Titta på den här bilden. Den visar vägbanan mellan Köpenhamn och Helsingör: en fil för gångtrafikanter på strandpromenaden. En fil för löpare och inlinesåkare. En fil för dem som cyklar. Och så en fil för dem som kör bil. På andra sidan vägbanan finns en fil för cyklister och en för bilburna som färdas i den andra riktningen.
De bilburna har fått en fil i vardera riktningen, cyklisterna har fått en, och de två andra slagen av trafik på denna sträckning har också fått sin del av asfalten. Det är denna asfalt som cykelpolitiken handlar om.
Medan cykelboomen i flera danska städer verkar avta, ökar Köpenhamn sin osannolika andel till över 60 procent cykelburna pendlare. Hälften av resterande åker bil, och resten går eller åker kollektivt (vi får anta att nya mindre, eldrivna fordon såsom elsparkcyklar räknas in som cyklar i detta fall). Cykeln är alltså klart vanligare än alla andra trafikslag – tillsammans. Och det är på asfalten det avgörs.
För det är ingen slump att Köpenhamns invånare cyklar. Genom strategiskt, långsiktigt arbete har nämligen politiken berett plats för dem, och ju fler som cyklar, desto lättare blir det för andra att behandla cyklingen som vad det faktiskt är: ett eget trafikslag.
Rödljus för cyklister, höger- och vänsterfiler och markeringar i gatan som visar cykelöverfarter i korsningar. Där har vi viktiga element som ökar tydligheten för trafikslaget cyklister. Gemensamma överenskommelser som etableras varje dag av beteenden och som upprätthålls av gemensamma regler. Tänk en vardagsmorgon med vägarbete, hur skulle det se ut om bilarna inte blev hänvisade någonstans?
När de cyklande köpenhamnarna själva får svara på varför de tar cykeln, svarar de till ungefär lika delar för hälsans och vardagsmotionens skull, för att spara tid och för att spara pengar. Nästan ingen nämner klimatet – det är en positiv sidoeffekt, men cykeln måste bli en del av att få ihop sitt vardagspussel och sin ekonomi.
Och hur det görs, det visar Köpenhamn. Det görs med mer asfalt för cykeln, och mindre för bilen.
Anna Lindén,
Ansvarig Mobilitet, 2030-sekretariatet