Cykelfrämjandets yttrande över ny Översiktsplan för Göteborg samt Fördjupad översiktsplan för centrala Göteborg

Positivt

– Att ni inbjuder till dialog med göteborgarna om vår gemensamma framtid.

– Att hållbarhet är huvudfokus för stadsutvecklingen.

– Att ÖP strävar efter förtätning och funktionsblandning. Det är en viktig förutsättning för ett ökat vardagsresande till fots och med cykel. Inga andra resesätt kan konkurrera med dem i hållbarhet. De är dessutom de enda motionsskapande och därmed hälsobefrämjande resesätten. Gymnastik- och idrottshögskolan, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet varnar för följderna av vår allt större brist på fysisk aktivitet.

– Att delar av kollektivtrafiken bör grävas ner (eller lyftas upp). Spatiösa hållplatsområden i markplan tränger undan cykeln. Det tydligaste exemplet på det är dagens komplex kring Brunnsparken – Drottningtorget – Nils Ericsonsgatan. Men även på sträcka kan intensiv kollektivtrafik och deras reserverade leder utgöra hinder och skapa otrygghet för gång och cykling.

– Att det ska vara lätt att gå och cykla, och att cykeln nämns före kollektivtrafiken på flera ställen. Gång är förstås enklast och mest grundläggande, men inte ens i ett förtätat Göteborg ryms särskilt många resmål inom gångavstånd, men väl inom cykelavstånd. Därför är den hållbara cyklingen så viktig för Göteborg.

– Att det på sid 30-31 står speciellt om innerstaden: ”Alla delar av innerstaden har tillgång till god kollektivtrafik och mycket goda förutsättningar för ett stort resande med cykel och till fots”. Mycket goda förutsättningar för cykel gör stor nytta just i centrala Göteborg där de flesta antingen arbetar, bor, har ärenden till eller passerar. Det är också här åtgärderna bäst kan höja cyklingens status.

Pendlingscykelnätet tas inte på allvar

Planen för nya Skeppsbron. Var går pendlingscykelbanan?

Aktuella planer visar att flera stadsutvecklingsprojekt inte tar pendlingscykelbanor på allvar. De behandlar dem precis som de gamla vanliga övergripande cykelbanorna och tar sig gärna friheten att anlägga omvägar, lågfartsområden och sträckor där det inte är tydligt för gående att det finns ett pendlingscykelstråk. Får ett projekt göra så, riskerar det att uppfattas som prejudikat i andra projekt.

ÖP använder ordet pendelcykelstråk två gånger (sid 59 och 153), men bara i bisatser. FÖP för centrala Göteborg nämner det inte alls.

Ska man verkligen kunna ge pendlingscykelbanorna den särställning som cykelprogrammet föreskriver, måste de av hänsyn till övrig trafik vara få men väl valda och högt prioriterade. De utgör en hörnsten för att nå det trefaldiga cyklandet enligt Cykelprogrammets mål. ÖP måste klargöra pendlingscykelnätets prioritet så att alla tar det på allvar.

Hållbarhet

ÖP behöver markera att pendlingscykelstråken är viktiga för stadens utveckling mot hållbarhet. Gång och cykling är hållbarare än kollektivtrafik, och samtidigt klart mer hälsobefrämjande. Cykelinfrastruktur är dessutom mycket billigare att anlägga än t.ex. kollektivtrafik och även billigare för resenären att använda. I Köpenhamn har man med målmedvetna prioriteringar fått över 40 % av arbetspendlingen att ske med cykel. Den pågående förtätningen och funktionsblandningen i Göteborg ökar potentialen för cykling även här, men ska den omsättas i verklig ökning måste staden utformas så att det verkligen blir attraktivt att välja cykeln. En nära storstad blir ännu närmare med attraktiv pendlingscykling.

Helhetsperspektiv för cykel

ÖP måste garantera helhetsperspektivet för cykelinfrastrukturen och dess utveckling. På den nya och översta nivån – pendlingscykelnätet – måste det vara tydligt att cykeln har mycket hög prioritet. Cykelprogrammet säger ju ”ett pendlingscykelnät med mycket god framkomlighet, och få eller inga konflikter med andra trafikanter, [ska] knyta samman stadens tyngdpunkter och andra viktiga målpunkter”. Flera aktuella projekt, inte minst i centrala Göteborg, hanterar pendlingscykelstråk plottrigt, med kvartersperspektiv snarare än med milperspektiv.

Skrivningen i FÖP för centrala Göteborg att cykelns framkomlighet behöver tonas ner i en del centrala områden är oacceptabel. Det kan visserligen finnas punkter där så behöver ske, men FÖP måste ge tydliga och restriktiva kriterier för det. Annars blir det en fribiljett till alla utvecklingsprojekt att inom sina respektive områden behandla även de viktigaste och långväga cykelstråken illa. ÖP:s skrivning på sid 30-31 måste gälla även i FÖP:

”Alla delar av innerstaden har tillgång till god kollektivtrafik och mycket goda förutsättningar för ett stort resande med cykel och till fots”.

Cykling inte bara i gångfart

På sid 18 står att ”Gående och cyklister ska ges förtur på lokalgator och hastigheter i stadens lokalnät ska anpassas efter i första hand gående. Bind ihop staden med snabb och pålitlig kollektivtrafik”.

Här kan man få intrycket att staden ska planeras för cykling i främst gångfart men kollektivtrafik i allt högre hastigheter. Det är troligen inte meningen, men det måste också bli tydligt. Annars kan den som så önskar tolka det som att cykeln inte behöver kunna binda ihop staden utan mest användas lokalt. Då kommer utvecklingsprojekt att kunna behandla viktiga genomfartsstråk som gågator.

På sid 18 står också om kollektivtrafiken att man behöver satsa på ”ett snabbt nät mellan stadens tyngdpunkter och till viktiga målpunkter”. Men detta gäller även cykelnätet. Trafikstrategin skriver t.ex. på sid 33 att den ”fokusera[r] på att binda samman stadens tyngdpunkter … med ett snabbkollektivtrafiknät och ett högklassigt pendlingscykelnät”. Ju snabbare kollektivtrafiken blir, desto viktigare att även attraktiviteten för cykling ökas och att cykling inte jämställs med gång. Det allra mest klimatsmarta och hälsofrämjande sättet att resa ska inte tonas ner när det näst bästa tonas upp.

Anvisa mark för cykelstråk

En översiktsplan ska visa på önskad mark- och vattenanvändning. Utan visade tydliga stråk för cykel kopplat till markanvändning i översiktsplanekartan saknar cykeltrafiken status i planeringen av ett framtida Göteborg.

Undertecknas:
Cykelfrämjandets göteborgskrets den 21 mars 2019

Varför behövs ett omtag på trafiksäkerhet?

Varför behövs ett omtag på trafiksäkerhet?

Onsdagen den 20 mars 2019 kl 18:00 bjuder Cykelfrämjandet in till föredraget Omtag på trafiksäkerhet på Ekocentrum, Aschebergsgatan 44 i Göteborg. Föredraget hålls, på engelska, av Marjut Ollitervo från finska Cykelförbundet Pyöräliitto.

Så varför behövs ett omtag på trafiksäkerhet? När vi främjar cykling kommer vi snart till ämnet trafiksäkerhet. Föräldrar kanske inte vill låta sina barn cykla, och vuxna kanske anser att just deras trafikmiljö är olämplig för cykling. Vi fastnar då i diskussioner om trafiksäkerhet. Detta påverkar cykelrörelsen i bred bemärkelse, oavsett man ser på cykling som en miljöfråga, en hälsofråga, en sport eller ett sätt att minska bilköer.

Det är en paradox att trafiken aldrig varit så säker som idag, men att vi samtidigt blir alltmer rädda. Trafikolyckor alstrar skräckreportage i media, till skillnad från sjukdomar som orsakas av fysisk inaktivitet. Alla är överens om att trafiksäkerhet är viktigt.

Marjut Ollitervo, som föreläser om hur detta kan hanteras, har tidigare hållit föredraget Rethinking Safety på konferenserna ECOMM 2018 och Velofinland 2018. Hon använder begreppen Kulturell och Faktisk trafiksäkerhet. Begreppen kan smörja diskussionen och hjälpa enskilda personer i sina funderingar.

Faktisk säkerhet är som det låter. Till exempel kan man läsa skadestatistik från sjukhus och jämföra olyckor i en korsning med olyckor i en annan korsning. I faktisk säkerhet väger vi olika risker mot varandra. Syftet är att minska antalet olyckor.

Kulturell säkerhet är det vi anser säkert eller farligt. Det är en social konstruktion som påverkas av exempelvis media, känslor eller moral. Ibland gör människor saker av gammal vana eller för att visa omsorg, och inte för att de gjort en omfattande riskanalys.

Kulturell säkerhet har ett egenvärde som är enkelt att prioritera framför andra värden som hälsa, jämlikhet och välmående. Ett exempel är när man säger ”om åtgärden bara sparar ett liv så ska den genomföras”. Då rundar man riskanalysen och gör en binär bedömning som åsidosätter nyss nämnda värden. Även i detta exempel är syftet att visa omsorg.

Omtag på trafiksäkerhet 20 mars

Välkomna på föredraget ”Omtag på trafiksäkerhet” på Ekocentrum, Aschebergsgatan 44 i Göteborg, den 20 mars kl 18:00! Föredraget hålls på engelska och är öppet för allmänheten. Fri entré.

När man främjar cykling stöter man snart på ämnet trafiksäkerhet. Några vill inte låta barnen cykla, eller känner någon som råkade illa ut på cykel. En del har bestämda åsikter. Därför är det viktigt att cykelrörelsen hanterar ämnet väl. Cykelfrämjandets göteborgskrets har bjudit in Marjut Ollitervo från det finska cykelförbundet, Pyöräliitto, som ska föreläsa på Ekocentrum om detta. Hon har tidigare hållit sitt föredrag ”Rethinking Safety” på konferenserna ECOMM 2018 och Velofinland 2018.

Marjuts resa och inkvartering bekostas av Cykelfrämjandets göteborgskrets, men för att hjälpa till med ekonomin och för att sprida ordet gör vi en insamling, sk crowdfunder. Följ oss på bloggen, på Twitter och Facebook där det kommer uppdateringar och mer info!

Se även tidningen Cykling, nr 4/2018.

Cykelfrämjandet yttrar sig om ny bussdepå intill Säröbanan

Vi har skickat in nedanstående yttrande till Stadsbyggnadskontoret.

Staden planerar en ny bussdepå vid Radiomotet intill Säröbanan, en av stans populäraste cykelbanor och utpekad som sk pendelcykelstråk. Cykelfrämjandet har tagit del av planbeskrivningen, och vi är oroliga för att pendlingscykelbanan försämras.

I planbeskrivningen framgår att bussarna ska nå depån dels via Radiovägen, dels via en ny utfart till Radiomotet. Den nya utfarten korsar dagens pendlingscykelbana i samma plan. Planbeskrivningen anger dock att pendlingscykelbanan ska flyttas väster om Antenngatans förlängning, och göra en nittiograderssväng via Antenngatan och Radiovägen. Det finns redan en cykelbana i den sträckningen, men det är inte den som är dagens pendlingscykelbana. Pendlingscykelbanan går idag i en genare sträckning en bit österut, och korsar Radiovägen planskilt.

Stadens cykelprogram (Cykelprogram för en nära storstad 2015–2025. Trafikkontoret Rapport 2:2015) anger att pendlingscykelbanor ska tillåta cykling med en medelhastighet av minst 20 km/h på en sträcka av 2 000 meter, och ge möjlighet till säkra omcyklingar, oavsett cykelvolymer.

Planbeskrivningen beskriver inte hur detta ska uppnås om pendlingscykelbanan dras i en omväg och en tvär sväng via Antenngatan och Radiovägen.

Vidare är det anmärkningsvärt att det saknas en karta i planbeskrivningen som visar hur pendlingscykelbanan påverkas. Det motiveras inte heller varför depån behöver en ny utfart i plan, när det redan finns en planskild förbindelse mellan Radiomotet och Antenngatan via Radiovägen.

Om den nya utfarten är nödvändig kan pendlingscykelbanan dras i en skärning genom kullen, under utfarten. Det skulle minska höjdskillnaden på cykelbanan. En annan lösning vore att dra om pendlingscykelbanan i en ny, genare, planskild sträckning öster om Järnbrottsmotet.

Cykelfrämjandet anser att staden bör återkomma med en lösning på hur pendlingscykelbanan förbi depån kan utformas för att nå upp till kraven i stadens cykelprogram. Det kan ske exempelvis genom att undvika korsning mellan bussgata och pendlingsbana, eller låta dem korsa planskilt. Lösningen bör redovisas med en karta som tydliggör konsekvenserna för cykelbanorna.

Cykelfrämjandets göteborgskrets

Cykelfrämjandet i media om nya Korsvägen

Under det gångna året har Cykelfrämjandets göteborgskrets pratat i media om nya Korsvägen. Vi har påpekat att det blir bättre för både gående och cyklister om nya Korsvägen utformas enligt stadens Cykelprogram. Läs mer på länkarna nedan.

Korsvägens framtid oroar cyklister. P4. 3 juli 2018

Svårt för cyklister vid nya Korsvägen. ETC Göteborg 5 juli 2018

Cyklisterna dissar nya Korsvägen. Göteborg Direkt 7 juli 2018

Krönika: Cykelbanor håller cyklister borta från gående på Korsvägen. Yimby Göteborg 14 November 2018

Göteborgs stad måste bli bättre på cykel. ETC Göteborg 18 december 2018

Omtag på trafiksäkerhet

När man främjar cykling kommer man snart till ämnet cykelsäkerhet. Många har starka åsikter om detta, och en del har personliga tragedier bakom sig. Hur hanterar man detta? För att prata om det har Cykelfrämjandets göteborgskrets bjudit in Marjut Ollitervo från Pyöräliitto, det finska Cyklistförbundet. Marjut föreläser under rubriken Rethinking Safety, eller Omtag på trafiksäkeret. Föreläsningen hålls på engelska.

