”Elektrifiering och biodrivmedel räcker inte för att klara den svenska transportsektorns klimatmål – vi behöver också minska bilresandet. Då behöver vi ett transportsystem som är anpassat för hållbara resor. Trafikverket och regeringen behöver nu låta klimatmålen spela en större roll vid planeringen av ny infrastruktur.” Det skriver tre forskare inom bland annat hållbara transporter och energisystem.
Transportsektorn står idag för nästan en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. Det svenska klimatmålet innebär att koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, som ett etappmål på vägen mot nollutsläpp 2045. Ökad energieffektivitet, ökad andel biodrivmedel och fler elfordon har gjort att utsläppen minskat sedan 2010, men eftersom vägtrafiken samtidigt ökat går minskningen av utsläpp inte tillräckligt snabbt.
Löser sig detta då inte med fler elbilar och mer biodrivmedel? Nej, menar vi med utgångspunkt i forskningen. Elektrifieringen har stor potential, men hinner inte slå igenom tillräckligt snabbt. Till 2030 kommer fortfarande de flesta bilar och lastbilar som körs vara fossildrivna. När det gäller biodrivmedel finns begränsningar för hur mycket som kan produceras på ett hållbart sätt. Den statliga Klimaträttutredningen som överlämnades till klimat- och miljöministern i maj säger samma sak: Det räcker inte med elektrifiering och biodrivmedel för att nå klimatmålet, utan vi behöver också planera för ett mer transporteffektivt samhälle där vi reser mindre med privatbil och mer med gång, cykel och kollektivtrafik. Även godstransporterna behöver effektiviseras genom t.ex. samordnade transporter, ruttoptimering och ökad fyllnadsgrad.
Inom kort väntas regeringen fatta beslut om vilka satsningar som ska göras på transportinfrastrukturen i Sverige under åren 2022 – 2033. Planerna är att satsa 799 miljarder på transportsystemet, varav 437 miljarder ska gå till investeringar i ny infrastruktur. Regeringen har i uppdrag till Trafikverket betonat klimatfrågan liksom behovet av transporteffektiv planering av bostäder, bebyggelse och infrastruktur.
Det är bara åtta år kvar till 2030 och de beslut som fattas nu kommer att ha en avgörande inverkan på om klimatmålen för transportsektorn kommer att nås. Men ett ändrat fokus för infrastrukturplaneringen är inte bara nödvändigt för klimatet – det gör också samhället mindre sårbart när krig i omvärlden höjer bränslepriserna. Ett inspirerande exempel på att förändring är politiskt möjlig är Wales där parlamentet 2021 fattade beslut om att stoppa alla nya vägbyggen med hänvisning till klimatet.
Investeringar i infrastruktur behövs, men de bör i stället användas för att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafik och cykel, klimatsmarta godstransporter, laddinfrastruktur för elfordon, ökad kapacitet i elnätet och fullt utbyggd bredbandsinfrastruktur.
Emma Lund fil dr, transportforskare, Trivector
Anders Roth, tekn lic, hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet
Fredrik Pettersson-Löfstedt, fil dr i miljö- och energisystem, Lunds universitet
