Den 11 september 2022 går Sverige till val. Nästa mandatperiod blir avgörande för vilken väg vi väljer att ta ur klimatkrisen – fastnar vi i fossilfällan eller tar vi supercykelstråket mot ett friskare och mer hållbart samhälle? Vi bad samtliga riksdagspartier att ta ställning till tio cykelfrämjande förslag. Här är resultatet. 

Klimaträttsutredningen, FN och IPCC har alla lyft fram ökad cykling som en viktig pusselbit i  omställningen till mer hållbart samhälle. Men hur cykelvänliga är våra riksdagspartier egentligen? Inför valet den 11 september har Cykelfrämjandet bett samtliga riksdagspartier att ta ställning till tio politiska förslag som skulle främja cykling. 

Förslagen spänner över områden såsom budget, lagstiftning, skola och cykelturism. Bland annat har partierna fått ta ställning till om de vill öka resurserna till cykelinfrastruktur, införa mobilitetsundervisning i grundskolan och satsa mer på cykelleder.  

Resultatet visar på stora skillnader i partiernas ambitioner för att främja cykling. Enbart två av de åtta partierna säger ja till samtliga förslag – Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Därefter kommer Centerpartiet som ställer sig bakom sju av de tio förslagen och Kristdemokraterna som ger sitt bifall till sex av förslagen. Socialdemokraterna ställer sig bakom fem förslag och Moderaterna fyra. Liberalerna säger ja till tre förslag och delvis ja till ett. Sist kommer Sverigedemokraterna som säger nej till alla utom två förslag. 

Även om inget av förslagen har stöd av samtliga partier, visar resultaten på ett brett stöd i riksdagen för ett flertal viktiga cykelpolitiska satsningar. Sju av åtta partier ställer sig till exempel bakom att ändra lagstiftningen för att Trafikverket ska kunna anlägga friliggande cykelvägar utan krav på anslutande bilväg, en fråga som just nu ligger på regeringens bord efter att Trafikutskottet begärt en lagändring. Även förslaget om att öka framkomligheten för cyklister i korsningar genom att möjliggöra högersväng vid rött får bifall av sju av åtta partier. Däremot är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill arbeta för att minst 10 procent av resurserna i den nationella planen för transportinfrastruktur ska öronmärkas till cykling.

Sverige har till skillnad från andra länder inga antagna cykelmål. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på regeringens uppdrag presenterat en rapport med tydliga mål för ökad cykling – bland annat ska cyklingen fördubblas till 2035. Alla partier utom två vill att målen antas, Sverigedemokraterna är negativa och Moderaterna vill först se en politisk beredning. Just nu är förslaget ute på remiss.

Nu är det upp till dig. Vilket partis cykelpolitik vill du stödja den 11 september?

Cykelpolitiska förslag och partiernas ställningstaganden

Nedan kan du läsa förslagen som partierna fick ta ställning till liksom hur de svarade. Partierna hade även möjlighet att kommentera sina svar där många argumenterade för och nyanserade sina val.

Här kan du ladda ned en sammanställning av partiernas samtliga svar och kommentarer.

1. Ökade resurser till cykling

Idag går mindre än 1 procent av resurserna i den nationella transportplanen till cykling trots att närmare 11 procent av alla svenskar cyklar varje dag. Det finns också forskning som visar att varje krona som satsas på cykling ger 9 kronor tillbaka i form av vinster för folkhälsa, miljö och stadsliv. Ett bra riktmärke skulle därför vara att minst 10 procent av resurserna i transportplanen vigs till cykling. 

2. Sänk bashastigheten i tätort till 30 km/h

Ungefär hälften av alla cyklister upplever otrygga trafiksituationer som ett hinder för att cykla mer där bilister och lastbilar uppges som den främsta orsaken till otrygghet. Cyklister är också den grupp som står för flest allvarligt skadade personer i trafiken. Sänkt bashastighet i tätort innebär ökad säkerhet och trygghet för både cyklister och gångtrafikanter och bidrar dessutom till minskade utsläpp, bättre luftkvalitet och mindre buller. 

3. Prioritera hållbar mobilitet framför stillastående trafik

Med en ökad befolkningstäthet i Sveriges städer ökar också konkurrensen om gatuutrymmet. Genom att prioritera hållbar mobilitet som cykling framför stillastående trafik kan vi skapa förutsättningar för attraktiva stadskärnor med grönare och mer levande gatumiljöer, bättre framkomlighet och smidiga cykelavstånd till jobb, skola och fritid.   

4. Inför ett nationellt investeringsstöd till lokala nationella och regionala cykelleder

Intresset för att cykelsemestra ökar och en utvecklad cykelturism skulle gynna såväl landsbygd som klimat och folkhälsa. Men för att fler ska välja cykeln på semestern krävs statliga satsningar på nationella cykelturistleder som knyter ihop viktiga besöksmål i Sverige och möjliggör för ökad cykelturism i hela landet. 

5. Inför aktiv mobilitetsundervisning i grundskolan

Cykling bidrar till ökad fysisk aktivitet, stärkt självständighet och bättre koncentration i klassrummet. Men idag har inte alla barn samma möjlighet att ta del av de många positiva effekterna av cykling. Sverige borde därför ta efter Nederländerna och införa aktiv mobilitetsundervisning i grundskolan för att ge alla elever samma förutsättningar att känna sig trygga på cykeln och i trafiken samt kunskap om hållbart resande och vikten av fysisk aktivitet. 

6. Enklare regler i korsningar

Idag finns det ett flertal trafikregler som begränsar cyklisternas framkomlighet och skapar osäkra trafiksituationer. Erfarenhet från andra länder visar att både framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister ökar när man i utvalda korsningar inför ”allgrönt” och tillåter högersvängande cyklister att betrakta rödljuset som väjningsplikt, regeländringar som just nu utreds av Transportstyrelsen. Allgrönt innebär att cyklar får grönt ljus i samtliga riktningar i en signalreglerad korsning medan övriga trafikanter har rött. 

7. Tillåt cykling mot enkelriktat

Att dubbelrikta cykeltrafiken på enkelriktade gator har visat sig öka både framkomligheten och trafiksäkerheten för cyklister. I övriga Europa är det här redan praxis, men i Sverige begränsar lagstiftningen kommunernas möjligheter att tillåta cykling mot enkelriktat där det bedöms som lämpligt, vilket just nu utreds av Transportstyrelsen. 

8. Tillåt friliggande statliga cykelvägar

Idag förhindrar lagstiftningen Trafikverket att anlägga friliggande statliga cykelvägar utan krav på anslutande bilväg. Det gör det dyrt och krångligt att bygga de cykelvägnät som krävs för att möjliggöra säkra och gena cykelvägar i hela landet. I december 2020 tillkännagav riksdagen att regeringen bör ändra väglagen och nu ligger frågan på regeringens bord.

9. Möjliggör statliga medel till steg 1- och 2-åtgärder

Enligt Trafikverkets fyrstegsprincip så ska brister i transportsystemet primärt åtgärdas genom att påverka efterfrågan eller använda befintlig infrastruktur effektivare, så kallade steg 1- och 2-åtgärder. Först i de tredje och fjärde stegen ska om- och nybyggnation utredas. Trots detta saknar Trafikverket tydliga direktiv att utföra eller medfinansiera steg 1- och 2-åtgärder, till exempel fördela pengar till annat än ren infrastruktur när det gäller cykel, vilket är ett hinder för att nå de transportpolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt. 

10. Handlingsplan för nationella cykelmål

Enligt Trafikverket behöver biltrafiken minska med 10–20 procent till år 2030 till förmån för ökad gång- och cykeltrafik. För att det ska bli verklighet behöver myndigheterna ges möjlighet att arbeta utifrån en tydlig nationell målstyrning i stället för prognosstyrt som i dag. Under våren presenterade Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) förslag på nationella cykelmål. Målen är ett viktigt steg i rätt riktning, men för att de ska omsättas i praktiken krävs att de kompletteras med en handlingsplan. 

Så gick granskningen till
Samtliga åtta riksdagspartier tillfrågades om att besvara en enkät där de fick ta ställning till tio cykelpolitiska förslag genom att svara ja eller nej. Partierna hade även möjlighet att med kommentera sitt ställningstagande.

Här kan du ladda ned en sammanställning av partiernas samtliga svar och kommentarer.

Så har vi tagit fram förslagen
Förslagen omfattar satsningar, åtgärder och lagändringar som baserat på forskning och erfarenheter från andra länder har potential att främja ökad och säker cykling i Sverige. Förslagen har valts ut och formulerats av Cykelfrämjandets rikskansli.