Det som i många länder är självklart ses som omöjligt i Sverige. Att ta med cykeln på tåget går inte, enligt SJ. Det är för farligt eller för dyrt. Frågan har drivits av Cykelfrämjandet under decennier. Men alltid bemötts kallsinnigt av den statligt ägda tågoperatören.
Text: Henrik Rådmark
(Artikeln publicerades första gången i tidningen Cyklings vinternummer 2018.)
Jonas Lundborg hade äntligen upptäckt landsvägscykling. Snart skulle han besöka sin cykelkompis i Malmö och tillsamman skulle de ägna några dagar åt skön träning på skånska slätter. Men när han satt framför datorn för att boka tågbiljetter gjorde han en smått absurd upptäckt: han skulle inte kunna få med sig cykeln på tåget på något rimligt sätt.
– Hur jag än letade och försökte hitta en lösning kom jag till samma slutsats, nämligen att cykeln skulle få stanna hemma.
ELVA DAGAR FRÅN UMEÅ TILL GÖTEBORG
Emma Roos skulle åka från Umeå till Göteborg förra året och behövde ha med sig sin elcykel. Självfallet skulle hon åka tåg. Hon gjorde däremot samma upptäckt som Jonas. SJ vägrade att låta henne ta med cykeln på tåget från Umeå.
– Då cyklade jag till Dorotea, en sträcka på över 20 mil. Därifrån kunde jag och cykeln ta inlandsbanan ner till Kristinehamn, berättar hon.
Resten av sträckan blev hon tvungen att cykla. Totalt tog det henne nästan elva dagar att resa från Umeå till Göteborg. Av dessa cyklade hon nio dagar och tillryggalade en sträcka på 54 mil.
När Per-Eric Rosén och hans flickvän cykelsemestrade i Nederländerna i somras lyckades de faktiskt ta med sig cyklarna på tåg hela vägen ner genom Sverige, från Uppsala. Visserligen innebar det en rejäl omväg med lokaltåg till Falun, för att sedan kunna resa söderut med ett tåg där cyklar var tillåtna.
Väl i Danmark var det inga problem.
– Det var gott om plats för cyklar på de danska tågen. När vi kom ner till Tyskland upptäckte vi att de hade en hel vagn bara för cyklar på regionaltågen, berättar han.
Resan vidare till Nederländerna skedde med nattåg från Hamburg, där det fanns bokningsbara cykelplatser.
HET FRÅGA I ÖVER 80 ÅR
Vår mejlkorg innehåller åtskilligt fler berättelser om hur SJ:s ovilja att tillåta cykel på tåg har drabbat resenärer. Frågan är långt ifrån ny. Cykelfrämjandet har drivit den så länge någon nu verksam i föreningen kan minnas. Förmodligen från starten 1934, säger vice ordförande Arijana Marjanovic.
– Jag har för mig att jag har sett en gammal affisch från 1934 där vi propagerar för cykel på tåg, säger hon.
Varför är det en viktig fråga?
– För att det är en viktig samhällsfråga. Egentligen är det märkligt att inte kunna ta med cykeln på tåg. Tåget är ju perfekt för att få plats med till exempel cykeln, det är ju logiskt också, man ska alltid resa vidare efter tågresan.
– Tåg och cykel är som Helan och Halvan, bäst tillsammans.
Hon menar att européerna på kontinenten har fattat ”att cykel på tåg är en gyllene kombination som möjliggör för befolkningen att ta sig fram på ett flexibelt och miljövänligt sätt”.
Arijana Marjanovic pekar också på att man i Danmark främjar cykel på tåg, bland annat genom att erbjuda särskilda vagnar för cyklar och tillhandahålla säkra parkeringsmöjligheter på stationen.
– Hos oss är det komplicerat, dyrt, omständligt och ibland omöjligt. På det sättet premieras tyvärr bilåkandet och motverkar ökad cykling. Det vill vi ändra.
SÄKERHET ETT STORT PROBLEM ENLIGT SJ
Hos SJ är man snarast kallsinnig. Jonas Nilsson, ansvarig för samhällskontakter hos tågoperatören, radar upp en mängd skäl till varför de inte vill tillåta cyklar på tåg.
– Skulle vi tillåta vanliga cyklar får vi ansenliga utmaningar med på- och avstigning och därmed punktlighet, framkomligheten ombord, samt inte minst den säkerhet som vi bedömer måste vara tillräcklig, sammanfattar han.
I SJ:s värld förefaller det alltså jättesvårt, enkelt uttryckt. Men inte omöjligt, ska det visa sig. Jonas Nilsson förklarar nämligen indirekt att det skulle vara möjligt att bygga om befintliga vagnar, och att de utvärderar de ”kommersiella möjligheterna” i att köpa in tågvagnar med plats för cyklar. Fast som läget ser ut nu saknas förutsättningarna, hävdar han.
– Våra kundundersökningar visar att efterfrågan på cykel är liten. Samtidigt har vi i dagsläget svårt att möta efterfrågan på sittplatser. Sammantaget gör dessa fakta det svårt att prioritera cykelplatser, hur trevligt det än är att cykla.
Ni skriver i er årsredovisning att ”SJ har en viktig roll i att utveckla det hållbara resandet såväl i egen regi som tillsammans med andra” och att ni vill ”göra SJ:s tåg till en självklar del av kundens hela resa”.
Ser ni att cykeln är ett komplement till tåg?
– Cykeln är ett självklart komplement till all kollektivtrafik. Det understryks av det antal cyklar som parkeras vid landets tågstationer, där studentstäderna utmärker sig alldeles särskilt. Men eftersom SJ:s tåg i de flesta fall när människor vill resa, också är fulla, har vi inte hittills övervägt att tillåta cyklar.
Arijana Marjanovic är övertygad om att möjligheten att ta med cykel på tåg skulle leda till fler cyklister och fler tågresenärer. Hon menar att det inte främst är en fråga om vad samhället skulle vinna på det, utan om hur mycket Sverige förlorar för varje år som vi inte kan ta med cykel på tåg, i uteblivna miljö- och hälsoeffekter.
– Sen tror jag att det skulle ha stora positiva effekter på arbetspendlingen, att kunna cykla till sin station, ta tåget, och sedan cykla vidare till arbetsplatsen. Här är inte bara pendlaren vinnaren, utan även arbetsplatsen och vår hälsa eftersom x antal bilar då inte skulle vara ute och puttra ut avgaser.
STATLIG UTREDNING
Cykelfrämjandet är långt ifrån de enda som driver frågan. I en utredning som dåvarande Banverket genomförde på uppdrag enligt regeringens regleringsbrev 2005, konstateras att ”det är ett problem att cyklar normalt inte tillåts på intercitytåg och snabbtåg”. En av rekommendationerna i utredningen var att ”sektorn utvecklar lösningar som underlättar kombinerat utnyttjande av vagnsutrymmen för […] cyklar och resenärer.
Under 2008 fördjupade Banverket bilden genom en undersökning som skulle svara på frågan varför resenärer tar med sig cykel på tåg, där så är möjligt, och hur detta uppfattas av övriga resenärer och personal. Syftet var att ge myndigheter, politiska beslutsfattare och privata tågoperatörer möjlighet att bilda sig en uppfattning om den sociala och ekonomiska betydelsen av den möjligheten. Undersökningen visade också att 92 procent av de tillfrågade ansåg att det borde vara tillåtet att ta med cykeln på tåget.
Ingen av dessa rapporter ledde till någon förändring hos SJ. Visserligen var det mellan 2007 och 2011 möjligt att ta med cykel på vissa SJ-tåg, men enligt Jonas Nilsson rörde det sig om linjer där ”SJ har varit operatör i ett antal samhällsfinansierade trafikupplägg, såsom exempelvis Tjust- och Stångådalsbanan Linköping–Västervik respektive Linköping–Kalmar, och där det upphandlande länstrafikbolaget har stått för både tidtabellsupplägg och fordon”.
– Där beställer trafikhuvudmannen vad de tror att kunderna vill ha och tågoperatören levererar på denna beställning.
SJ, däremot, är helt och hållet affärsdrivet påpekar Jonas Nilsson. Det är det underliggande skälet till att de inte prioriterar cykelplatser.
– Om varje plats räknas i ett trafikupplägg som är kommersiellt och det är fler som vill resa än det finns platser, så begränsas möjligheten att tillåta cyklar ombord. Så är många gånger fallet i de trafikuppdrag SJ bedriver.
ANDRA OPERATÖRER KLARAR DET SJ INTE KAN
Men även om SJ är den dominerande tågoperatören i Sverige är de som bekant inte den enda. Eva Palmgren är tillförordnad chef för Inlandsbanan, som kör tåg mellan Mora och Gällivare. Hon berättar att de tog bort flera sittplatser i vagnarna för närmare fyra år sedan, för att erbjuda cykelplatser. Idag finns det tre bokningsbara platser på varje tåg och Eva Palmgren säger att intresset för att ta med sig cykel ombord ökar hela tiden.
