Hur var det nu med…

Cykeln är ett fordon och när man cyklar ska man hålla sig till vissa lagar och regler som gäller för användning av fordonet i trafikmiljön.

I vissa situationer är det inte självklart vilka regler som gäller när man är ute med cykeln. Här nere samlas det svar på kluriga frågor kring lagar och regler som dyker upp då och då. Var möjligt finns det referenser till bestämmelser. Klicka på frågan för att komma till svaret.

Listan är fortfarande begränsat, men ambitionen är att den utökas för att även innehålla svar på dina frågor. Har du en fråga om lagar och regler gällande cykling? Skicka den till vår riksstyrelse.


Vad kostar det om jag inte följer trafikreglerna?

  • Ringklocka saknas/ur funktion – 500kr
  • Cykla på fel vägbana (t.ex. på gångbana/trottoar) – 500kr
  • Cykla på väg med ”Förbud mot fordonstrafik” – 500kr
  • Cykla på väg med ”Förbud mot infart” – 500kr
  • Cykla mot enkelriktat – 500kr
  • Cykal mot rött – 1500kr
  • Otillåtet antal passagerare (skjutsning) Förare – 500kr Passagerare – 500kr
  • Inte väja för gående vid obevakat övergångsställe – 1500kr
  • Cykla över spärrområde – 800kr
  • Låta bli att se till att passagerare under 15 år har cykelhjälm – 500kr
  • Inte ge tecken (t.ex. vid sväng/körfältsbyte) – 500kr

Vid färd i mörker:

  • Strålkastare saknas/ur funktion/bristfällig – 500kr
  • Baklyktan saknas/ur funktion/bristfällig – 500kr
  • Reflexer saknas/bristfälliga – 500kr
  • Utan tänd belysning – 500kr


 Vad gäller för regler kring att cykla i bredd?

3 kap. (1998:1276) Bestämmelser för trafik med fordon

7 § Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet. Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.

Detta skulle rent teoretiskt innebära att cyklar som är konstruerade för en hastighet över 40 kilometer i timmen såsom landsvägscyklar / racercyklar får färdas på allmän väg och behöver inte framföras nära den högra kanten av väggrenen.

6 kap. (1998:1276) Bestämmelser för trafik med cykel och moped

1 § Cyklande skall färdas efter varandra. När det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken får de dock färdas i bredd.

Detta gäller samtliga cyklister oavsett vilken hastighet cykeln är anpassad för.


Vad gäller för regler kring att skjutsa på cykel, och i lastcykel?

6 kap. (1998:1276) Bestämmelser för trafik med cykel och moped

3 § På en cykel eller en moped får inte samtidigt färdas flera personer än cykeln eller mopeden är byggd för.
När en cykel eller moped klass II har lämpliga säten och effektivt skydd mot hjulekrarna får dock på fordonet färdas ytterligare
1. ett barn under tio år, om den som styr fordonet har fyllt femton år, eller
2. två barn under sex år, om den som styr fordonet har fyllt arton år.

Polisen brukar ibland hävda att cykeln är konstruerad för så många personer som det finns trampanordning till. Står dock inget i lagen om att alla personer på cykeln måste delta i framdrivningen av cykeln.

”Är byggd för”
Lagen säger heller inget om lämpliga säten och effektivt skydd mot hjulekrarna annat än i 3§ 1 och 2:a punkten:

Ett barn under tio år, om den som styr fordonet har fyllt femton år, eller
två barn under sex år, om den som styr fordonet har fyllt arton år.

Men under fordons last i 5kap 79-80§§ kan man läsa följande:

 79 § På eller i ett fordon får passagerare inte tas med i sådant antal eller placeras på sådant sätt att fara kan uppstå. Förordning (2001:753).

80 § Last får inte medföras på eller i ett fordon på sådant sätt att den kan
1. utgöra fara för person,
2. orsaka skador på egendom,
3. släpa efter eller falla av fordonet,
4. orsaka störande dammbildning eller liknande,
5. försvåra körningen av fordonet, eller
6. framkalla onödigt buller.
Lasten skall vara fastgjord om det krävs med hänsyn till lastutrymmets eller lastens beskaffenhet. Om det behövs skall lasten vara övertäckt.

Ex 1: Longtail (Yuba mundo) tvåhjulig cykel utan låda men med extra lång pakethållare. Med deras specialtillverkade hjul kan pakethållaren belastas med 200kg och ramen är försedd med lastavbärare som även fungerar som fortstöd (plattor kan köpas till). Med tanke på avståndet mellan fortstöd och pakethållare så är cykeln mer konstruerad för att skjutsa vuxna, alt större barn än som nämns i 6kap 3§ 1p och 2p (1998:1276). Pakethållaren kan förövrigt göras om till en lång bänk genom att köpa till extrautrustning. Detta gör att cykeln faktiskt är byggd för att förutom saker, även skjutsa flera (vuxna)personer . Bänk och fortstöd torde vara säkerhetshöjande åtgärder (se 5kap 79-80§§ 1998:1276) Finns även ett räcke som kan monteras på för att barnen inte ska kunna ramla av och kan även monteras på ett litet styre.

Ex 2: Nihola, trehjulig cykel med lastförmåga upp till 100kg i lådan utöver förare. Plats för tre barn (två på bänk i lådan) och en i barnsits på pakethållaren alt direkt på pakethållaren enligt reglerna som nämns i 3§ 1p och 2p.

Lådan är konstruerad för upp till 100kg vilket innebär att en vuxen person på 90kg kan färdas i lådan. Denne hjälper inte till att framdriva cykeln vilket rent teoretiskt skulle innebär att personen bör ses som last. Cykeln är byggd för den mängden last. Kan en person räknas som last? Detsamma gäller ett barn över tio år och två barn över sex år som nämns i 3§ 1p och 2p. Kan man även se dem som last?

Vad beträffar 5kap 79-80§§ (1998:1276), torde man kunna se djupet av lådan som säkerhetshöjande plus eventuellt bältet om barnen trots högre ålder, sitter fastspända.

Ex 3: Long John och Bullitt har flak som precis som Niholan är byggda för att ta ett visst antal kilon. Även där blir frågan om barn och vuxna som färdas på flaket, kan ses som last? Här kan bestämmelserna enligt (se 5kap 79-80§§ 1998:1276) göras extra gällande då man sitter rakt på ett flak med låga sidor och utan några direkta stöd. För att uppfylla kraven i 5kap 79-80§§ (1998:1276) kan man tänka sig att det skulle behövas någon form av stol eller bälte. Men är en ren tolkningsfråga.

I samtliga tre exempel har vi en lagmässig gråzon om vad som anses som last, OM det måste ses som last för att det inte ska bli en lagöverträdelse och om lasten eller personen/personerna färdas på sådant sätt som anses säkert enligt 5kap 79-80§§ (1998:1276).

Efter förfrågan till NTF och Polisen så framkommer det att det blir upp till den enskilde polisen att avgöra om en lagöverträdelse skett.


Krävs hjälm på barn i låda?

6 kap. Bestämmelser för trafik med cykel och moped

 4 a § Den som är under femton år och färdas med en tvåhjulig cykel skall använda cykelhjälm eller annat lämpligt huvudskydd.

Det står uttryckligen att det gäller tvåhjulig cykel och NTF skriver såhär på sin hemsida: ”Sedan årsskiftet 2004/2005 är det obligatoriskt för barn upp till 15 år att använda cykelhjälm när de cyklar eller blir skjutsade på en tvåhjulig cykel. Cykelföraren bär ansvar för att passagerare under 15 år bär cykelhjälm. Det innebär att det faktiskt inte är lag på att använda hjälm i cykelkärran, men självklart rekommenderas det för barnens säkerhet!”

