KRÖNIKA | Trots att många svenskar motionerar två-tre gånger i veckan är vi ett av världens mest stillasittande folk. Alla de timmarna i veckan vi inte är på gymmet eller i motionsspåret intar vi oftast viloläge. Ungefär 70 procent av vår vakna tid spenderar vi sittande eller liggande. Aldrig i historien har vi rört oss så lite som nu.
Priset för vår stillasittande livsstil är högt för såväl samhälle som individer. Vi ser det bland annat i ökad förekomst av övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer, i ökad psykisk ohälsa, i sömnlösa nätter, oro och smärta från värkande axlar och ländryggar, i hälso- och sjukvårdens ökade kostnader och i minskad produktivitet hos befolkningen.
Kommittén för främjande av fysisk aktivitet tillsattes av förra regeringen med uppdrag att lämna förslag på hur befolkningen kan bli mer fysiskt aktiv. Som sekreterare i kommittén var mitt uppdrag att samla forskning och erfarenheter om hur den fysiska planeringen bättre kan anpassas för att bryta stillasittandet. Kommitténs uppdrag omfattade även hälso- sjukvård, arbetsliv och politik. Vi lämnade vårt slutbetbetänkande till nuvarande socialminister Jacob Forssmed den 8 juni 2023. Förslagen som rörde infrastruktur var:
- Gör en översyn av de transportpolitiska målen med stärkt fokus på hälsa. I översynen bör nationella cykelmål inkluderas.
- Ge Trafikverket ett långsiktigt uppdrag att leda övergripande samverkan för ett hälsofrämjande transportsystem med fokus på aktiv transport.
- Ta fram förslag till en nationell plan för stärkt gångtrafik.
Av dessa har regeringen hittills valt att ta förslaget om ett uppdrag till Trafikverket vidare. Enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 har man i uppdrag att samverka kring förutsättningar för aktiva transporter. Genom vägledningar och exempel ska Trafikverket stödja motsvarande arbete i regioner och kommuner.
Men det finns mycket kvar att göra. Åtgärderna som kan vända den negativa stillsittande utvecklingen är relativt enkla och kostnadseffektiva. Vi måste öka vardagsrörelsen – den rörelse som blir av och går på rutin. Det mest effektiva sättet att göra det är, enligt forskningen, att få fler att gå, cykla eller åka kollektivt i vardagen samt att uppmuntra fler att vistas utomhus.
Vi behöver bygga det samhälle vi säger oss vilja ha. De mest kostnadseffektiva åtgärderna som kommunerna kan arbeta med för att öka cykling är att införa bilfria zoner runt skolor och lekmiljöer, samt sänka hastigheten i bostadsområden till minst 30 km/h. Det ökar trafiksäkerhet och trygghet. Att stänga av gator, ta bort parkeringsmöjligheter och bygga farthinder är exempel på andra lösningar.
Den mest effektiva åtgärden är att bygga en sammanhängande, trafikseparerad infrastruktur för gång- och cykel. Forskning visar att man även behöver arbeta med informationskampanjer som ändrar normer kring cykling. Det bästa sättet att få fler att vistas mer utomhus är att skapa närhet till grönska och natur.
Trots att vi vet att potentialen för ökad cykling och gång är stor investeras idag försvinnande lite i utbyggnaden av infrastruktur och beteendefrämjande insatser. Det är frustrerande tydligt att det inte saknas kunskap, fakta eller argument. Det som saknas är politisk vilja och handlingskraft. Vi behöver bygga det samhälle vi säger oss vilja ha i riksdagsbeslut, policys och strategier – ett hållbart samhälle där vi värnar allas, men särskilt barnens hälsa och välbefinnande. I ett omsorgsfullt, smart, ekonomiskt, hållbart samhälle har alla tillgång till säkra, välfungerande sammanhängande cykel- och gångstråk. Regering, regioner och kommuner behöver ta sitt fulla handlingsutrymme i anspråk och agera.
Veronica Hejdelind,
VD HallemarHejdelind
