FRISKVÅRD Nu deltar hela 55 kommuner i alla storlekar. Generellt sker en kraftig ökning av investeringar i cykelinfrastruktur. Kommunerna har förstått det smarta i att investera i en mycket lönsam mobilitet. Samtidigt räddar man klimat och ökar folkhälsan. En riktigt win-win. Det finns bara en hake. Kristianstads kommun är inte med bland cykelkommunerna!

Kommunvelometern är ett samarbete som existerar för att kommuner vill utvecklas, hjälpa varandra, peppa varandra och visa framfötterna kring att öka cykelåkandet. Det slår oss med häpnad när vi hör att Kristianstads kommun inte vill delta i år. De förklaringar vi fått handlar om att det är för dyrt att delta. Att man tycker det räcker att delta vart annat år.

Vad kan det kosta då, att delta? 20 000 kronor. Låt det sjunka in… Det är mycket svårt att tolka detta som annat än ovilja mot att vara cykelkommun. Framförallt visar det på en total avsaknad av intresse i att backa upp cykling på ett bredare plan. Kommunvelometern kan inte fungera om alla kommuner skulle välja att delta vartannat år. Hur står sig Kristianstads kommun i jämförelse med cykelkommunerna? Det viktigaste behovet är, som vi nämnt i en tidigare insändare, att mer pengar kommer på bordet. Många miljoner.

Kommunens trafikplan berättar redan vad som ska utföras. Nu handlar det om att genomföra det. Vi ser ett pågående lyft inom det fysiska utförandet, men övergripande är budgeten fortfarande allt för låg. Ambitionen från kommunen var att halvera cykelbudgeten ner till sex miljoner kronor (6 Mkr). Efter att vi uppmärksammat det oförnuftiga i detta, har man i år en budget på 13,7 Mkr. Därtill kommer i år vägprojekt på Prästallén och Kanalgatan där det inte går att urskilja andelen medel som används för cykelvägarna. Tyvärr visar investeringsbudgeten att ambitionen från 2023 och framöver fortfarande är låga 6 Mkr. Ser vi på genomsnittet för cykelinfrastrukturbudget för mellanstora cykelkommuner är det i år 391 kr per invånare. Det skulle motsvara cirka 34 Mkr i Kristianstads fall.

Rapport efter rapport visar att det ger stora samhällsvinster att satsa på cykelinfrastruktur. I Växjö har man beräknat att en engångsinsats på 400 Mkr leder till en löpande inkomstökning till samhället i storleksordningen 220 Mkr varje år – främst genom färre sjukdagar. Tänk bara på hur omständligt och kostsamt det är att hitta vikarier och ersättare. Hur kan man tacka nej till så underlättande verksamhet, så mycket bättre livskvalité och så stora inkomster? Även den omdebatterade centrumhandeln gynnas av en attraktiv miljö att vistas i. Det är inte parkeringsplatsernas solstekta stenöknar, som får butiker i centrum att blomstra.

Kristianstads kommun vill bara vara cykelkommun vartannat år och vill halvera cykelbudgeten fram- över. Nej tack… Låt oss hellre se ett ansvarsfullt agerande med satsningar vi kan vara stolta över. För allas livskvalité. Just nu är Kristianstad en halv cykelkommun.

Tomas Stanislawski, Cykelfrämjandet i Kristianstad

Rune Stenholm Jakobsen, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla