Cykelfrämjandet har genom en remissgrupp samlat in åsikter på den omfattande vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn. Det går inte att missa komplexiteten som ett projekt av denna storlek behöver hantera. Remissgruppen har förståelse för att det inte alltid går att ge allt åt alla och att tuffa kompromisser ibland behöver göras. Dessvärre lämnas remissgruppen med känslan att cykeln som trafikslag har haft en tydligt underordnad prioritering i förhållande till övriga intressen i framtagandet av denna vägplan.
Genom presentationsmaterial på Trafikverkets hemsida tydliggörs att ansatser till att förbättra för gång och cykel har gjorts under projektets gång. Samtidigt planeras det för avsteg från minsta godkända tekniska standard på gång- och cykelbanan för att minska intrånget i känsliga miljöer, samtidigt som markanspråket på motsvarande plats utökats för en överdimensionerad lösning för biltrafiken. På flera punkter måste remissgruppen konstatera att de lågt ställda utformningskraven enligt den regionala cykelplanen inte har uppnåtts i projektet.
Skuggan faller dock inte enbart över projektet som sådant utan det största problemet, som vi ser det, ligger på en mer övergripande nivå. Viktiga avväganden för cyklisters behov återspeglas inte i de riktlinjer som finns för utformningen av cykelinfrastruktur. I det här fallet gäller det både Region Stockholms regionala cykelplan och Trafikverkets nationella riktlinjer i VGU. Kunskapsskulden runt cykling inom samhällsplaneringen generellt är påtaglig. Synpunkterna nedan återspeglar ett flertal av cyklisters grundläggande behov som inte beaktats eller som inte tycks var inarbetade i vägplanen.
Sammanfattningsvis kan remissgruppen ändå uppskatta de mindre ansatser som har gjorts för att förbättra för cyklisterna. Samtidigt konstaterar vi att det är tröttsamt att fortsatt behöva slåss för endast den grundläggande standarden för cyklister – gena och säkra cykelbanor. Särskilt med tanke på nationella riktlinjer om hållbara transporter mitt under en rasande klimatkris.