Det finns de tolkningar som säger att eftersom en cykelkärra är en påhängsanordning på en cykel (vanligtvis tvåhjulig) så ska den anses bli en del av cykeln och därmed ska barnet ha hjälm enligt 6kap 4a§ men finns inget lagstöd för detta.

I dagens läge så finns det många hemmabyggen av såväl tvåhjuliga cyklar som olika typer av lastcyklar. Man kan köpa färdiga ramar att bygga utifrån, man bygga en egen ram eller så kan man modifiera en befintlig cykel.

Last i 5kap 79-80§§ (1998:1276)

79 § På eller i ett fordon får passagerare inte tas med i sådant antal eller placeras på sådant sätt att fara kan uppstå. Förordning (2001:753).

80 § Last får inte medföras på eller i ett fordon på sådant sätt att den kan
1. utgöra fara för person,
2. orsaka skador på egendom,
3. släpa efter eller falla av fordonet,
4. orsaka störande dammbildning eller liknande,
5. försvåra körningen av fordonet, eller
6. framkalla onödigt buller.
Lasten skall vara fastgjord om det krävs med hänsyn till lastutrymmets eller lastens beskaffenhet. Om det behövs skall lasten vara övertäckt.

2 kap (2010:144) (TSFS, Transportstyrelsens författningssamling)

Tandemcykel, transportcykel, cykel med tre eller flera hjul och cykel med tillkopplat fordon ska dock ha två av varandra oberoende färdbromssystem. Färdbromsen ska kunna minska farten på cykeln och få denna att stanna säkert och snabbt.

3 § Cykel med tre eller flera hjul eller med tillkopplad sidvagn ska ha parkeringsbroms som uppfyller kraven i 5 §. Parkeringsbromsen ska på sluttande mark kunna hålla kvar cykeln även om föraren lämnat denna.

5 § Parkeringsbromsen ska vara så konstruerad att den kan kvarhållas i ansatt läge på helt mekanisk väg.

Bygger man en lastcykel så får den inte konstrueras på sådant sätt att den bryter mot vad som nämns i 5kap 79-80§§ (1998:1276)

Samtliga cyklar måste även vara försedda med bromsar enligt föreskrifterna i 2kap 2-3§§ och 5§ (2010:144). Många tänker inte på att en cykels köregenskaper vid inbromsning förändras drastiskt med last. Om en cykel byggs om för att ta större last än vad den från början var tänkt för så kan man behöva se över bromsanordningen. Detsamma gäller ramens konstruktion, att den kan ta den extra vikten utan att knäckas. Detsamma gäller hjulen som också kan vara för klena för att tåla den nya vikten.


Vad gäller för omhändertagande av cykelvrak?

Kan de avlägsnas? Hur länge måste de förvaras? Finns det praxis?

Det finns inga juridiska skillnader mellan körbara och icke körbara cyklar. Att flytta en cykel utan tillstånd klassas enligt lag som egenmäktigt förfarande och är således en brottslig handling. En cykel får endast flyttas eller avlägsnas då den står parkerad på en plats där det uttryckligen finns skyltat om ett förbud mot parkering av cykel alt om cykeln inte är parkerad enligt de anvisningar som finn ex att cykeln ska stå i cykelställ. Det är markägaren som ombesörjer skyltning om förbud och är även den som avlägsnar cyklarna antingen personligen eller via entreprenör. Med andra ord så kan jag parkera min cykel mitt på trottoaren och finns det inga förbudsskyltar så får ingen flytta eller avlägsna cykeln.

Skulle cykeln däremot anses utgöra ett akut hinder får fastighetsägaren dock flytta på cykeln. Om cykeln flyttas till något utrymme där den inte lätt kan hittas, ska fastighetsägaren meddela ägaren om var cykeln finns. Antingen direkt till ägaren, om denne är känd, annars genom ett allmänt meddelande. Meddelandet bör ange att cykeln omhändertagits av fastighetsägaren, var den finns att hämta och inom vilken tidsfrist.

