Det går alldeles utmärkt att få bostadshus att bli mer cykelvänliga. Men det gäller att tänka rätt när man renoverar eller bygger nytt. Cykling har tittat närmare på några riktigt lyckade exempel.
Text: Elisabet Wahl
Det ser i ärlighetens namn inte så mycket ut för välden, garaget på Skvadronbacken i Sundbyberg. Det är byggdamm, borrar som låter och pallar med byggmaterial. Men här kommer det att ske storartade saker framöver.
– Vi omvandlar ett bilgarage med 12 platser till cykelgarage med plats för 40 cyklar, berättar projektledare Susanne Håkansson från det kommunala fastighetsbolaget Förvaltaren.
När vi träffar henne och biträdande projektledaren Mayowa Alaiya berättar de att garaget kommer att innehålla funktioner både för dem som cyklar mycket och dem som kanske bara cyklar ibland. Det blir ”familjeburar” med plats för två vuxencyklar och några barncyklar. Här ska det också byggas en mekplats, en cykelpool och golvfasta pollare som man får hyra.
– Tanken är att det här ska vara en plats för aktiva cyklister. De gamla cykelrummen och de gamla ställen på gården finns så klart kvar.
”Planerar vi för cykling då blir det cykling, planerar vi för bilar så blir det bilar”
För att göra garaget till något mer än en förvaringsplats har man också tagit upp två stora fönster i väggen. Man bygger en rullvänlig ramp utanför och automatiska dörrar ska installeras vid en helt ny entré. Med andra ord rätt stora investeringar. Och när vi hör att månadsavgiften för ”familjeburarna” ligger på 135 kronor och pollarna 35 kronor, förstår man att det här kanske inte är någon vinstaffär direkt.
– Nej, det är klart att 12 garageplatser ger mer pengar, men det är på kort sikt. På lång sikt ökar möjligheten att få bygglov i områden när vi erbjuder cykelpool, så vi ser det som en investering. Blir det bra är det något vi kommer att testa på fler ställen.
Vad är viktigt att börja med om man vill bygga om sitt hus så att det blir mer cykelvänligt?
– Det måste vara enkelt. Det ska vara lätt att rulla in och ut sin cykel. Det får inte stå cyklar staplade på varandra eller finnas en brant trappa. Man måste kanske inte göra de här stora investeringarna direkt, utan jag skulle säga att det viktigaste är att till exempel skapa rutiner för cykelrensningar och se till att det finns bra parkeringsmöjligheter.
Att bygga om är en sak, men hur är det med hus som byggs cykelvänliga redan från början? För att ta reda på det pratar Cykling med arkitekten Cord Siegel i Malmö. Han prisades nyligen för sitt hus Iggy som han kallar promenadhus eftersom det ligger på gångavstånd från mycket. Han har också ritat Ohboy-huset, som han beskriver som ett cykelhotell. De första två våningarna består av cykelhotellet där du får hyra både cykel och en mindre lägenhet med utgång mot gatan. I resten av huset ligger större lägenheter.
Arkitekten Cord Siegel har skapat hus där det är smidigt att cykla in genom entrén, få plats i hissen och ta sig över de cykelvänliga loftgångarna hela vägen in i lägenheten. Serietecknarens Sara Granérs färgstarka väggmålningar i Ohboy-huset står i kontrast till den gråa betongen. Foto: Siegel Group.
– Vi startade 2015 när Malmö började satsa mer och mer på cykelvägar. Förut byggde man motell längs motorvägarna, så vi ville bygga ett cykelhotell längs en cykelväg. Tanken är att det ska finnas funktioner i huset som gör det så lätt att cykla att man inte behöver skaffa en egen bil.
Vad är det som skiljer sig mest mot traditionella hus?
– Man kan säga att det är cykeln som står i centrum, inte bilen. Du kan utan problem ta din lastcykel in i lägenheten när du har varit och handlat. Den går att först köra in i hissen och sedan hela vägen in i köket för att lasta av. Det är automatiska dörrar överallt så man behöver inte ens kliva av. Det här handlar om så mycket mer än en cykelparkering utanför.
”Du kan utan problem ta din lastcykel in i lägenheten när du har varit och handlat.”
Även Ohboy-huset har fått flera priser och det stora cykelgaraget placerat mitt i huset har blivit en mötesplats.
– Är cykel en naturlig vardagsgrej blir det också vardagsgemenskap runt cykeln. Det uppstår hela tiden social interaktioner i huset.
Vad är du mest nöjd med?
– Just att det har blivit så mycket social interaktion. Jag känner också att det är viktigt att göra prototyper först, för att det blir morgonens mainstream och det har Ohboy blivit. Det här som sågs som nytt och spännande när vi byggde har blivit mer eller mindre standard i Malmö.
En annan som tittat mycket på vilka faktorer som påverkar hur cykelvänligt ett boende blir är arkitekten Karin Kjellson. Hon arbetar på byrån Theory Into Practice som utvecklat MoBo – ett koncept som fokuserar på mobilitet i anslutning till bostaden. Tanken bakom MoBo är att bygga nytt eller renovera med lägre klimatpåverkan och byggkostnader, samtidigt som gemensamma ytor för cykling och annat hållbart resande premieras. När Cykling pratar med Karin inser vi snabbt att den här frågan faktiskt också handlar väldigt mycket om bilar.
I ett befintligt bostadsområde i Rissne norr om Stockholm planeras en ny cykelhubb med poolcyklar, individuella cykelplatser, cykelverkstad och cykeltvätt. Bakom idén står Theory Into Practice som har utvecklat MoBo där hållbarhet och cykling står i fokus. Illustration: Theory Into Practice.
Varför då?
– Många ytor blir upplåsta av parkering. Vi vet att det finns mer parkeringsyta än bostadsyta i Sverige. I dagsläget har varje svensk i genomsnitt 50 kvm parkeringsyta, men bara 42 kvm bostadsyta. Att rita hus utan bilparkering blev en ögonöppnare för oss!
”I dagsläget har varje svensk i genomsnitt 50 kvm parkeringsyta, men bara 42 kvm bostadsyta. Att rita hus utan bilparkering blev en ögonöppnare för oss!”
Karin Kjellson menar, precis som de andra Cykling pratat med, att cykelvänlighet handlar om att göra saker enkla.
– Det är mycket smådetaljer. Ett skåp där jag kan ladda mitt elbatteri, hjälmkrokar och liknande saker. Man ska känna sig hemma.
Men det gäller att se saken ur ett större perspektiv enligt Karin. Utan stora underjordiska garage för bilar blir det till exempel bättre undanrinning vid stora regnmängder och det går också att plantera andra typer av växter och träd. Sådana garage är dyra och enligt Karin Kjellson kan upp till 15 procent av byggkostnaden gå dit.
– Det blir också en stor klimatpåverkan. Man pratar om utsläpp från transporter, men en dold klimatbov är utsläpp från garage och byggande som inte görs på ett yteffektivt sätt.
Så om man vill se fler cykelvänliga hus, finns det någon första fråga man kan driva i sin kommun?
– Ja, absolut! Då tycker jag att man ska jobba för att kommunen ska sänka sitt p-tal. Det är alltså det antal parkeringsplatser som måste finnas vid varje nybygge. För det är enkelt: planerar vi för cykling då blir det cykling, planerar vi för bilar så blir det bilar.
