Så skapar man säkra skolvägar

UppsalakretsenFörslag, Nyheter, Uppsalakretsen

Motortrafiken är det största hotet mot barns fria rörlighet. Cykeln är deras bästa redskap.
Det finns tre sätt att skapa säkra skolvägar. Alla går ut på att minska motortrafikens volym och fart: beteendepåverkan, ombyggnation, samt trafikreglering. Billigast är trafikreglering och måhända också effektivast – tillsammans med ombygge.

uppdaterad 8 mars 2023
Vad är osäkra skolvägar? Naturligtvis är det förekomsten av motorfordon. Deras bredd, vikt och höga fart (mer än 20 km/h) gör dem livsfarliga för omgivningen. Lägg till att föraren har begränsad sikt, särskilt när hen backar. Problemet är störst i trängseln vid skolstart men dagens skolor har dessutom aktiviteter hela dagen och på kvällar. 1 2 3

Hur kan man göra skolvägarna säkrare? Attityd- och beteendepåverkan riktat till bilförarna är ett sätt, men påverkar inte alla all tid. Överlägset enklast, billigast och mest verkningsfullt är trafikreglering med exempelvis enkelriktning och förbjuden genomfart. Kompletterat med farthinder och andra ombyggen blir trafikmängden liten och farten låg, medan skolan är fortsatt tillgänglig för exempelvis leveranser och färdtjänst. Detta gäller gatorna vid skolkvarteret, men kan också utvidgas till nästa ring av kvarter och nästa. Attitydpåverkan kan göra att gemene man ser det övervägande positiva med dessa förändringar, även om det uppstår enskilda nackdelar.
Sammantaget ger åtgärderna större möjligheter för skolbarnen att dagligen bruka sitt främsta redskap för sin fria rörlighet: cykeln.

Skoldagen slutar vid två skolor i Assen, Nederländerna. Cykeln är det första valet i alla åldrar.

Cykelfrämjandet föreslår följande åtgärder för att skapa säkra skolvägar:

Minska trafikvolymen

  1. Ingen genomfartstrafik förbi skolor. Ingen gata intill en skola bör ha möjlighet till genomfart.
  2. Minska trafikmängden med enkelriktning för motortrafik. Det ger dessutom smalare gata och plats för bredare gångbanor.
  3. Tillfällig avstängning av biltrafik på morgonen vid skolstart.
  4.  Hämta/lämnaplatser bör vara minst ett kvarter bort från skolan, ju större radie desto mindre koncentration av motortrafik.
  5. Personalparkering bör förläggas till gatuparkeringen, inte på skolfastigheten. Gör personalparkering till skolgård för barnen.
    a. I ett bostadsområde: Det ger parkeringsytan bättre nyttjandegrad (mervärde, enligt ÖP 2016:s uppsalaprincip.) – nattparkering för boende, dagparkering för arbetande i området. T ex Tiundaskolan. Köpa platser hos hyresvärdar och brf i närheten (2–3 kvarter) som har överskott på bilparkeringsplatser.
    b. I centrum: använd centrumparkeringen, ex Gottsundaskolan /Treklangen: Ingen personalparkering på skolgården. Parkering vid Gottsunda centrum dagtid för arbetande; kvällstid och helger för shoppande och fritidsaktiviteter (kultur, idrott, bad etc)

Sänka farten

  1. Gatorna längs skolfastigheten kan ha gångfart eller vara cykelfartsgator.
  2. Smalna av gator till 3,5 m för enkelriktade (framkomlighetsklass A för bil+cykel) och 4,5 m för dubbelriktade gator (framkomlighetsklass A för bil+bil eller lastbil+cykel). Det ger breda gångbanor.
  3. Förkorta framåtsikten. En gata som ligger tom i 200 meter framåt lockar till högre fart, trots att faran finns två meter vid sidan om.
  4. Timglasformade friliggande övergångsställen vid skolstråk för kvarteren närmast skolan, dvs EN fil för motorfordon.
  5. Upphöjda korsningar. Det kan vara diagonala övergångsställen/gångfartsområden och vid ringa trafikmängd kan det även vara enfiliga/timglas.
  6. Andra farthinder, som gupp och busskuddar.

