LEDARE Den senaste mandatperioden förde med sig ett flertal bakslag för utvecklingen mot ett grönare, friskare och fredligare samhälle. Klimatförändringarna gör sig ständigt påminda med extremväder och skogsbränder. Pandemin blottlade en rad brister inom det svenska välfärdsbygget. Rysslands brutala invasion av Ukraina har, förutom att skörda tusentals liv och tvingat människor på flykt, fått svenska politiker att kasta sig över kortsiktiga lösningar som befäster bilberoendet på klimatets och folkhälsans bekostnad.
Samtidigt har de senaste fyra åren också visat att vi har både verktygen och viljan att skapa förändring. Pandemin fick många att upptäcka friheten i att cykla både i vardagen och på semestern. Trots politikernas ensidiga fokus på sänkta bränsleskatter och energipriser under valrörelsen så kämpar oroade mammor, engagerade aktivister och ideella organisationer varje dag för att sätta klimatet på agendan. Bara i år har vi sett en uppsjö av utredningar och rapporter med syfte att främja en hållbar omställning där Klimaträttsutredningen och VTI:s förslag till nationella mål för ökad cykling är två av de viktigaste exemplen.
”För att vi ska ha en chans att nå de här målen måste politikerna sluta plåstra om fossilindustrins sår”
Den kommande mandatperioden behöver omställningen till ett mer hållbart samhälle kraftigt påskyndas. I det arbetet har såväl Klimaträttsutredningen och VTI som FN och IPCC pekat ut hållbara transporter och ökad cykling som viktiga pusselbitar. Enligt VTI:s förslag till nationella mål för ökad cykling finns det potential att fördubbla cyklingen till 2035. Trafikverket menar å sin sida att bilresandet behöver minska med 10–20 procent för att transportsektorn ska nå målet om 70 procent mindre utsläpp till 2030 – oavsett vad som driver bilarna. Men för att vi ska ha en chans att nå de här målen måste politikerna sluta plåstra om fossilindustrins sår och överge den förlegade prognosstyrning som hittills dominerat transportpolitiken. Istället behöver vi en proaktiv och målinriktad politik som stakar ut en tydlig riktning för framtiden.
Många av de verktyg som den nya regeringen behöver för en mer målstyrd transportpolitik finns redan på plats – det är bara att öppna någon av nämnda rapporter och utredningar. Enligt den valgranskning som Cykelfrämjandet presenterade innan valet finns det även en riksdagsmajoritet för att både klubba VTI:s förslag till nationella cykelmål och ta fram en handlingsplan för hur de ska nås. Valgranskningen visade även på ett brett stöd för andra cykelpolitiska förslag som skulle göra det enklare, säkrare och mer attraktivt att välja cykeln.
Den tillträdande regeringen behöver agera skyndsamt, men på skrivborden i Regeringskansliet väntar redan mycket av det material som behövs för att styra politiken mot ett friskare, tryggare och mer hållbart samhälle.
Per Hasselberg, ordförande Cykelfrämjandet
Ledaren är publicerad i Tidningen Cykling nr 3, september 2022.