Byggde om sin cykel: "Cyklingen är en livlina som håller mig igång”

Text: Conny Jansson

MEDLEMSKRÖNIKA

Jag är en riktig cykelnörd. Cykeln är en fantastisk uppfinning som för mig betyder frihet. En paus från måsten.

Under de senaste 25 åren har jag cyklat sisådär 600–700 mil om året. Det har blivit femton Vätternrundor (bästa tid 8:59), en hel drös med MTB- lopp, egna långdistans-utmaningar (Gudö–Österlen nonstop, 68 mil), cykelsemestrar och brukscykling. Jag har aldrig varit medlem i någon cykelklubb eller ställt upp i tävlingsklass vid några cykeltävlingar. Jag är lustdriven och har gillat att cykla helt enkelt.

Tyvärr har jag en ärftlig muskelsjukdom som innebär att kroppen inte fungerar som normalt längre. Vad är normalt kan man undra? Jag jämför bara med mig själv och är fullt medveten om att det finns de som har en betydligt tuffare tillvaro. ”Inte normalt” betyder för min del att det inte bara är det vanliga åldrandet som gör att kroppen tappar i funktion och förmåga. Lite kort så innebär muskelsjukdomen att jag tappar i muskelstyrka och i mitt fall sker försämringen utifrån/perifert (händer och fötter) och in mot centrala delar av kroppen. Man ska inte underskatta bra handfunktion då merparten av ens praktiska vilja överförs via händerna. Det blir mycket strategiskt tänkande med tillhörande praktiska lösningar eftersom jag vill klara mig själv så långt det går.

Mina tankar på elcykel uppstod i och med mitt projekt POPUP DiSCO då jag har ett släp påkopplat med en ljudanläggning på 30 kg. En gammal cykel konverterades till en elassisterad och numera är jag inte lika sliten när jag kommer hem. Hittils har jag avverkat 1 400 mil på elcykeln, vilket ger ett snitt på cirka 2,4 mil om dagen.

Cyklingen har fått en annan funktion i mitt liv nu när jag inte längre kan göra dessa långa, ibland galna äventyr. Jag älskar fortfarande att cykla men har fått ändra min inställning till vad som är ”riktig” cykling. Tidigare räknade jag bara mil som tillryggalades när jag var ute och tränade. Nu fungerar också cyklingen som en livlina som håller mig igång. Jag vädrar ur lungorna, går upp i puls och svettas en skvätt varje dag. Det är ett behov som inte är unikt för mig som har en muskelsjukdom – det blir bara lite mer tydligt att det är väldigt bra att röra på sig varje dag.

Jag hoppas att jag kan inspirera fler till att streta på även om det känns tungt med nya motstånd och ändrade förutsättningar. Om man gillar något ska man fortsätta med det i möjligaste mån så att man inte riskerar att dö innan man är död. Och jag vill och kommer göra mitt bästa för att cykla in i det längsta!

CONNY JANSSON

56 år och bor i Haninge utanför Stockholm.
Har en ärftlig mus- kelsjukdom med diagnos sedan 25-års åldern.
Inte trappat ner på cyklingen, men lagt cykeltightsen på hyllan för sju år sen.
Cyklat till Motala och runt Vättern som rullande åskådare fyra år på raken.

Cykel

CyclePro Stony Point årsmodell 2000 konverterad till el-assisterad cykel.
Motor/Batteri: Tong Sheng TSD Z2/250W/36V motor med Tourqe sensor. 36V/19 Ah batteri med Samsung-celler.
Uppdateringar: Hayes mekanisk skivbroms fram, Magura hydralisk fälgbroms bak, Salsa framgaffel, nytt styrlager (Bytt från gängat till Ahead), Mavic 26″ hjul, Shimano Altus bakväxel, Specialized komfortabel sadel, BBB ljuster- bar styrstam, Surly backsweep styre, samt en praktisk cykelkorg framför styret.