LÄNK TILL GRAFIKEN I PDF-FORMAT (BILDEN OVAN LÄNKAR TILL PNG-FORMAT)
Under juni månad skickade vi ut sex frågor till samtliga nio invalda partier i Linköpings kommunfullmäktige genom detta dokument. Nedan följer samtliga dessa frågor med tillhörande bakgrund (samma som partierna fick) samt alla partiers svar. Vi har bedömt partiernas svar som Ja, Nja, eller Nej och bifogar vår tolkningskommentar till varje fråga, och i några fall en särskild kommentar till enskilda svar.
Partierna har fått ta del av vår bedömning och givits möjlighet att återkoppla före publicering för att förebygga eventuella missuppfattningar av ställningstaganden. Skulle någon ändring ske efter publicering kommer det att framgå i texten.
1. Prioritering av trafikslag
Fråga: Står ni bakom Linköpings trafikstrategi där cykel ska prioriteras före bil,
där olika huvudnät korsar varandra eller konkurrerar om samma utrymme?
Bakgrund: Enligt Översiktsplan för staden Linköping – Trafikstrategi som antogs av kommunfullmäktige juni 2010 anges prioriteringsordning mellan trafikslag enligt följande:

Illustration från Trafikplan för Linköpings Innerstad, antagen 2022, med hänvisning till Trafikstrategin från 2010.
Prioriteringsordningen är avsedd att gälla där de olika trafikslagens huvudnät korsar varandra eller konkurrerar om samma utrymme. Huvudstråk har fortsatt prioritet över lokala stråk oavsett trafikslag.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat svar som stödjer nuvarande prioritering av trafikslag inne i Linköping som Ja, svar som motsätter sig sådan prioritering som Nej, och påtagligt tveksamma eller ambivalenta svar som Nja.
Utformning av infrastruktur i staden ska givetvis sträva efter att tillgodose alla behov för de olika trafikslagen, men frågan handlar om det i händelse av målkonflikt eller begränsat utrymme ska finnas en politisk styrning. Vi vill igen förtydliga att frågan endast handlar om att bevara och även i praktiken följa nuvarande prioriteringsordning där cykeltrafik generellt ska prioriteras i t ex korsningspunkter mellan huvudstråk i staden. I denna prioriteringsordning är redan inbyggt alla möjligheter att prioritera biltrafik eller kollektivtrafik i större stråk och skapa tillgång för leveranser. Huvudstråk har också alltid prioritet över lokala stråk oavsett trafikslag.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Ja, Centerpartiet anser att det absolut viktigaste steget för gröna och hållbara transporter är att göra det smidigt att ställa bilen hemma. Trafikplaneringen ska göras i ett helhetsperspektiv med hållbarhet som mål, med ett tydligt fokus på att minska stressen och öka säkerheten i trafiken. Att prioritera gång- och cykeltrafik där olika huvudnät konkurrerar om utrymmet i staden ligger helt i linje med vår ambition om ett grönare och mer klimatneutralt Linköping. Vi vill dock understryka att en genuin decentralisering innebär att hela kommunen måste fungera, vilket betyder att landsbygdens unika transportbehov också måste vägas in klokt i den övergripande planeringen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Delvis. KD värnar alla trafikslag. Vi stöttar prioriteringsordningen i teorin för att öka cykelsäkerheten, men i praktiken får det inte leda till att nödvändig biltrafik eller näringslivets transporter blockeras. Vardagspusslet måste fungera för alla.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Delvis
L: Nej, många Linköpingsbor är beroende av bilen för att få vardagspusslet att gå ihop. Vi anser att biltrafiken har blivit åsidosatt under lång tid i Linköping vilket har skapat det trafikkaos som vi idag ser. I Linköping behöver samtliga trafikslag samsas och inte konkurrera ut varandra.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
LL: Delvis, men detta måste avgöras från fall till fall. Behoven ser olika ut i olika delar av kommunen och i vissa fall behöver människor bil för att ta sig fram.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
MP: Ja, vi står bakom trafikstrategin om prioritering av trafiken. Där vi ser att den är lite omodern är att den slår samman gång och cykel. I en del lägen måste de separeras och gång prioriteras före cykel.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Moderaterna i Linköping vill öka framkomligheten för alla trafikslag. Vi ställer inte trafikslag mot varandra utan ser dem som delar av en helhet. I vissa lägen bör cyklar prioriteras och i vissa lägen bör bil och/eller kollektivtrafik prioriteras, det viktigaste är att den totala framkomligheten ska vara så hög som möjligt. Under den gångna mandatperioden har vi genomfört flera förbättringar för såväl cykel- som bil- och kollektivtrafik eftersom vi vet att samtliga trafikslag är viktiga för Linköpingsborna och därför blev vi väldigt glada över det goda resultatet i Cykelfrämjandets senaste Cyklistvelometer där Linköping blev utsedd till Sveriges bästa cykelkommun i kategorin “stora kommuner”.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
S: Nja, på många ställen tycker vi att cykel ska prioriteras, det är dessutom viktigt att man smidigt kan ta sig fram på cykel mellan olika delar av Linköping. Det finns dock platser där bil eller kollektivtrafik bör ha företräde. Vi förespråkar en trafikpolitik som anpassas utifrån varje plats och dess förutsättningar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
SD: Svar: Nej, SD står för en trafikpolitik där samtliga trafikslag ska ha goda förutsättningar. Vi har alltid motsatt oss en ideologisk prioritering där biltrafiken påverkas negativt. Framkomligheten i Linköping behöver förbättras generellt för bilister, kollektivtrafik, cyklister och gångtrafikanter.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Ja, vi står absolut bakom den prioriteringen. Tyvärr ser vi att det i verkligheten inte fungerar och att bilen har fått en högre prioritet både i debatten om trafiken samt i staden.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
2. Öka utbyggnadstakten för Cykellänk-nätet
Fråga: Vill ni tillsätta mer resurser för att påskynda utbyggnaden av Cykellänk-nätet?

Planerade (till vänster) och anlagda (till höger) delar av Cykellänk-nätet.
Bakgrund: Cykellänken skapar förutsättningar för snabba och säkra resor med cykel. Den första cykellänken byggdes 2018 i Linköping, men sedan 2021 har ingen Cykellänk byggts. År 2027 – 2029 finns resurser tillsatta för tvärlänk mellan Berga och Djurgårdsstaden/Vallastaden, men i övrigt finns, oss veterligen, inga tillsatta resurser för fler sträckor i det planerade Cykellänk-nätet. Det finns heller ingen publicerad tidplan för när utbyggnaden planeras att ske.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat svar som ställer sig bakom tillsättning av nya resurser för utbyggnad som Ja, svar som är negativa till tillsättning av resurser som Nej, vi har tolkat svar som uttrycker stöd för satsningar på infrastruktur men inte vill specificera utbyggnad av Cykellänken eller är ambivalenta till resurstilldelning som Nja.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Ja. Vi vill aktivt satsa på cykeln genom att bygga fler cykelleder i staden, genom staden och utöka nätet till omgivande orter utanför staden. Att påskynda utbyggnaden av snabba cykellänkar till och från våra mindre orter och landsbygden är en bärande del i vår miljöpolitik för att slutföra ett helt sammanhängande och trafiksäkert cykelvägnät i Linköping. Det är avgörande för att ge fler invånare i hela kommunen reella incitament att välja ett grönare färdsätt för sina dagliga resor.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Nej. Vi vill se ett sammanhängande cykelnät, men utbyggnadstakten måste vägas mot kommunens övriga kärnverksamheter, såsom skola och omsorg. Vi prioriterar att färdigställa påbörjade stråk framför att forcera nya stora investeringar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
L: Ja, vi ser ett ökat behov av att bygga ut hela Linköpings vägnät, oavsett om det är cykelvägar, gångvägar eller bilvägar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Se tolkningskommentar)
LL: Ja. Vi ser positivt på att utveckla Cykellänk-nätet då det stärks av ett fungerande och hållbart resande. Samtidigt behöver ytterligare resurstillskott vägas noggrant mot andra viktiga prioriteringar i budgeten, så att utbyggnaden sker i en takt som är ekonomiskt hållbar över tid.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Se tolkningskommentar)
MP: Ja. Arbetet och planeringen av cykellänkar påbörjades när Miljöpartiet var med och styrde Linköping och i Sverige (2015-2018). Det är ingen slump. De planerades för att vi har den politiska viljan, och staten hjälpte till genom att anslå pengar som kommunerna kunde ansöka om. De cykellänkar som har byggts är en följd av det arbete vi påbörjade. Att inga har byggts efter 2021 beror på att styren utan Miljöpartiet inte prioriterar cykling. Regeringar utan Miljöpartiet prioriterar inte heller cykling. (Det finns inte pengar att söka för kommunerna på samma sätt). Självklart kommer vi att prioritera att bygga fler cykellänkar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Ja. För Moderaterna i Linköping är det viktigt att det ska finnas goda möjligheter att ta sig fram i och genom Linköping oavsett trafikslag. Vi vill att vardagslogistiken ska fungera för alla och inte vara orsak till stress. I det politiska styret har vi därför under mandatperioden gjort flera förbättringar för cykeltrafiken, bland annat i form av nybyggd gång- och cykelväg på del av Drottninggatan, separerade gång- och cykelbanor på Vasavägen samt en ny 3,8 kilometer cykelväg längs med Ullevileden. Genom att göra det mer attraktivt att välja cykeln framför bilen ökar folkhälsan samtidigt som trycket i bil- och kollektivtrafiken minskar och därför ser vi positivt på byggnation av nästa cykellänk – tvärlänken – som kommer att göra det enklare att cykla till universitetet och Mjärdevi.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja (Kommentar: Ett ganska långt svar, men inget som nämner planer för fler cykellänkar utöver den som redan finns planerad och nämns i frågan)
S: Ja. Vi socialdemokrater vill bygga ut cykellänksnätet och underlätta för fler att cykla.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
SD: Nej, Investeringar i transportinfrastrukturen ska utgå från samhällsnytta och kostnadseffektivitet anser SD. Vi ser ett större behov av att förbättra framkomligheten för hela trafiksystemet, bland annat genom åtgärder som minskar köer och flaskhalsar för bil- och busstrafik.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej (Kommentar: Det är välbelagt att satsningar på cykelinfrastruktur har hög kostnadseffektivitet och samhällsnytta, men partiet väljer tydligt här ett Nej)
V: Ja. Vi vill se en snabbare utbyggnad av cykelvägar. Det är idag på många ställen svårt att ta sig fram med cykel på ett säkert sätt. Vi vill se att cykeltrafiken får en högre prio och att cykeltrafiken separeras från andra trafikslag.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
3. Förläng Cykelbanan längs Drottninggatan

Vy över Drottninggatan i riktning mot Tannefors där den enkelriktade cykelbanan tar slut och övergår i blandtrafik i höjd med Snickaregatan.
Fråga: Vill ni tillsätta resurser för att förlänga den dubbelriktade cykelbanan längs Drottninggatan, från St Larsgatan till Tannefors?