Om kommunen avlägsnar cyklar så ska dessa förvaras i minst 3 månader, därefter kan cyklarna säljas antingen av kommunen själva eller via polisens auktioner. Kommunen har rätt till ersättning för omhändertagandet och förvaringen och i Malmö ligger denna summa på 275:- Skyltar finns uppsatta (inte alltid jättetydligt) över området och där framgår även vem man kan kontakta för vidare information.

Om kommunen vid ombyggnad tvingas avlägsna cyklar så ska detta meddelas i god tid. Bortforslade cyklar ska omhändertas enligt samma regler som ovan.

Bostadsrättsföreningar eller privata markägare måste ge information till boende i huset om att cyklar kommer att avlägsnas. Detta för att ge ägaren möjlighet att själv flytta sin cykel. Underrättelse kan göras genom ett meddelande direkt till respektive ägare (om man vet vem det är) eller (om ägaren är okänd) på cykeln i kombination med ett allmänt meddelande i de boendes trappuppgång, brevlådor eller liknande. I meddelandet ska framgå när cykeln omhändertas. Det ska också framgå var cykeln kan återfås om den omhändertas och när den senast måste hämtas av ägaren.

Om boende i huset inte hämtat egendomen inom tre månader från skriftlig anmaning eller utan sådan inom sex månader, tillfaller egendomen fastighetsägaren utan lösen. Fastighetsägaren har dock en skyldighet att omhänderta och förvara egendomen under hela denna tid. Om man inte vet vem som äger cykeln, måste man anmäla innehavet av den herrelösa cykeln till polisen. Detta är något som många bostadsrättsföreningar missar. Man måste likafullt omhänderta den och om ingen gör anspråk på den inom tre månader tillfaller den upphittaren.

I samtliga tre fall har fastighetsägaren rätt till ersättning för omhändertagandet och förvaringen och har till och med rätt att vägra lämna ut cykeln tills han fått betalt.

Det finns även möjlighet för rensning av cykelvrak som stått orörda en längre tid, trots att de står lagligt. Exempelvis i cykelgarage. Detta görs genom att cyklarna lappas med information om planerad rensning i god tid före avlägsnande. Malmö Stad har haft någonstans mellan 2-4 veckor.

Här finns lagstödet

  • Den allmänna ordningen och säkerheten regleras i 3 kap. Ordningslagen (1993:1617)
  • 8 kap. 15 § Plan- och bygglagen (2010:900), reglerar vård av tomt.
  • Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning reglerar ansvarsförhållandena mellan kommunen och fastighetsägaren.
  • I lokala ordningsföreskrifter i fastighetens kommun detaljregleras vissa frågor.
  • I 12 kap. 27§ jordabalken (1970:994) stadgas att om hyresgästen inte hämtar sakerna inom tre månader från det att denne uppmanats (underrättelse är avgörande) att göra så eller 6 månader efter han lämnat lägenheten (om hyresgästen flyttat eller övergett lägenheten) tillfaller de fastighetsägaren utan lösen.


Kan expropriering av mark för cykelleder ses över?

När man bygger en nationell turistisk cykelled och markägare säger nej till att upplåta mark är expropriering svårare för cykelväg än bilväg. Kan detta ses över?

Idag kan man inte expropriera för annat än bygge av allmän väg och järnväg. Detta innebär problem då cykelturistleder ska anläggas. Transportstyrelsen delar in trafiken i fyra kategorier: väg, sjöfart, luftfart och järnväg. Cykeln hamnar under kategorin väg men nämns först under fliken fordonsregler. Så länge cykeln inte ses fullt ut som ett fordon med samma status som en bil så kommer cykelns färdväg heller inte att prioriteras. Det innebär att arbete måste ske för att lyfta cykelns status från att ses som ett rekreationsredskap till att vara ett faktiskt transportfordon. Först då kan man tänka sig att expropriering för cykelleder kan bli möjligt.