Smalare körbana ger ytterligare fördelar:

  • Utrymme för antingen bredare gångbanor, plantering av växtlighet och eller vistelseplatser såsom bänkar och bord.
  • Möjlighet att göra cykelfartsgata istället för GC-bana. Det ger mer utrymme för gående och mervärde för körbanan i och med att den kan brukas av både cyklister och motorfordon.
  • Lägre fart ger också lägre buller.

Testa

Så gott som allt ovanstående kan prövas under en tid till ringa kostnad.
Funkar det? Permanenta!
Funkar det inte? Återgå eller pröva annat.

 

Barn i trafiken, Uppsala kommun

 

Fördjupning

Exemplet Flogstaskolan – förslag
Exemplet Tiundaskolan – förslag
Situationen i Uppsala

Vi ger här två exempel på hur trafikreglering kan ge säkra skolvägar

Exemplet Flogstaskolan

Flogstaskolan inringat i blått. Kryssen markerar påkörda gående och cyklister i området runt Flogstaskolan. Röda vägar är genomfartsvägar.

En ny Flogstaskola ska byggas. Den ligger i hörnet av Flogstavägen (”södra”, mot Ekebydalen) och Flogstavägen (”norra”, mot Flogsta höghus och Ica Väst), dock med ett par radhuslängor direkt i hörnet. Bägge gatorna har 30 km/h förbi skolan.

  •  Flogstavägen södra. Biltrafiken är mest till södra Flogsta, en del till Håga.
    • Trafikmängd är låg 1100/vardagsdygn, 2018. Om den hade 30 hela vägen skulle cykel och motorfordon kunna samsas.  4  5
    • Påkörda gående och cyklister 2003–2018: Ingen på sträckan förbi skolan.  6
  • Flogstavägen norra: busslinje med busshållplats, biltrafik endast till höghusen och radhusen på kullen. 30 km/h som övergår till 40 vid en avsmalning.
    • Trafikmängd: Ingen uppgift
    • Påkörda gående och cyklister 2003–2018: Ingen
  • Flogstavägen C (från korsningen till Luthagsleden)
    • Trafikmängd: 3200/vardagsdygn, 2016, mätt mellan Nordengatan och Luthagsleden. Sträckan har nyligen bebyggts med stora studenthus alldeles intill gatan.
    • Påkörda gående och cyklister 2003–2018: 8 st inklusive korsningen Flogstavägen/Flogstavägen.
  • Nordengatan har en busslinje och har stärkts som smitväg för flera riktningar tack vare att allt fler GPS-anvisningar. Ett internationellt fenomen som inneburit ökad genomfart i bostadsområden, på genvägar som tidigare bara var känt av taxiförare:
    – från Luthagsleden till Ekeby bruk.
    – Från Norbyvägen via Karlsrogatan, istället för Granitvägen.
    – Krongatan, stället för korsningen Luthagsleden/Tiundagatan.

    •  Trafikmängd: 4200/vardagsdygn, 2016, betydligt fler än på Norbyvägen!
    • Påkörda gående och cyklister 2003–2018: 6 stycken.

Vad kan man göra?

  •  Ingen genomfartstrafik på bägge gatorna. Det ger enbart boendetrafik till radhuslängorna, Basarbo, Torshavn- och Reykjavikgatorna, respektive Ekeby hus.
  • Ingen genomfartstrafik på Nordengatan, som det tidigare var på Helsingforsgatan intill.
  • Nordengatan bör vara gångfartsområde kring affären. Busstrafik genom bostadsområde bör köra på stadens villkor, dvs de boendes.
  • Smalare gata Flogstavägen S, N och C. 30 ända från Luthagsleden. Det ger större gångbanor och kortare övergångsställen.
  • Övergångställe och cykelpassage vid skogsbrynet på Flogstavägen N kan vara timglas (ett körfält).
  • Korsningar kan var upphöjda bord och gångfartsområde, dvs diagonala övergångsmarkering. Korsningarna blir mindre, gångvägarna rakare. Eftersom trafikmängden är ytterst liten, kan korsningarna rent av vara timglas, dvs enfiliga, få gånger kommer bilar att mötas i korsningarna och hindra varandra.

En avstängd Flogstaväg minskar inte bara trafiken utanför Flogstaskolan, asfalten kan också bli grönyta.

Genomfartstrafiken bör försvinna på Nordengatan, som vid affären kan bli ett torgliknande gångfartsområde med timglashållplatser intill. Kommunen planerar istället att bygga cykelbanor på trottoarerna.

Flogstavägen S kan vara cykelfartsgata, som efter Basarbogatan övergår cykelbana ner till Ekebydalen, varvid gående får ta över hela GC-banan på sträckan. Utryckningsfordon kan utnyttja cykelbanan.

  • Personalparkeringen. Idag kunde den ha förlagts till parkeringsdäcket till Sernanders väg, men där ska byggas bostäder. Hämta/lämnaplatser kunde också ha lagts där.

Allt fler bor intill Flogstavägen med de nya studentbostäderna vid Flogstamasten. Fler bostäder är planerade på parkeringen vid Sernanders väg.

1 Vägen rivs upp. Kvar blir en cykelväg och en gångbana. Genom ett grönområde.
2 Buss och cykelgata. Hinder mellan två timglashållplatser, öppnar lätt för bussar, men hindrar biltrafik.
3 Gångfartsområde endast för buss och cykeltrafik, förbi Ekeby affärskvarter.
4 Upphöjda korsningar/gångfartsområde, avsmalnad körbana.
5 Smal väg, eventuellt cykelfartsgata, med breda gångbanor.
6 Flogstaskolan.

Resultat

  1. Säkra skolvägar – skolbarnen kan enkelt och tryggt passera Nordengatan och Flogstavägarna när de är smala, trafiken är liten och kör långsamt. Ja, de kan till och med cykla på gatan. Det som är bra för barn är också bra för alla, inklusive staden. Vi får ökad framkomlighet för gående och cyklister.
  2. Låg fart och lite trafikvolym ger mycket lite buller för de boende, särskilt de som bor i de nybyggda studenthusen alldeles intill vägen, liksom radhusen i hörnet. Med mindre trafik blir också utsläppen mindre.
  3. Grönare – eftersom 7 m gånger 260 meter asfalt försvinner (1800 kvadratmeter, dvs en halv fotbollsplan.
  4. Ökad framkomlighet för gående och cyklande.

Lägre fart och mindre trafikvolym ger lägre buller för hela området.
Smalare gata ger större gångbanor och kortare övergångsställen. Övergångställe och cykelpassage vid skogsbrynet på Flogstavägen N kan vara timglas (ett körfält)
Korsningar kan var upphöjda bord och gångfartsområde, dvs diagonala övergångsmarkeringar. Eftersom trafikmängden är ytterst liten, kan korsningarna vara timglas, dvs enfiliga, få gånger kommer bilar att mötas i korsningarna och hindra varandra.

Cykelfrämjandets yttrande

Exemplet Tiundaskolan (i en kvartersstad)

Bilstadens ”diskreta charm”. Gångbanan skiljs från rännsten med en bred gränsremsa (längst bort), tills det behövs bilparkering. Skyltarna med parkeringstider etc ställs i gångbanan. Bilarna tar dessutom plats över gångbanan. Besvärligt för gående, ännu mer fr barnvagnar och rullstolar. Som grädde på moset visar kantstenarna tydligt trafikmaktordningen: Gångbanan upphör för bilarnas in- och utfart. Detta är huvudgångvägen norrifrån till Tiundaskolan, tillika med förskolor i bägge ändar. Fotgängare är dock så invanda vid denna nonchalans att man inte ens lägger märke till den.

Snöröjning på gångbanan blir i praktiken omöjlig.