Bakgrund: Mellan St Larsgatan och Snickaregatan är det (i praktiken) enkelriktade cykelbanor, vilket kräver att Drottninggatan korsas när man cyklar i västlig riktning. Mellan Snickaregatan och Hamngatan saknas separerad cykelinfrastruktur helt med hänvisning till cykling i blandtrafik, vilket upplevs otryggt, i synnerhet vid cykling tillsammans med barn. Detta avsnitt är markerat som huvudcykelstråk i Trafikplan för Linköpings innerstad (antagen 2022). Nuvarande utformning av infrastrukturen är en tydlig brist vid cykling i väst-östlig riktning i innerstaden.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat svar som stödjer resurstilldelning för åtgärden som Ja, svar som tydligt motsätter sig resurstilldelning för åtgärden som Nej, svar som är osäkra eller ambivalenta till resurstilldelning som Nja.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Ja. Vårt mål är att slutföra ett helt sammanhängande och trafiksäkert cykelvägnät i Linköpings stad. Eftersom Drottninggatan i dag utgör en tydlig brist för cyklister i väst-östlig riktning, är det prioriterat att täppa till sådana luckor i huvudstråken. Genom att tillsätta resurser för detta verkar vi för fler fysiskt separerade gång- och cykelbanor som ökar säkerheten och rörelsefriheten för alla åldrar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Ja. Drottninggatan är en viktig pulsåder. Att cykla i blandtrafik där upplevs som otryggt, särskilt för barn och äldre. En förlängning av den separerade cykelbanan ökar trafiksäkerheten markant på en olycksdrabbad sträcka.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
L: Ja, Ja, vi behöver trygga och sammanhängande cykelbanor som knyter ihop stadens olika delar på ett bra sätt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
LL: Ja att förlänga den dubbelriktade cykelbanan på sträckan är ett bra förslag för att öka framkomligheten och säkerheten för cyklister. En konkret resursförstärkning behöver dock prövas mot andra angelägna infrastrukturinsatser och tillgängligt budgetutrymme.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
MP: Ja. Det är så korkat att bara bygga gång- och cykelväg fram till St Larsgatan. Miljöpartiet yrkade i Samhällsbyggnadsnämnden att kommunen skulle bygga hela vägen till Tannefors redan från början. Enligt vår mening speglar nuvarande bygge de styrandes syn på cykling. De bygger cykelbana för att få bort cyklister från vägen så att de inte ska vara i vägen. De bygger inte cykelbanor för att göra cykling smidig, bra och säker. Om vi får inflytande efter valet kommer vi som en av de första åtgärderna vara att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att bygga delen mellan St Larsgatan och Tannefors.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Ja, vi ser positivt på åtgärder som kan förbättra framkomligheten för cyklister längs hela Drottninggatan.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
S: Nja. Just nu ser vi det inte som prioriterat, men vi utesluter inte att det kan bli aktuellt längre fram att förlänga cykelbanan längs Drottninggatan.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
SD: Nej, SD vill istället öppna Drottninggatan för genomfartstrafik med bil. Vi anser att gatan är en viktig öst-västlig förbindelse genom centrala Linköping och att framkomligheten för biltrafiken måste återställas. Däremot saknas cykelbana utmed Drottninggatan mellan Snickaregatan och Hamngatan (utmed husnummer 8-12) idag och vi vill ansluta den delen så att cykelbanan blir hel.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Delvis (Kommentar: Partiet svarar nej, men vill samtidigt se att att cykelbanan blir hel mellan Snickaregatan och Hamngatan)
V: Ja. Att cykla längst Drottninggatan idag är väldigt rörigt. Delen mellan Djurgårdsgatan och St Larsgatan har förbättrats men vi vill se att resten av sträckan förbättras. Att hamna mitt i biltrafiken för att cykelbanan tar slut blir osäkert. Och det är inte det enda stället i city där man som cyklist måste ge sig ut i biltrafiken. Vi anser att de olika trafikslagen ska hållas isär för att skapa en säkrare miljö för cyklister och gångtrafikanter.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
4. Gör Snickaregatan till en bättre gata att cykla på
Fråga: Vill ni tillsätta resurser för att förbättra Snickaregatan för cyklister och anslutningen från Snickaregatan mot stationen?

Vyer över Snickaregatan samt GC-banan parallellt med Hamngatan.
