Bästa cykelbanorna kan vara ”Uppsalabanan” – om viljan finns

Sverige är uselt på att bygga cykelbana anpassad för klimatet. Lösningen är enkel: Bygg vägarna som man bygger för motortrafiken – med delat tvärfall (rygg) och upphöjd vägbana.

Cykeln är ett enkelt, billigt, okomplicerat, flexibelt och miljömässigt hållbart fordon. Främst av alla. Flexibel vid störningar, störst kapacitet per breddmeter och dessutom det enda fordonet som ger direkta hälsovinster vid användandet.
Men bara för att det är ett enkelt och anspråkslöst fordon behöver inte cykelbanan vara enkel och anspråkslös. Tyvärr byggs den vanligtvis efter minimimått – eller mindre, med punktvisa ”sabotage” som kanter, svängar, stolpar, avsmalningar och samsningar med fotgängare – eller motorfordon. I Uppsala har en cykelbana sällan samma utförande längre än två kvarter.
Inte konstigt att närmare två tredjedelar av cyklistolyckorna i Sverige beror på vägens utformning, underhåll eller drift. Eftersom cykeln är ett balansfordon ytterst känslig för halka, borde cykelbanor rent av byggas betydligt noggrannare, noggrannare än bilbanor.

 

Cykelfrämjandet föreslår:

En ny norm för byggande av
cykelbana och gång- och cykelbana

Delat tvärfall (bombering, vägrygg)

Upphöjd väg

Vad vinner man?

  • Torr vägbana snabbare. Cyklister är utsatta för vägsmuts vid blött väglag, särskilt skor och byxor, men även cykelns trampor, kedja och ram.
  • Minskad risk för pölar vid nedsjunken bana. Om det finns en vägrygg.
  • Ingen inrinning av smältande snövallar. Vintertemperaturen i Uppsala svänger runt noll grader. Vid plusgrader smälter snövallarna. Med enkelt tvärfall rinner smältvattnet in från ena sidan.
  • Ingen is från dagsmeja och smältvatten. Med dagsmeja fryser smältvattnet till is. För de banor som sopsaltas kan saltet sköljas bort under dagtid och banan ”glaseras” under natten.

Delat tvärfall

Idag ska gång- och cykelbanor byggas med enkelt tvärfall. Enkelt tvärfall innebär att banan ska luta två procent från ena sidan till den andra. Alla friliggande cykelbanor av lämplig bredd bör ha delat tvärfall.
Eftersom Trafikverkets VGU (Vägar och gators utformning) rekommenderar enkelt tvärfall på 2 procent, finns här en chans för Uppsala att gå före i utvecklingen. Regeringen vill ju också se progressiva projekt.

Det byggs idag fyra meter breda vägar med delat tvärfall, Kålsängsgränd byggdes om 2016. Många gång- och cykelbanor är fyra meter breda eller bredare.

Några exempel på hur dagens utformning ökar olycksrisken för cyklister och fotgängare:

Valsätraleden 1, byggd 2014, sopsaltad. Inrinning från anslutande gångbana. För bilväg råder Trafikverket: ”Om sekundärvägen lutar mot korsningen bör en utformning med svacka övervägas för att begränsa att vatten rinner in på primärvägen.”  


Valsätraleden 2 – kurvor är mest kritiska för en tvåhjulig cykel.

Valsätraleden 3 – i backe

Valsätraleden 4 – kurva, feldoserad.

Valsätraleden 5

 

Dag Hammarskjölds väg, sopsaltad

 

Dag Hammarskjölds väg, sopsaltad, lutar i både längs- och sidled enligt normen för avrinning, men är ändå glashal.

 

Kungsängsleden, nyrenoverad, sopsaltad. Lutar både i längs- och sidled enligt normen. Hela gångbanan riskera att bli glashalt när saltet är bortsköljt.

 

Kungsängsleden något längre upp, nyrenoverad, sopsaltad.

Diverse kurvor

I korsningar gör cyklister tvära svängar. Risken att halka omkull ökar kraftigt om korsningen är lägsta punkten – vilket också ökar cyklisternas fart.

Smältvatten i kurvor är farliga när det fryser. 

Upphöjd cykelbana

Att bygga en gång- och cykelbana som följer marken gör den dels backigare än nödvändigt, dels att vatten gärna samlas i svackor. Varje uppförsbacke är en permanent motvind, fyra procents lutning motsvarar 4 sekundmeters motvind. Tyvärr ger inte nedförsbackar motsvarande vinst. Detta hindrar framkomligheten för cyklister med ringa muskelkraft, men det hindrar också gående, till exempel rullstolsburna.
Backar ökar också risken för halka. I svackor kan regnvatten och smältvatten samlas. Fotgängares singelolyckor är den vanligaste trafikolyckan. Halka och snubbel på ojämnheter är de vanligaste orsakerna.

Svacka på Kapellgärdet. Pölar som spåriga och fryser. Cyklister stiger av, men det är riskfyllt även att gå.


Tunnelramp med omvänt tvärfall. Allt smältvatten ska rinna till mitten av gång- och cykelbanan.

I parkmiljö. Banan följer marknivån i svacka.

Slottsbacken. Nybyggt 2016. Dagsmejan innebär risk även för fotgängare. Högre upp i backen: Feldoserad kurva som följer slänten. 

Till och med ett kvarblivet snöupplag kan sent på våren göra en kurva farlig. Cyklisten väljer den säkrare (och raka) vägen utan kantsten.

En friliggande cykelbana bör inte byggas så att den följer markens svackor, krön och sidolutningar. Det ökar risken för ansamling av vatten i svackor och det ökar risken för inrinning av smältvatten.
Vid utformningen av friliggande cykelbanor finns också en möjlighet för Uppsala kommun att visa sig progressiva och gå före i utvecklingen.

Uppsala har byggt upphöjd gångbana i skog:

Nya gångvägen längs Vårdsätraviken.

Upphöjd gång- och cykelbana mellan Linrepevägen och Bandstolsvägen.

Nybyggd (tillfällig?) friliggande upphöjd cykelbana, vid fd kraftledningsgatan i Östra Sala backe.

Ungefär så här bör det se ut med delat tvärfall – och uppbyggd cykelbana. En snabbt upptorkande vägrygg. Vattensamling endast i kanterna när avrinningen hindras av snövallar.

Inga problem

Cykelbanor och gång- och cykelbanor bör kunna byggas med åtminstone tre meters bredd eller mer. För gång- och cykelbana bör det finnas en tydlig skiljeremsa, till exempel med gräs eller några rader storgatsten eller smågatsten.
För snöröjning. Cykelbanor med 3 meters bredd eller mer verkar kräva två körningar. Cykelbanor är inte till för snöröjare. Det är snöröjare som är till för cykelbanor.
För asfaltspackning. Få vältar har arbetsbredd över två meter.
För asfaltsläggning. De har ytterst flexibla bredder.

PS: För att minska halkrisken på befintliga banor bör plogvallar inte läggas på banans höga sida, eftersom smältvattnet rinner in på banan.

VTI 801 Statistik över cyklisters olyckor – pdf

VTI 705 – Skadade fotgängare – pdf

Krav för vägar och gators utformning – Tvärfall för cykelbana, kap. 3.2.2.6

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *