offentlig statistik.

Varje år anmäls cirka 70 000 stulna cyklar i Sverige. Mörkertalet är stort och det verkliga antalet stölder överstiger sannolikt 500 000. Samtidigt klaras nästan inga stölder upp – år 2020 bara 308 fall i hela landet. Det var 0,4 procent av alla anmälningar det året!

De senaste åren har antalet stölder legat på en ganska konstant nivå. Värdet av de stulna cyklarna har däremot ökat – bland annat på grund av fler elcyklar – vilket lett till större kostnader för försäkringsbolagen och i förlängningen för försäkringstagarna.

Den stora risken att bli av med sin cykel gör att många avstår från att cykla och väljer andra färdsätt. Stöldskyddsföreningens årliga undersökning visar att 10 procent ofta avstår från att cykla på grund av stöldrisken, och att 30 procent avstår ibland.

Vilka drabbas mest?
Cirka 50 procent av stölderna sker i anslutning till hemmet. Ensamstående med barn boende i flerfamiljshus är den grupp som drabbas allra hårdast.

– I princip behöver polisen haffa en tjuv på bar gärning för att kunna ingripa. Den låga uppklarningen är en förklaring till att anmälningarna är så få. En annan möjlig förklaring är att en äldre cykel värderas lågt av försäkringsbola gen och då är det inte lönt att anmäla, säger Johan Egeskog.

Vad ”gör tjuven”?
Studien visar att det finns några samlande faktorer som måste sammanfalla i tid och rum för att det ska ske; en motiverad gärningsperson är ganska själv klar, mängden möjliga objekt att stjäla, platsens egenskaper och avsaknad av avskräckande faktorer, eller låg risk att åka fast.

Avskräckande faktorer kan vara ett eller flera bra lås rätt förankrade, men också att det rör sig mycket folk på platsen. Just allmänhetens ”kapabla väktare” nämns ofta som en mycket viktig avskräckande faktor. Övervakningskameror kan däremot få en mot satt effekt.

Illustration Hanna Eliasson

Vad kan vi göra åt problemet?
Olika insatser är möjliga inom olika områden och det finns många exempel på lyckade åtgärder. Åre kommun, en populär destination för cyklister, genomförde för ett par år sedan en informations kampanj mot cykelstölder tillsammans med polis och lokala medier. Det gjorde att antalet stölder mellan 2020 och 2021 minskade från 21 till 3 och att värdet av de stulna cyklarna samma period sjönk från 1 miljon till 100 000 kronor.

– Exemplet från Åre visar att information lönar sig. Cykelstölder är ett komplext problem där många parter måste samverka för att hitta lösningar. Vårt beteende och våra normer spelar stor roll, både som cykelägare och som cykelköpare. Genom att slarva med hur vi låser cykeln bjuder vi in tjuven, och när vi sedan vill göra en bra affär på en begagnad cykel ser vi mellan fingrarna och glömmer att det är vi som är marknaden för de stulna cyklarna, säger Magnus Karemyr.

”Det finns ingenting som heter ’god tro’. Köparen har undersökningsplikt och måste kolla så att cykeln som säljs inte är stulen.”

– Det finns ingenting som heter ”god tro”. Köparen har undersökningsplikt och måste kolla så att cykeln som säljs inte är stulen. Lina Nilsson på Stöldskyddsföreningen (SSF), en ideell förening som funnit sedan 1934, menar att vi som cykelägare kan göra mycket för att minska stölderna. Stöldskyddsmärkning är viktigt för att kunna visa vem cykeln tillhör om den stjäls, men även för andra att kontrollera vem ägaren är vid köp.

–Extra hjälpmedel som cykellarm och GPS är också bra. Ha ett extra lås som är certifierat och lås ramen i ett fast objekt. Ha koll på ditt ramnummer, det är en gratis märkning. Lägg någon minut om dagen på att ta in cykeln om du kan. Och köp inte stulna cyklar! Om vi inte köper stulna cyklar kommer det inte finnas en marknad för dessa.

Författarnas förslag på insatser mot cykelstölder är:

Ökad kunskap om lås och hur man parkerar säkrast.
Effektivare lagföring.
Nationellt cykelregister.
Fler och säkrare cykelparkeringar.
Ändrade normer och tryggare andrahandsmarknad.

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI är värd för Cykelcentrum, ett nationellt kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling.

Branschrådet för minskade cykelstölder och bättre cykelparkeringar inkluderar representanter från SSF Stöldskyddsföreningen, Länsförsäkringar, Folksam, Trygg-Hansa, If, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Polisen. Branschrådet startades 2022 och ska ta fram riktlinjer i de här frågorna. Arbetet går under namnet ”operation låsning”.

Rapporten Cykelstölder – problemets omfattning och möjliga vägar framåt (VTI rapport 1182) finns att läsa här. En inspelad presentation av rapporten finns att se här.