Bakgrund: Idag saknas tydliga och trygga cykelstråk i nord-sydlig riktning genom innerstaden. Snickaregatan anges i Trafikplan för innerstaden (antagen 2022) som ett blivande huvudcykelstråk, men idag är det inte tydligt att denna gata är ett huvudcykelstråk och vår bild är att den inte är känd bland cyklister. Vidare är den anslutande GC-vägen mot centralstationen mycket smal och har skymd sikt.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat svar som stödjer resurstilldelning för åtgärden som Ja, svar som tydligt motsätter sig resurstilldelning för åtgärden som Nej, svar som är osäkra eller ambivalenta till resurstilldelning som Nja.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Ja. Centerpartiet vill prioritera säkra gång- och cykelbanor för att öka tryggheten och minska stressen i trafiken. Snickaregatan är utpekad som ett framtida huvudcykelstråk, och vi ser det som mycket viktigt att anslutningen mot centralstationen förbättras. Där en fullständig fysisk separering inte är möjlig ska banan markeras väl för respektive trafikslag för att garantera en trygg och smidig framkomlighet.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Ja. Vi ställer oss positiva till att göra Snickaregatan till ett tydligare och säkrare huvudcykelstråk. Särskilt anslutningen mot stationen behöver åtgärdas för att förbättra sikten och ta bort den trånga flaskhalsen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
L: Ja, Snickaregatan skulle kunna bli en viktig genomfart från stadskärnan till centralstationen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
LL: Ja, sträckan och anslutningen mot stationen är central för cykelflödet. Vi är positiva till förbättringar här, men resurstilldelningen bör ske utifrån en helhetsbedömning av stadens viktigaste stråk och i konkurrens med andra trafikinvesteringar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
MP: Ja, vi vill förbättra Snickargatan. Vi vill också göra Kungsgatan och Östgötagatan bättre. Vi vill, i enlighet med trafikstrategin för innerstaden från 2022 göra det bättre för cykling omedelbart utanför stadskärnan. Ågatan har utvecklats så att den inte längre är lämplig/användbar som huvudstråk för cykling. Den vägen kommer också Storgatan gå. Därför är det viktigt att vi gör om närliggande gator så att de kan ersätta de tidigare stråken.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Vi vill gärna utreda hur gatan kan fungera bättre för olika trafikslag så att gatan blir trygg och säker för de som nyttjar den.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
S: Nja. Vi ska göra Snickaregatan till ett tydligare cykelstråk men vi planerar i dagsläget ingen större ombyggnation av gatan. Tydliggörandet handlar till exempel om skyltning eller fartdämpande åtgärder. Vi utesluter dock inte att det kan bli aktuellt längre fram.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nja
SD: Nej, vi prioriterar inte särskilda satsningar som enbart gynnar ett trafikslag. Eventuella investeringar bör bidra till ökad framkomlighet och trafiksäkerhet för samtliga trafikanter.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej (Kommentar: Satsningar på cykeltrafik kan avlasta vägnätet till förmån för biltrafik och gynnar därför inte enbart cykeltrafiken. Vidare anser Cykelfrämjandet att investeringar i infrastruktur bör ske utifrån var störst de största bristerna för respektive trafikslag snarare än att varje enskild investering måste gynna samtliga trafikslag)
V: Ja. Här har vi ytterligare ett exempel på att cykeltrafiken inte prioriteras tillräckligt högt. När man cyklar på Snickaregatan i riktning mot stationen blir det otydligt och osäkert hur man ska ta sig över till cykelbanan på motstående sida. Det är stor risk att man då cyklar mot trafiken för att ta sig till cykelbanan. Det finns också längs snickaregatan flera otäcka korsningar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
5. Öka sopsaltningen
Fråga: Vill ni utöka andelen gång- och cykelvägar som sopsaltas?

Sopsaltad GC-bana, följd av GC-bana som inte sopsaltas.