Gatan har kantparkering på bägge sidor och är i praktiken enfilig. Det fungerar eftersom möten bilar emellan är ytterst få. När gatan grävdes upp och sedan asfalterades i flera omgångar, kunde kommunen samtidigt ha passat på att göra följande förändringar:
1  ”Öron” för kortare övergångställe, helst med obruten höjd för gångbanan.
2 Tagit bort den närmre in/utfarten till bilparkeringen.
3 Hinder för att parkerade bilar inte ska inkräkta på den smala gångbanan.
4 Flytta stolparna om parkering bort från gångbanan.
5 Pollare för att hindra bilister att svänga över gångbanan.

Stjärnor och siffror markerar påkörda gående och cyklister i Luthagen 2003–2018.

Tiundaskolan har byggts om totalt och utökats från årskurs 6–9 och till F-9. Skolan omges av

  • Ringgatan, som är ett busstråk som flyttats från Geijersgatan. Ringgatan är också en smitväg för att slippa trafikljusen på Luthagsleden och busstråk.
    • Trafikmängd: 3700/vardagsdygn, 2016, mätt vid Sverkerskolan.
    • Påkörda gående och cyklister 2003–2018: 8 st.
  • Tiundagatan, som är en smitväg mellan Börje tull och Krongatan,
    • Trafikmängd: 2900/vardagsdygn, 2016.
    • 9 gående och cyklister påkörda
  • Sibyllegatan, en bakgata, hämta/lämna-trafik och personaltrafik nu hänvisas hit. Körbanan har breddats invid skolan. Ombygget gjorde också att det blev en alternativ smitväg via Rackarbergsgatan till Krongatan.
    • 6 påkörda vid Luthagsleden
  • Geijersgatan:
    • Trafikmängd: 710/vardagsdygn, 2018.
    • Påkörda gående och cyklister: 10 st

Vissa justeringar gjordes i samband med skolbygget:
Tiundagatan smalnades av förbi skolan med GC-banor. Sibyllegatan fick ett kortare övergångsställe vid Tegnérgatan och busskuddar. Ringgatan fick en klackhållplats i höjd med Tegnérparken samt en GC-bana förbi skolan. Den leder dock cyklisterna in i gångbanan i Tegnérparken. Ringgatan och Sibyllegatan är extremt breda för att vara bostadsgator, 8,7 m respektive 9 m. Sibyllegatan rymmer dock kantparkering på ena sidan. Två cykelöverfarter har byggts över Kyrkogårdsgatan; vid Börjegatan och vid Tegnérgatan (som förbinder Fyrisskolan och Tiundaskolan).
Tilläggas kan att skolvägen till Tiundaskolan blev både säkrare och attraktivare i och med bygget av gångcykelbanan Tegen och Åkerlyckan mellan Prästgårdsgatan och Norrlandsgatan.

Jämför Tiundaskolan och gatorna före och efter ombyggnaden.

Vad kan man göra?

Minska trafikvolymen genom att

  • Stoppa genomfartstrafiken på Ringgatan. Ringgatan kan stängas av för biltrafik över järnvägen för att ta bort genomfartstrafiken genom bostadsområdet. Det gynnar även skolvägarna till Sverkerskolan, Fyrisskolan, Seminariet och Erikskolan.
  • Stoppa genomfartstrafiken på Tiundagatan vid skolan.
  • Stoppa genomfartstrafiken på Sibyllegatan genom motriktad enkelriktning.
  • Personalparkering kan förläggas till kantparkeringen i området. I och med ombygget tog personalparkeringen en tredjedel av idrottsplanen. Personalparkering rymmer 30 platser, 10 var tomma en vanlig tisdag i mars. I kvarteren närmast fanns 55 lediga platser, trots att många jobbar hemma under dessa coronatider.
  • Hämta/lämnaplatser kan förläggas ett halvt kvarter bort, på Geijersgatan.

Körbanan på Tiundagatan smalnades av, men fotgängarna fick cyklisterna ”på halsen”. Genomfartstrafiken är kvar.

Sänka farten på motortrafiken genom att minska bredden på körbanorna.