Planering pågår, men datum och plats är inte fastställt.

Se även en artikel om detta i senaste numret av Cykelfrämjandets tidning Cykling, nr 4/2018, sista sidan.

Nu blir det tillåtet för cyklister välja bort cykelbanan

Den 1 augusti 2018 ändras Trafikförordningen med innebörden att cyklister får köra på körbana, även om det finns en cykelbana. Detta gäller om den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är 50 kilometer i timmen. Det är fortsatt möjligt att cykla i körbanan om det är högre hastighet under förutsättning att det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.

Vi i Cykelfrämjandet ser det som en efterlängtad nyhet för alla cyklister som vill undvika konflikter med gående, barn, och hundar på alltför snålt tilltagna kombinerade gång- och cykelbanor.

Lagändringen är också en signal till väghållare att bygga ordentliga cykelbanor som fungerar väl att cykla på. Vi vill tipsa väghållarna om Trafikverkets och SKL:s handböcker, ”Vägars och gators utformning” samt ”GCM-handboken”. Där kan trafikplanerare enkelt slå upp vilka standarder och mått som gör att det fungerar väl för trafikanterna.

Finns det väl utformad cykelinfrastruktur kommer cyklister använda den. Så länge det saknas kommer de använda körbanan.

Mediakontakt:
Ian Fiddies, ordförande Cykelfrämjandet Göteborg
tel 073-924 23 41

Karl Zander, vice ordförande Cykelfrämjandet Göteborg
tel 0766-32 33 53

Cykelfrämjandet svarar Trafikkontoret om Korsvägen

I slutet av juni skickade vi några frågor till Trafiknämnden och Trafikkontoret angående ombyggnaden av Korsvägen. Vi fick ett svar från Trafikkontoret, men vi väntar fortfarande på ett svar från Trafiknämnden.

Trafikkontoret anser att de gjort ett gott arbete och en bra avvägning mellan trafikslagen. Vi noterar dock att staden säger att cykel ska prioriteras, medan Trafikkontoret säger att annat måste prioriteras.

Vi är överens med Trafikkontoret om att det blir fint med ett cykelgarage. Men cykelparkering löser inte problemen med försämrad framkomlighet och orienterbarhet för cyklister som passerar platsen.

Vi har nu skrivit ett svar till Trafikkontoret, som kan laddas ned efter texten. I korthet ifrågasätter vi om det verkligen kommer bli så stora strömmar av gående mellan Landeriet och stationshuset, att det inte skulle gå att bygga en gen cykelbana där. Vi påpekar också att det diffusa torget i norr inte gynnar gående. Att leda in många cyklister bland gående på ett diffust torg är tvärtom konfliktskapande design som försvårar för gående.

karta avstånd Korsvägen

På kartan har vi ritat in hur folk kan tänkas cykla över Korsvägen, samt avstånden för de olika alternativen.

Ladda ner vår korrespondens med Trafikkontoret, sex sidor, här:

Cykelframjandet svarar Trafikkontoret

Cykelfrämjandet frågar Trafiknämnden om Korsvägen

Korsvägen ska byggas om och anpassas till tågtunneln Västlänken. Trafikkontorets förslag är bra på flera sätt, men Cykelfrämjandet konstaterar att förhållandena för cyklister försämras.

Problempassager för cyklister på Korsvägen, Göteborg

Klicka eller peka på kartan för att förstora

Många cyklister passerar Korsvägen, och stadens Cykelprogram har pekat ut cykelbanorna där som delar i det så kallade pendlingscykelnätet. Trots detta föreslås att den mest trafikerade cykelbanan bryts av, och cyklisterna tvingas blandas med gående på ett diffust torg. Cyklister på väg norrut dras i en lång omväg, för att sedan blandas med gående i samma diffusa torg.

Stadens egna Cykelprogram anger att pendlingscykelnätet ska ha god framkomlighet och orienterbarhet. Det ska vara lätt att veta vart man ska ta vägen, även om det är första gången man cyklar här. Cykelfrämjandet anser att dessa krav inte uppfylls.

Vi ser att lösningen går att förbättra med små medel. Därför ställde Cykelfrämjandets göteborgskrets följande frågor till Trafiknämnden den 25 juni 2018:

– Anser Trafiknämnden att detaljplanens utformning bidrar till cykelprogrammets intentioner för pendelcykelstråk?

– Kommer Trafiknämnden att överge utformningen i illustrationen till detaljplanen och skapa ett trafikförslag som är bättre för cykeltrafiken, som bättre uppfyller målen enligt cykelprogrammet?

Här följer en länk till Cykelfrämjandets fullständiga fråga till Trafiknämnden, fyra sidor, som PDF:

Fråga till TN gällande ombyggnad av Korsvägen