CYKELSTAD Under andra halvan av 1900-talet invaderade personbilarna stadskärnan. Trängsel och miljöproblem blev snabbt uppenbart, i slutet av århundradet började man på många håll rulla tillbaks bilsamhället. Gågator och bilfria områden lanserades. I dag har varje stad med siktet inställt mot framtiden stora satsningar där oskyddade trafikanter sätts i främsta rummet och bilarna får backa ut. Det sker inte utan anledning.

En metastudie om bilfria områden gjordes nyligen på uppdrag av Trafik­verket, studierna har tittat på hundratals städer i västvärlden och mönstret är tydligt. Bilfria områden har högre omsättning än referensområden, omsättningen ökar i butiker och restauranger som ligger på gator som konverteras till gågator. Handlare överskattar bilisternas köpkraft konsekvent, bilfria kunder handlar mindre per gång men desto oftare vilket gör de mer lönsamma för handeln. Skeptiska handlare blir positiva efter införandet av gågator. Kunderna föredrar helt enkelt bilfritt. Turister vill flanera i bilfria städer, inte i shoppingcentrum i ytterområden.

Det är vad femtio års vetenskap säger om bilen i staden. Med denna kunskap är det förbluffande att både ledarsidan och debattörer i Kristianstadsbladet, år 2022, torgför de sekelgamla idéerna om bilen i staden; tillåter man bara biltrafik överallt kommer Lilla Paris att blomstra igen. Har man inte alls tagit till sig forskningen eller vill man sabotera för stadens handlare?

På tal om Lilla Paris, låt oss titta på storasyster Paris, den i Frankrike. Som varje modern stad gör man idag allt för att underlätta för oskyddade trafikanter. 350 miljoner euro satsas på att göra staden gång- och cykelvänlig. Man beslutar att alla gator ska ha cykelbanor, allt man behöver ska nås inom 15 minuter till fots eller med cykel, 60 000 parkeringsplatser ska slopas. En parkeringsplats kan bli åtta cyklande kunder. Storasyster är inte ensam, parallellt försöker London, Madrid, Gent och fler därtill akut rätta till tidigare decenniers misstag, man ser de ekonomiska och miljömässiga vinsterna i det.

Vad händer samtidigt i Lilla Paris? Tiotals miljoner har de senaste tre åren sänkts i trafiklösningar vars enda syfte är att öka bilismen i staden. Det är varken förenligt med kommunens miljö- eller trafikplaner och sker dessutom alltid på bekostnad av de oskyddade trafikanternas säkerhet och framkomlighet, något som ­planerna säger sig vilja utveckla och främja.

Kristianstad har i sina egna riktlinjer beslutat att vända utvecklingen från bilsamhället. Nu behövs storsatsningar på framkomlighet och säkerhet för gående och cyklande både i tätorterna och runtom i kommunen. Kristianstad är inte större än att vi kan uppnå 15-minutersstaden med enkla medel. Det kräver politiker och tjänstemän som aktivt bidrar. Som främjar handel, hälsa och miljöer som människor faktiskt vill vistas i. Som tar till sig forskningen om de stora ekonomiska vinsterna med andra transportslag än bilen.

Tomas Stanislawski, ­Cykelfrämjandet Kristianstad