  • Bredden på en enkelriktad Sibyllegatan kan mer än halveras till 3,5 m (framkomlighetsklass A för bil+cykel) utan kantparkering, eller halveras till 4,5 m för dubbelriktad trafik utan kantparkering (framkomlighetsklass A för bil+bil eller lastbil+cykel).
  • Bredden på Ringgatan förbi skolan kan minskas till 4,5 m. eller snedställd parkering i parkeringsfickorna på Ringgatan.
  • Korsningar kan var upphöjda bord och gångfartsområde, dvs diagonala övergångsmarkeringar. Eftersom trafikmängden är ytterst liten, kan korsningarna vara timglas.
  • Sibyllegatan kan vara cykelfartsgata, som kopplar till Rackarbergsgatan och GC-banan Tegen/Åkerlyckan.

Resultat

  • Minskad trafikmängd ger tryggare och säkrare skolvägar.
  • Lägre fart ger, tillsammans med minskad trafikmängd mindre buller för hela området.
  • Minskad bredd på körbana ger plats för bredare gångbanor, träd och annan växtlighet och annat såsom bänkar, bord och kulturer.
  • Det ger utrymme för mer träd och grönska. Sibyllegatan har sedan tidigare bitvis träd i grässträngen mellan gångbana och körbana.

Ringgatans körbana är hela 8,7 m bred. Cyklisterna har flyttats upp bland fotgängarna. Cyklister och fotgängare är dock helt separerade i 30 m! Cykelbanan leder sedan cyklisterna in bland fotgängarna i Tegnérparken.

En tredjedel av idrottsplanen togs till personalparkering med 30 platser. Samtidigt fanns minst 55 lediga platser vid lunchtid en tisdag i gatuparkeringen. Ringen markerar 500 m radie.

Om en hälsosam stad och personalparkering
Bilburnas eget stillasittande vållar fler för tidig död och fler försämrade levnadsår än trafikolyckor.  7
Daglig fysisk aktivitet är den enkla mirakelmedicinen. En enkel åtgärd är att lägga personalparkeringen 500 m bort. Det tar 5 minuter att gå i rask takt enkel väg och med 200 arbetsdagar gör det 200 km på ett år. Det är sex maratonsträckor.
Särskilt boende på landsbygden skulle ha nytta av den “automatiska” fysiska aktiviteten, eftersom de i övrigt har ytterst få målpunkter inom gångavstånd.

Uppdatering 20230927:
Denna tisdagslunch var 30 procent av all allmän boendeparkering i området ledig, 89 av 299 platser. För all allmän parkering  var 38 av 57 platser lediga, 67 %. Totalt var 36 procent av de allmänna bilplatserna i området lediga kring lunch. Ungefär detsamma gällde de 41 bilplatserna på skolgården. 11 st, 27 procent, stod tomma.

Situationen i Uppsala stad

50-talets, miljonprogrammens och i viss mån 80-talets stadsplanering har tacklat just dessa aspekter. Skolorna är oftast förlagda mitt i området. Trafiklösningen för skolorna är relativt god i områden som Kvarngärdet, Svartbäcken, Tuna backar, Sunnersta och Norby. I miljonprogrammets områden Årsta, Nyby, Gränby, Valsätra, Gottsunda, Nåntuna och delvis i 80-talets Sävja och Stenhagen kan skoleleverna till största delen kan ta sig till skolorna utan ens behöva korsa en gata.