Bakgrund: Sopsaltning används på delar av cykelvägnätet redan idag. Sopsaltning ger bättre förutsättningar för vintercykling genom ökad framkomlighet och minskad risk för halka, både under perioden för sopsaltning och genom frånvaron av grus på våren.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat svar som stödjer ökad resurstilldelning för åtgärden som Ja, svar som motsätter sig ökad resurstilldelning för åtgärden som Nej, svar som är osäkra eller ambivalenta till resurstilldelning som Nja.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Ja. Vi är mycket positiva till ett starkt vinterunderhåll som minskar halkrisken och höjer framkomligheten, vilket uppmuntrar till grönare resor även under vinterhalvåret. Centerpartiet betonar dock att kommunens skötsel ska göras i ett hållbart helhetsperspektiv. Vi vill se en hög ambitionsnivå för vinterväghållningen på cykelvägarna, allra helst med sopsaltning, men det exakta valet av metod (sopsaltning kontra traditionell plogning) måste avgöras och vägas utifrån miljöhänsyn, ekonomi och lokala förutsättningar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Ja. Sopsaltning är en ren säkerhetsfråga. Det möjliggör säker vintercykling, minskar risken för singelolyckor och gör att vi slipper rullgrus på våren. Vi vill utöka detta på de viktigaste pendlingsstråken.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
L: Ja, snöröjningen i Linköping har varit under all kritik de senaste åren. Vi anser att det är något som måste bli bättre oavsett om det är gång-, cykel-, eller bilvägar. Liberalerna har avsatt extra pengar för detta i en rad budgetar.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
LL: Ja. Sopsaltning ger mycket goda förutsättningar för säkra cykelresor även under vintern. Vi ställer oss positiva till en utökning där det ger mest nytta
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
MP: Ja, vi vill utöka sopsaltning. Omedelbart till stora målpunkter för cyklister, som Ljunkan och Berzan/Katedral, sedan vill vi ge förvaltningen i uppdrag att peka ut sträckor för en rejäl ökning. Vi vill också prova sopsaltning av trottoarer, för att öka framkomligheten för gående och minska antalet halkolyckor.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Ja. Till skillnad från flera andra kommuner så har vi i Linköping valt att inte minska på sopsaltningen under denna mandatperiod, något som har uppskattats av många. För oss är det viktigt att det ska vara möjligt att på ett säkert och tryggt sätt kunna gå eller cykla i Linköping även under vintern och det kommer vi fortsätta arbeta för.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
S: Ja. Vi tycker att sopsaltningen fungerar bra och vill att fler cykelbanor sopsaltas så att det blir lättare att gå och cykla även på vintern
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
SD: Nej. Befintlig vinterväghållning ska hålla en god standard, men vi ser inte behov av att prioritera utökad sopsaltning framför underhåll av det övriga vägnätet.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Ja. Vi vill också se en bättre snöröjning på cykelbanor i hela staden för att möjliggöra cyklande året runt. Det är även viktigt för all cyklande personal vi har i vår egen verksamhet inom hemtjänsten.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
6. Undvik funktionsseparering
Fråga: Vill ni verka för att fritidsaktiviteter och samhällsservice fördelas över fler delar av staden, för att minska behovet av bilåkande generellt och stärka möjligheten för barn och unga att gå och cykla själva?
Bakgrund: Om fritidsaktiviteter, skolor och service koncentreras till ett fåtal platser i staden ökar behovet av bilresor, särskilt för barn och unga som inte kan ta sig dit på egen hand. En mer geografiskt spridd lokalisering av aktiviteter och service gör det lättare att gå och cykla i vardagen. Detta hänger samman med frågan om funktionsseparering i stadsplaneringen, när boende, handel, arbetsplatser och fritid ligger långt ifrån varandra ökar transportbehoven. En mer blandad och närhetsbaserad stadsstruktur kan minska bilberoendet och stärka barns självständighet.

Karta över Linköping hämtad från ”Utvecklingsplan för Linköpings ytterstad”.
Tolkningskommentar: Vi har tolkat svar som stödjer mål om ökad decentralisering och minskad funktionssepararering i stadsplaneringen som Ja, och svar som inte stödjer detta som Nej.
Exempel på funktionsseparering är att koncentrera varuhandel i ett område medan andra områden enbart innehåller bostäder eller att placera skolor och fritidsaktiviteter på få platser, vilket ökar behovet av längre resor inom staden.
