Oslo har under de senaste åren cyklat om Stockholm och är nu på väg att ta upp kampen mot Köpenhamn om att vara Nordens bästa cykelhuvudstad. Framgångskonceptet? Ambitiösa satsningar på genomtänkt infrastruktur som gör det trevligare att cykla – och mindre trevligt att köra bil i innerstaden.
Text: Kalle Bern
Oslos stadskärna – eller i alla fall ett område på en dryg kvadratkilometer – har stängts av för biltrafik. Här är du i stället välkommen att gå eller cykla. Detta är ett av flera initiativ som gör att Oslo nu rankas som världens sjunde bästa cykelstad enligt årets Copenhagenize Index. Men så har det inte alltid varit. På bara fyra år har Oslo vänt utvecklingen från att vara en stad som satte biltrafiken i fokus och där cykelinfrastruktur byggdes utan någon egentlig plan. Statliga motsvarigheten till Vägverket var ensam beslutsfattare när det gällde cykelutbyggnad och cykelpolitiken var präglad av tjusiga visioner och väldigt lite genomförande.
– Cykling var för dem med specialintresse och det var mestadels män som cyklade i trafiken. Mycket lovades men väldigt lite blev gjort, berättar Kari Anne Solfjeld Eid, ansvrarig för Oslos lokalförening inom Syklistenes Landsförening. (Cykelfrämjandets norska systerorganisation).
Sykkelprosjektet i Oslo
2015 initierades Sykkelprosjektet – och en Oslostandard för cykelinfrastruktur liksom en cykelstrategi togs fram. Målet är att andelen cykelresor ska öka till 16 procent till år 2025. Andelen barn och unga som går eller cyklar till skolan ska också öka till 90 procent. Sättet som Oslo har tagit sig an denna cykelsatsning kan komma att bli facit för andra städer – en viktig aspekt är att låta kunskap och långsiktighet styra mer än snabba politiska poänger. En åtgärd som tydligt illustrerar projektets seriositet är de över tusen parkeringsplatser för bilar som 2017 togs bort för att ge plats för cykelinfrastruktur och utöver förbättringar i infrastrukturen satsar man på riktade åtgärder för att få Osloborna att cykla mer.
Ett exempel är Oslo Bysykkel – stadens ambitiösa hyrcykelsystem som omfattas av 3 000 cyklar. Förhoppningen är att kunna få cykelsäsongen att inbegripa även vintern genom att utrusta cyklarna med dubbdäck, vilket man gjorde i ett pilotprojekt förra året. Ett annat exempel är det kommunala bidrag som har införts för inköp av elassisterad lastcykel och som omfattar såväl företag som privatpersoner. Att det är just lastcyklar som subventioneras har sin förklaring i att man vill få de mellantunga transporter, som idag utförs med personbilar, att i större utsträckning utföras med cykel.
Att Osloborna är intresserade av klimatsmarta transporter är inget nytt, länge har Norges huvudstad varit världsledande i andel elbilar. Men nu ska alltså Teslaförarna och deras fossileldande medbilister ställa bilen och i stället ta cykeln. På senare tid har man insett att det finns potential i nya typer av cyklar för att locka denna målgrupp: elcyklar, lastcyklar och hyrcyklar är viktiga delar i utvecklingen som uppmuntras av kommunen.
Delsegrar att fira
Såhär snart halvvägs igenom projektet finns mycket kvar att göra men många delsegrar kan också firas. I resvaneundersökningar och attitydundersökningar ser man en mycket positiv utveckling kring upplevelsen av cykelvägnätets standard. 2013 var det endast 7 procent som ansåg att nätet hade god standard jämfört med 19 procent 2018. Oslobornas inställning till att röra på sig och vara utomhus oavsett väder kan också vara en bidragande faktor till att utvecklingen går åt rätt håll.
– Oslo och Norge har en ”gå på tur”-mentalitet där man inte är rädd för att dra på sig friluftskläder och bli svettig, vilket är viktigt i en backig stad. Oslo är geografiskt uppbyggt som en gryta som lutar ner mot centrum vilket gör att de flesta har nerförsbacke till jobbet och uppförsbacke på hemvägen, berättar Linda Kummel som jobbade som planeringarkitekt på Spacescape då de konsulterade Oslos kommun i arbetet med att ta fram en cykelstrategi.
En aspekt som var viktig i framtagandet av cykelstrategin var att Oslo skulle agera föregångare för övriga landet, berättar Linda Kummel.
– Det är tillåtet att cykla på trottoarerna i Norge. Men Oslo har ambitionen att separera gång- och cykeltrafik.
Oslo tar upp kampen mot Köpenhamn
Som tidigare nämnt har Oslo klättrat till sjunde plats i Copenhagenizes rankning av cykelstäder, men hur står sig staden då i jämförelse med Köpenhamn som toppar listan?
– På sikt kanske Oslo kan ta över som Nordens cykelhuvudstad men Köpenhamn ligger fortfarande långt före. De började sin cykelanpassning redan på tidigt 1980-tal medan Oslos satsningar har kommit igång på allvar först de senaste åren, om än med höga ambitioner, menar Linda Kummel.
En bit kvar till toppen med andra ord, men hur står sig Oslo i jämförelse med vår svenska huvudstad? Linda Kummel var delaktig även i arbetet med att ta fram Stockholms cykelplan år 2012 och hon kan se tydliga skillnader städerna emellan, i arbetet med att nå målen.
– Oslo briljerar vad gäller politisk vilja och kunskap. Framför allt visar de på vilken nytta cyklingen ger på en samhällsnivå. Och kanske viktigast av allt, de ser inte cykelprojektet som ett trafikprojekt utan något som hänger ihop med målsättningar inom skola, hälsa, stadsbyggnad och klimat. Det är den helhetsbilden som är avgörande, berättar hon.
Hon menar också att Cyklisterna i Oslo märker av helhetssynen i cykelstrategin och hur den påverkar stadens utformning, medan Stockholmscyklisterna får nöja sig med mindre satsningar.
”Finns ekonomi, kunskap och politisk vilja att satsa”
Kari Anne Solfjeld Eid på Syklistenes Landsförening håller med om beskrivningen av att Oslos cyklister har fått det avsevärt mycket bättre.
– Med risk för att få äta upp det jag säger har de senaste fem åren varit en historisk höjdpunkt för Oslos cykelaktivister. För första gången någonsin ser vi nu att framkomlighet på cykel prioriteras och det finns ekonomi, kunskap och politisk vilja att satsa. Vårt jobb i cyklisternas intresseorganisation har gått från att slå huvudet i väggen till att kunna bidra till en riktig förbättring, vi får komma med synpunkter och kan i större utsträckning påverka och ta initiativ.
Så blev Oslo en cykelstad
- Staden initierade 2015 Sykkelprosjektet som pågår till 2025.
- Budget: 350–450 miljoner per år fram till 2025.
- Har utöver ett cykelkansli också en cykeldirektör med ett övergripande ansvar för projektet
- Oslo Bysykkel är stadens ambitiösa hyrcykelsystem med totalt 3 000 cyklar som fördelas på 253 stationer. Pris: 399 kr/säsong (april–november), 99 kr/månad eller 49 kr/dygn.
- Oslo är i år Europas miljöhuvudstad och en del av ansökan som var underlag för utnämnandet handlade om cykelns framträdande roll.
Copenhagenize Index
- Ranking av de 20 bästa cykelstäderna i världen där olika faktorer vägs in.
- Oslo klättrade från plats 19 till plats 7 i år.
- Köpenhamn, Amsterdam och Utrecht har länge toppat listan.