Några fler exempel:
Johannesbäcksskolan F-6. Ligger på Verkmästargatan som är en cykelseparerad matargata för Sala backe till Fyrislundsgatan. Fartbegränsning till 30 kring skolan. Biltrafiken är stor för att vara en bostadsgata (1982/vardagsmedeldygn 2014). Intensiteten är hög vid skolstart. Observationer visar att cykling sker på alla ”lämpliga” sätt på Verkmästargatan, på gatan, på cykelbanan och på trottoaren utan cykelbana, beroende på varifrån man kommer. Många barn korsar Murargatan, som efter ombyggnad har fått genomfartstrafik från Johannesbäcksgatan.
Förslag: Stäng av genomfartsmöjligheten på Murargatan. Verkmästargatan skulle kunna vara en cykelfartsgata, även om cykeltrafiken är lokal (till stadsdelscentrum vid Hjalmar Brantings torg och skolan där, samt Johannesbäcksskolan. Skolan har fredad cykelkoppling till Fålhagen tack vare cykeltunneln under Tycho Hedéns väg.
Brantingsskolan omges av Hjalmar Brantingsgatan och Årstagatan/Apelgatan. Skomakargatan (1200/vardagsdygn 201). Hjalmar Brantingsgatan (väster om Årstagatan 4500/vardagstrafik 2014), Apelgatan (väster om Johannesbäcksgatan 2500/vardagsdygn 2014). Busslinjer på Årstagatan och Salabacksgatan.
Förslag: Stäng av Skomakargatan och Årstagata för genomfartstrafik. Gör gångfartsområde av Hjalmar Brantingsgatan vid Hjalmar Brantings torg.
Årstaskolan har mycket personal- och besöksparkering vid skolan, trots att det finns två stora parkeringsytor 150 och 220 meter därifrån vid Årsta centrum.

Kvartersstaden

Rutnätskvarteren i Luthagen och centrum/Fjärdingen är delvis trafikreglerade. Det kan kompletteras med trafikreglering för säkra skolvägar, vilket också boende i stadsdelarna som får mindre trafik med buller och utsläpp.
Ringgatan fungerar som smitväg/genomfartsväg och påverkar skolvägarna till alla fem skolorna i området: Seminariet, Fyrisskolan, Sverkerskolan, Tiundaskolan och Erikskolan. En stor trafikmängd försvinner om motortrafiken stängs av vid järnvägsövergången. Kommunen har planer på att bygga en underfart för biltrafik, vilket är kontraproduktivt mot mängder av mål.
Sverkerskolan har dessutom genomfartstrafik på Sysslomansgatan. Den kommer delvis från Västra Ågatan, vilken skulle försvinna vid en cirkulationsplan för innerstaden.
Tiundaskolan omges av ytterligare en genomfartsväg: Tiundagatan. Ombygget gjorde också att många fick upp ögonen för en genomfart på den tredje gatan, Sibyllegatan för via Rackarbergsgatan ta sig till Krongatan.
Fyrisskolan ligger intill Luthagsleden med 16.000/vardagsdygn 2020. Den kan dock passeras under Luthagsbron. Götgatan är också en smitväg till Ringgatan och vidare.

Längs trafikleder

Längs trafikleder är det både högt buller och stora emissioner.
Flera av innerstadens skolor ligger längs Kungsgatans centrala delar (11.000/vardagsdygn 2020) Mycket av trafiken skulle försvinna med en cirkulationsplan.
Fyra friskolor ligger längs Dag Hammarskjölds väg (15.000/vardagsdygn 2017). Enskilda skolan och Jensen har till och med skolgård mot gatan.
Bergaskolan ligger i korsningen av två högtrafikerade gator: Krongatan (7000/vardagsdygn 2014) och Norbyvägen (3000/vardagsdygn 2017).
Längs Bergsbrunnagatan finns inte längre Bolandskolan, men väl tre andra gymnasier. Ingen uppgift om trafikmängd.

Källa trafikmängder, Uppsala kommun/Trafikverket

Karta över skolorna i Uppsala

När du ändå har läst ända hit!

Stötta Cykelfrämjandet, åtminstone genom att bli medlem
Vill du arbeta med Säkra skolvägar? Välkommen!

Fördelar med att gå och cykla till skolan

Mer om Säkra skolvägar

Referenser

1 Flest olyckor kring skolstart – här är de mest olycksdrabbade skolområdena, If försäkringar
2 Fler bilar och sämre trafiksäkerhet kring landets skolor, If försäkringar
3 7 av 10 passerar Uppsalas grundskolor fortare än tillåtet, NTF
4 Källa trafikmängder, Uppsala kommun/Trafikverket
5 NTF Trafikolyckor Uppsala
6 Trafiksäkerhet i Uppsala kommun, pdf
7 Vägtransportsektorns folkhälsoeffekter, Trafikverket

Dela!