Partiernas svar nedan i alfabetisk ordning efter partinamn:
C: Ja. Det här rör Centerpartiets absoluta kärnpolitik om decentralisering. Vi kräver att kommunal närvaro, skolor och basservice garanteras i hela kommunen. Genom att strategiskt fördela fritidsaktiviteter (exempelvis genom en decentraliserad kulturskola och stöd till föreningar och anläggningar runt om i hela kommunen) och samhällsservice till de mindre orterna och stadsdelarna minskar vi transportbehovet och bilberoendet generellt. Detta stärker barns självständighet och ger dem trygga förutsättningar att själva gå och cykla i sin vardagsmiljö.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
KD: Ja. KD vill se en levande kommun med nära till skola, omsorg och fritidsaktiviteter i alla stadsdelar och ytterområden. Det ökar tryggheten, stärker barns självständighet och minskar behovet av långa skjutsningar i vardagen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
L: Ja, man ska kunna bo och leva i kommunen. Närheten till skola och aktiviteter har en rad positiva effekter däribland en bättre folkhälsa.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
LL: Ja. Ett tryggt och nära samhälle byggs när barn och unga själva kan ta sig till fritidsaktiviteter till fots eller på cykel. Att fördela service och aktiviteter över hela staden ökar rörelsefriheten och skapar mer levande och jämlika stadsdelar
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
MP: Ja, vi vill stärka stadsdelscentra och centrum i orter som Linghem, Vikingstad, Sturefors och Ljungsbro. Dels vill vi till så att det finns offentliga platser som torg och parker, sådant som kallas mötesplatser i alla stadsdelar och större orter. Dels vill vi se över hur centrumen är byggda så att det är möjligt att driva kommersiell service där (i exempelvis Linghem finns det i stort sett inga bra lokaler för att driva någon mer service i. Vi är också kritiska till att kommunens serviceutbud som exempelvis kulturskolan är så centraliserad. När vi tittade över var det utbudet låg var mer än 95% centralt i konsert och kongress. Vi är också bekymrade över att till exempel förskolor har vuxit och har många barn och grupper. Det ger dem ett betydligt större upptagningsområde, vilket ökar risken för att föräldrarna väljer att ta bilen till förskolan. Och har de en gång satt sig i bilen kommer de fortsätta till jobbet i bilen. Det ökar trafikbelastningen i staden på ett olyckligt sätt. Det som ibland kallas 15-minutersstaden ligger oss varmt om hjärtat. Vi anar att frågan syftar på den. Det är mycket mer än en trafikfråga, det är också en fråga om en socialt hållbar stad där vi möter grannar och bygger sociala band.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
M: Ja, vi vill att skolor och fritidsaktiviteter ska finnas nära barn och ungdomar och därför menar vi att kommunens funktioner och samhällsservice bör vara tillgänglig i flera delar av kommunen.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
S: Ja. Vi vill se fritidsaktiviteter i olika delar av Linköping och att vår stad är så trygg att föräldrar känner att barn och unga kan cykla själva till sina aktiviteter.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
SD: Nej. SD anser att lokaliseringen av kommunal service ska utgå från kvalitet, tillgänglighet och ekonomi, inte från målet att minska biltrafiken. Bilen är och kommer att vara ett viktigt transportmedel för många Linköpingsbor, och kommunens planering ska utgå från invånarnas faktiska behov snarare än att försöka styra deras val av färdsätt.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Nej
V: Ja. Vi vill se att Linköping utvecklas till en 15-minutersstad. Alltså att samhällsservice, affärer och fritidsverksamheter ska finnas nära där man bor. Vi anser också att om cykeltrafik främjas så kommer fler att cykla då det blir lättare att ta sig fram med cykel jämfört med bil.
Opinionsgruppens tolkning av svaret: Ja
Vi som har sammanställt den här valenkäten för Cykelfrämjandet Östergötland är följande medlemmar i Opinionsgruppen:
Johan Baggman, Josef Klint, Martin Frodlund och Mathias Vesterlund
