Ökad cykelpendling ger stor hälsovinst

Två viktiga hälsoproblem är bilismens bidrag till städernas höga föroreningshalter och människors brist på fysisk aktivitet. Ett forskningsprojekt, finansierat av forskningsrådet Forte, rör just dessa miljö- och folkhälsoproblem. Studien visar att om cirka 110 000 stockholmare, som idag åker bil till arbetet och har maximalt 30 minuters cykelväg dit, tar cykeln i stället för bilen så skulle det bland annat medföra påtagliga förbättringar av utomhusluften och därigenom bättre hälsa för hela befolkningen.

Studien bygger på koordinatsatt information om var individer bor och arbetar i Stockholms län. Utifrån det har personernas aktuella val av färdmedel och vägval beräknats med hjälp av en beprövad trafikmodell som används för den regionala planeringen. Hur långt man kommer med cykel på 30 minuter har beräknats genom analyser av existerande arbetspendlares cykelhastigheter och konditionsvärden. Dessa har sedan jämförts med den kondition som män och kvinnor i åldrarna 20-65 år har. På så sätt har man kunnat beräkna hur många som har ett pendlingsavstånd på 30 minuter med cykel.

Trafikmodellen ger de omfördelningar av trafik som beräknas bli följden om individerna lämnar bilen och istället cyklar. Trafikflödena används för att med en luftföroreningsmodell beräkna påverkan på föroreningshalterna. För de bilpendlande personer som i detta scenario skulle byta till cykel kan resans längd användas för att beräkna hälsonyttan med den ökade fysiska aktiviteten.

Med scenariot 30-minuters cykling beräknas alltså drygt 110 000 personer i Stockholms län kunna byta dagens bilpendling mot cykel. Denna insats skulle minska luftföroreningsexponeringen för bosatta i Stor-Stockholm med ungefär dubbelt så mycket som byggandet av Förbifart Stockholm. Enbart befolkningens lägre föroreningsexponering beräknas leda till att cirka 40 förtida dödsfall, vilket motsvarar 500 förlorade år, varje år kan undvikas. Om de som byter från bil gör 80 procent av resorna till arbetet på cykel beräknas ungefär lika många levnadsår vinnas genom den ökade fysiska aktiviteten. Effekter på trafikolyckor och cyklisternas egen dos av luftföroreningar återstår att bedöma.

De första resultaten av projektet presenteras vid Transportforum i Linköping på fredag den 9 januari 2015.

Bakom studien står Umeå universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholms miljöförvaltning och WSP.

För mer information kontakta de huvudansvariga forskarna:
Bertil Forsberg, professor, Umeå universitet, tel: 070-632 44 59
Peter Schantz, professor, GIH, tel: 070-300 10 58
Christer Johansson, professor, Stockholms universitet, tel: 076-122 89 31
Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, tel 08-120 53 711 eller 070-202 85 86

 

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, är världens äldsta idrottshögskola som firade 200 år förra året i nyrenoverade och utbyggda lokaler. Lärosätet ligger vid Stockholms Stadion och är Sveriges främsta kunskapscentrum för idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Här utbildas lärare i idrott och hälsa, tränare, hälsopedagoger, sport managers och idrottsvetare. År 2011 startade GIH:s egen forskarutbildning i idrottsvetenskap och inom GIH bedrivs avancerad forskning inom idrottsområdet; ofta i nära samarbete med idrottsrörelsen, skolan, samhället samt med svenska och internationella universitet och högskolor. På GIH arbetar 140 anställda och här går cirka 1 000 studenter.