På pendeltågen i Stockholm går det också att ta med sig cyklar, så länge det inte sker under och på med cykel på stationen Stockholm City. Presskommunikatör på Trafikförvaltningen på Stockholm läns landsting, Claes Keisu, berättar däremot att personal och resenärer upplever cyklarna som besvärliga.
– Personal i pendeltågstrafiken upplever konflikter med cyklister som dagligen struntar i de uppsatta reglerna: Cyklar tas med på fel tid, av- och påstigning sker på fel station ”hela tiden”. Cyklar ombord på tåg upplevs besvärande av övriga resenärer.
– Men vi har som mål att förenkla kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik. Vår slutsats är att cykelparkeringar vid bytespunkter är ännu viktigare för att skapa bra förutsättningar för detta.
Under 2017 byggdes 2 400 nya cykelparkeringsplatser vid stationerna, enligt Claes Keisu, som förklarar att Landstinget medfinansierar kommunernas cykelparkeringar vid bytespunkter i kollektivtrafiken med motsvarande summa som kommunerna får i statlig finansiering från trafikverket.
CYKEL PÅ TÅG KAN BLI LAG
Varken den dominerande tågoperatören eller en av landets största lokaltågsoperatörer är alltså särskilt positiva till att låta resenärer ta med cyklar på tågen. Men snart kommer de förmodligen inte att ha något val. EU-parlamentets kommitté för transport och turism, TRAN, röstade nämligen i början av oktober igenom ett förslag som innebär att alla europeiska tågoperatörer måste tillåta minst åtta cyklar på varje tåg. Det gäller såväl lokal- som regionaltåg.
Förslaget är för övrigt ett resultat av bland andra Cykelfrämjandets lobbyarbete genom den europeiska cykelorganisationen ECF.
BÖR BLI KRAV VID UPPHANDLINGAR
Annie Edwards, presskontakt på SJ, kommenterar detta skriftligt:
– Vi följer alla frågor som rör lagstiftningen som reglerar vår verksamhet. Utgångspunkten är att vi i varje läge följer det uppdrag som vi har och som kommer till uttryck i både lagstiftning, bolagsordning, samt såväl ur kommersiella som upphandlade samhällsfinansierade trafikuppdrag.
Utvecklingen på EU-nivå är precis i linje med det Arijana Marjanovic tror krävs för att alla svenska tågoperatörer ska börja tillåta cykel på tåg.
– Det måste komma tydliga mål och krav från ovan. Cykel på tåg ska vara ett krav när SJ och andra myndigheter upphandlar kollektivtrafik.
HÄR FÅR DU TA MED CYKELN
Bloggaren Jan-Erik Kaiser har tagit reda på vilka tågoperatörer som tillåter cykel på tåg. Här är hans lista från sommaren 2017, som också finns på hans blogg Årskort Guld SJ. Observera att listnigen kan ha förändrats.
- SL (Pendeltåg och Saltsjöbanan med begränsningar enligt kommentar nedan) GRATIS*
- UL (Ej under rusningstid – max 2 cyklar)**
- Västtågen (minst 2 cykelplatser per tåg)
- Öresundståg (max 9 cyklar. Även till Kastrup)
- Tåg i Bergslagen/SJ (Max 2 cyklar) GRATIS
- Pågatågen (max 6 cyklar)
- Krösatågen (max 10 cyklar)
- Norrtåg (sträckorna: Sundsvall–Storlien och Sundsvall–Umeå)
- Tågab
- NSB (max 5 cyklar)
- X-Tåg (max 2 cyklar)
- Värmlandstrafik
- Arlanda Express GRATIS
- Inlandsbanan
- Östgötatrafiken (ej el-cykel och ej under rusningstid)
- Snälltåget (nattåg: Malmö–Jämtlandsfjällen)
- Lennakatten och Östra Södermanlands Järnväg GRATIS
* Kommentar SL: Aldrig till/från Stockholm City och Arlanda C. Under högtrafik får man ta med cykel enbart söder om Västerhaninge/Tumba, norr om Jakobsberg samt på sträckan Upplands Väsby–Märsta.
** Kommentar: SL/UL tillåter inte cykel till Arlanda C men det går utmärkt att ta med cykel på Arlanda Express.
HÄR FÅR DU INTE TA MED CYKEL
- SJ
- Blå Tåget
- Snälltåget (dagtåg: Stockholm–Malmö)
- Kustpilen (Linköping–Västervik, Linköping–Kalmar)
- MTR Express
