Järnvägen – cyklistens bästa vän?

Det extrema bostads- och kontorsbyggandet som pågår i Uppsala får inte täppa till framtida möjligheter till en mer hållbar trafik. Reservat och servitut bör skapas för framtida korsningsfria cykelleder både i centrum och utanför staden.

I dag är de genaste vägarna in mot och inne i staden reserverade för biltrafiken. Om cyklisterna vill undvika buller och bländande ljus från de stora bilvägarna blir priset omständiga omvägar. Men för att skapa gena och säkra cykelvägar finns en oväntad vän. Längs järnvägen får cykelbana tre stora fördelar:

  • rakt och gent spår,
  • få och små backar,
  • ofta planfria vägkorsningar.

Med järnvägen dragen rakt genom centrum har Uppsala goda möjligheter att åstadkomma användbara cykelbanor. Ja, faktiskt flera kilometer långa cykelbanor i centrala Uppsala helt utan korsande biltrafik!
De föreslagna cykelbanorna tränger heller inte undan biltrafiken. Det finns dock en uppenbar risk att flera av dessa leder kan göras omöjliga på grund av byggande av bostäder och kontor.

Cykelfrämjandet i Uppsala föreslår reservat eller servitut för följande cykelbanor:
Blått: Befintliga gång-och cykelbanor.
Rött: Föreslagna cykelbanor.
Svarta prickar: Korsningar.

Alla dessa leder till Resecentrum och centrum, men kan också utnyttjas för koppling mellan norra och södra stadsdelarna, till arbetsområdena Kungsängen och Boländerna, för rekreationsturer till Fjällnora, Börje, Lunsen och Nåsten.

1. Västra Järnvägspromenadens förlängning till Hällbygatan och vidare koppling mot Börje

En cykelbana som följer dalabanans järnväg med broar över Råbyleden, Svartbäcksgatan och Fyrisån skapar en 1,5 km korsningsfri cykelväg från Ringgatan till Resecentrum!

Förslaget
Idag är det en friliggande gång- och cykelbana som korsar S:t Persgatan och S:t Olofsgatan. När dessa gator har tunnlats under järnvägen blir gång- och cykelbanan korsningsfri mellan Resecentrum och Skolgatan, en sträcka på 800 meter. Det är sex kvarter.

Reservera plats för en framtida förlängning längs järnvägen mot Stabby och vidare mot Börje. Det vill säga, längs järnvägen bakom Mikaelskyrkan, över Råbyvägen, bakom polishuset, över Svartbäcksgatan (med koppling till dess cykelbanor), bakom fd Skofabriken, över Fyrisån för att ansluta till gång- och cykelbanan bakom Fyrisskolan. Första korsningen blir vid Ringgatan. Dit är det 1,5 km! Vidare kopplingar mot Librobäck/Klockarängen, Stabby och Börje bör utredas.

Nordvästra cykelleden kopplar inte bara till Resecentrum, utan förbättrar också förbindelserna mellan västra och östra sidan av staden.

2. Nordöstra järnvägsledens förlängning till Gamla Uppsala och Storvreta.

Gamla Uppsalagatan är redan nergrävd. En cykelbro eliminerar korsningen.

Förslaget

karta över cykelled läng järnvägen norrutFörslag från 2014 inkluderar bro över Gamla Uppsalagatan och vid östra änden av cykeltunneln vid Skolgatan.

Uppsala kommun anammade på ett föredömligt snabbt sätt Cykelfrämjandets förslag om en motsvarighet till Västra järnvägspromenaden längs järnvägens östra sida, från Sivia över Vaksalagatan till Råbyvägen. Det är naturligt att fortsätta med en cykelväg längs järnvägen ända till Uppsala högar i och med att banvallen genom Gamla Uppsala görs om till cykelbana. Eftersom Gamla Uppsalagatan redan är nedgrävd är det enkelt att lägga en cykelbro där. Det skulle också underlätta cykelfärden till och från moskén och Lötens idrottsområde och även gynna cyklister från Löten och Nyby.
På järnvägsbroarna över Bärbyleden finns möjligheten att bygga cykelväg i utrymmet emellan Vattholmavägen och järnvägen. Cykelvägen ansluter sedan till den övergivna banvallen. Förutom att man får en friliggande och korsningsfri cykelled ända från Uppsala högar till Resecentrum slipper man också att cyklister på väg in mot centrum längs Vattholmavägen behöver korsa vägen för att fortsätta på östra sidan och sedan åter korsa vägen vid moskén. Totalt skulle det ge hisnande 3,6 km korsningsfri cykelväg fram till Bågspännarvägen i Gamla Uppsala!
Förslaget gynnar också rekreationscykling till Uppsala högar och Ulva kvarn.
I förlängningen bör man reservera utrymme för en cykelväg längs järnvägsspåret ända till Storvreta. Det skulle betyda
” en kortare cykelväg
” man slipper cykla längs en större bilväg
” endast en handfull korsningar

Se Fullerö hage – ta cykeln längs järnvägen

3. Södra järnvägsleden – Sävjastråkets direktväg till Resecentrum

Från Vimpelgatan, längs gamla industrispåret, kan Sävjaborna få en korsningsfri cykelbana med bro över Strandbodgatan till Resecentrum och vidare.

Förslaget

Bägge sidorna av Kungsgatan får flera korsningar/utfarter när allt är färdigbyggt. För Sävjacyklister på väg mot Resecentrum och vidare blir en cykelbana längs fd Slotts industrispår mot Resecentrum och vidare en snabb och säker lösning.

För cyklister från Sävja och Nåntuna är en cykeltur till centrum eller Resecentrum inte optimal. Över det öppna fältet är man utsatt för vind, sedan följer den högtrafikerade Kungsgatan med dess buller och utfarter. Och fler utfarter kommer det att bli. Därefter når man motortrafikens rödljus vid Strandbodgatan. Där upphör i praktiken cykelvägen mot centrum. Man kan följa den irrande g-c-banan via Resecentrum eller ta Dragarbrunnsgatans något stirriga gåfartsgata eller söka sig ner mot Östra Ågatan.
Ett betydligt smidigare sätt att ta sig till Resecentrum vore att bygga en cykelbana längs järnvägen. Det finns ett gammalt industrispår som går in vid Vimpelgatan och leder till fd Slotts fabrik. Sedan behövs en cykelbro över Strandbodgatan. Därefter man kan välja att parkera direkt vid Resecentrums alltför underutnyttjade södra entré eller fortsatta fram till det cykelgarage kommunen ämnar bygga. Man kan naturligtvis även fortsätta norrut längs västra Järnvägspromenaden eller via Centralpassagen till den västra sidan om järnvägen.
Det blir alltså en korsningsfri cykelbana från Vimpelgatan till Resecentrum och långt vidare.
Även de som kommer norrifrån har nytta av denna cykelled för att nå södra Kungsängen eller Boländerna.
Södra järnvägsleden lägger till 1,25 km korsningsfri cykelväg från Resecentrum till Vimpelgatan.

4. Boländernas järnvägsled

En cykelled längs industrispåret från Resecentrum till befintlig gc-bana ger en rak och säker cykelbana mellan Ikea och Resecentrum och vidare.

Förslaget

En cykelbana längs industrispåret erbjuder en snabbare, genare, tryggare, trafiksäkrare cykelväg med mindre backar. Man slipper Bolandsgatans alla osäkra utfarter.

Det finns ett industrispår som leder från Resecentrum till fjärrvärmeverket. Den sista biten förbi fjärrvärmeverket har det sällskap av en nybyggd gång- och cykelbana som mynnar ut nere vid Ikea mellan Biltema och Bauhaus. Men den första biten, mellan Resecentrum och Danmarksgatan, saknar en cykellänk.
Det är inte roligt att cykla längs Bergsbrunnagatan-Bolandsgatan, det är till och med farligt. Dubbelriktade cykelbanor längs gator har högre olycksrisk än enkelriktade, eftersom svängande motortrafik inte alltid väntar sig cyklister från ”andra hållet”.
Om man från Stationsgatan leder cykeltrafiken på en bro över Strandbodgatan och vidare längs industrispåret får man en genare cykelväg med färre farliga korsningar. Det finns ett aber: Idag har GE Health Care stängslat in järnvägen. Där får man vända på ordningen och låta järnvägen och cykelbanan löpa fritt.
Leden kan bli en betydligt trevligare och säkrare cykelväg för Gunstabor än Bolandsgatan-Bergsbrunnagatan.

5. Längs Lännakattens smalspår

En cykelled via Fålhagsleden ansluter till Skölsta och vidare till Gunsta, Marielund och Fjällnora. Det ger både en pendlarled och en rekreationsled.

Förslaget

Lilla Skölsta samhälle i skogsbrynet öster om E4:an byggs ut. En ny bilväg med cykelbana har dragits till Vaksala kyrka, men redan idag finns bitvis cykelväg längs Lännakattens smalspåriga järnväg. Här finns utmärkta möjligheter till en cykelväg som leder in till Fyrislund, Fålhagsleden och Resecentrum, men också tll alla förskolor och skolor kring Årsta centrum.

Cykelvägen kan dessutom fortsätta förbi Skölsta till Gunsta, som också ska byggas ut. Gunstaborna får en trevligare sommarväg, utan de backar och buller som förföljer cyklisten längs Almungevägen. Ja, cykelleden kan fortsätta längs smalspåret ända till Marielund. Förutom till de boendes fromma kan leden också bli en tacksam rekreationsväg för turister och stadsbor på väg till Fjällnora. Kanske rent av med en anslutning söder om sjön Trehörningen. Uppsala har i dagsläget riktigt dåligt med vägar för rekreation för cyklister, rullskridskoåkare och andra, exempelvis till Ulva kvarn, Lunsen och Morga.

Brunt: Befintliga cykelbanor. Grönt: Förslag på nybyggda.
En cykelväg längs Lännakattens smalspåriga järnväg förbinder Skölsta med skolor och affärer i Årsta centrum, samt Fålhagsleden till resecentrum, men även boende i Gunsta och Marielund. Samtidigt kan det bli en rekreationsled till kommunens fritidsområde Fjällnora. Eventuellt med en anslutning söder om sjönTrehörningen.

6. Från Bergsbrunna till Alsike/Knivsta

Med elcykel och velomobil blir det rimlig pendlartid från Alsike och Knivsta. Leden blir också en rekreationsled till Lunsen.

Förslaget

 Bergsbrunna-Alsike. Befintlig väg i blått. Övergångar i gult.

Det finns redan planer på att bygga en cykelväg längs järnvägen mellan Bergsbrunna och Alsike. En sådan öppnar upp för rekreationsturer till östra Lunsen, inte bara för cyklister utan även för de som åker rullskidor och rullskridskor. Det kräver slät asfalt.
Men cykelvägen kan också bli en pendlingsled mellan Uppsala och Alsike/Knivsta, trots att det är 1,3 mil från Alsike och 1,7 mil från Knivsta till Uppsala centrum. Det kan visserligen bli svettigt om man vill komma fram med cykel inom rimlig tid, men elcykel är då ett gott alternativ. Med elcykel håller man 25 km/h utan att svettas. Det innebär en restid från Alsike järnvägsbro på dryga halvtimmen och cirka 45 minuter från Knivsta. Använder man en velomobil, en täckt liggcykel, gör man enkelt 40-50 km/h. Det skulle innebära att Alsikeborna når Resecentrum på 20 minuter! Med buss eller tåg tar det idag 37 minuter. Och Knivstabor på cirka 25 minuter. Från Valloxvägen tar det 32 minuter med tåget om man går till Knivsta station.
Ett lämpligt ställe att parkera elcyklar och velomobiler vore i anslutning till det planerade cykelgaraget vid Resecentrum, som bör kunna erbjuda övervakad parkering.
Cykelvägen bör också vara tillräckligt bred för dessa farter och omkörningar.


Med en velomobil når man hastigheter upp mot 40 km/h. Regn och motvind blir ett mindre problem.

7. Gamla banvallen till Örsundsbro

En pendlarled från Ramstalund, Ölsta och Örsundsbro, utan trafikbuller och en rekreationsled.

Förslaget

Banvallen till gamla Enköpingståget väntar bara på att få bli upprustad. Asfalterad blir den intressant som pendlarstråk för boende i norra Nåsten, Kristineberg, Ramstalund, Focksta, Ölsta och Örsundsbro med flera. Men som rekreationsstråk också till Nåsten, golfbanan och Wik som målpunkter för rekreation.

Odla unikheter

En stad bör odla det som är unikt. Uppsala har många unikheter, men kan också utveckla nya. Det kanske rent av vore unikt i världen med så mycket friliggande korsningsfria cykelleder rakt genom centrum. Det är investeringar med stor positiv effekt. Vem vet, kanske blir Uppsala känt som cykelbroarnas stad?
Släta asfalterade cykelbanor på landet kan också locka rullskridskoåkare. Mälardalen har världens bästa förhållanden för långfärdsskridsko. Uppland har också en platthet som gynnar rullskridsko. Ett nät av cykelvägar för rekreation kan också utnyttjas för rullskridsko och rullskidor.

2 tankar om “Järnvägen – cyklistens bästa vän?

  1. Sven Andersson

    Beträffande nr 5, det finns redan en utmärkt cykelväg från Gnistarondellen till Gunsta.
    Från Gnistarondellen intill stan är det däremot ingen cykelled, det är rätt så trixigt…. Fortsättningen till Fjällnora och Länna är bristfällig ur trafiksäkerhetssynpunkt.
    Det var i Gunsta, som för övrigt en tragisk olycka, där en cyklist omkom, skedde härom året. Från Gunsta till Fjällnora, finns det grusvägar, som går nästa går parallellt med länsvägen (det saknas dock en sträcka på ca 500 m). Att asfaltera dessa och fixa skyltning, innebär att ytterligare ca 6-7 km mil cykelled kan skapas utan allt för stora kostnader.

    Svara
  2. Tomas

    Förslag 4 leder mycket riktigt längs industrijärnvägen och rätt genom GE Healthcares område. Det kommer inte att bli cykelväg där.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *