Gör Johannesbäcksgatan till cykelfartsgata

När Fyrislundsgatan ska bli bussgata och genomfartsgata för biltrafik kan den parallella Johannesbäcksgatan bli cykelfartsgata.


Alt text
De fem trafikljusen blir effektiva hinder om cyklister ska ta sig fram längs Fyrislundsgatan istället för Johannesbäcksgatan.

Det finns flera anledning att inte leda in cyklister längs Fyrislundsgatan:

  • Det finns knappt några målpunkter för cyklister där.
  • Fyrislundsgatan kommer att ha minst fem trafikljus. De sinkar cyklister, utom dem som vill korsa gatan.
  • Infarten till gångcykeltunneln under Fyrislundsgatan ligger på Johannesbäcksgatan.
  • Inte ens de boende längs Fyrislundsgatan har anledning att cykla där, eftersom den egna cykelparkering sker på gården med tillträde från Johannesbäcksgatan.

Det finns goda skäl att göra Johannesbäcksgatan till en cykelgata, som bilar har tillträde till enbart bitvis.

  • Infarten till gångcykeltunneln under Fyrislundsgatan ligger på Johannesbäcksgatan.
  • Ingången till gångcykeltunneln till Gränby centrum ligger i anslutning till Johannesbäcksgatan.
  • Johannesbäcksgatan ansluter till alla gator på Fyrislundsgatans västra sidan, men också till alla längs Johannesbäcksgatan.
  • Med rätt reglering blir biltrafiken (ingen möjlighet till genomfart) så ringa att cyklisterna inte känner sig hotade.
  • Johannesbäcksgatan är bullerskyddad från trafiken på Fyrislundsgatan.
  • Det är farligare att cykla längs Fyrislundsgatan:
    (1) Cyklister som rör sig i en körbana är synligare för bilister i en korsning, än om de kommer farande över körbanan från gångcykelbanor 3-4 gånger snabbare än en fotgängare.
    (2) Dubbelriktad cykeltrafik på en 2,5 meter bred cykelbanan omedelbart intill fotgängare, ger mindre marginaler än på en 4-6 meter bred gata separerad från fotgängare med kantsten.
  • SKL:s och Trafikverkets skrift Trafiksäkra staden skriver att hastigheten är lägst på 3,5 m breda gator. De kräver dock mötesplatser med lämpliga mellanrum. En minskad gatubredd ger 5-10 procents olycksminskning per meter. Eftersom som körlängden för motortrafik borde vara högst ett eller två kvarter behövs få eller inga mötesplatser.
  • Det är mer trafik i korsningarna längs Fyrislundsgatan, eftersom många av bilgaragen ligger på tvärgatorna och den trafiken kommer inte ens in på Johannesbäcksgatan.
  • All cykelparkering för fastigheterna längs Fyrislundsgatan ansluter till Johannesbäcksgatan, dess gårdar och tvärgator.
  • Man cyklar fortare på en gata än på en gångcykelbana. (Trots att det går saktare på en gångcykelbana, upplevs cyklisten som ett jehu där, men inte på gata).
  • Johannesbäcksgatan har färre fyrvägskorsningar.
  • Johannesbäcksgatan cykelväg kan förlängas med en tunnel under Fålhagsleden, som ansluter till övriga cykelvägnät/tunnlar vidare söderut och de cyklisterna slipper därmed biltrafikens trafikljus.
  • Cyklisterna kommer ändå att cykla på Johannesbäcksgatan, av ovannämnda skäl.

Inga målpunkter på Fyrislundsgatan

Det kommer att finns några verksamheter i gatuplan längs Fyrislundsgatans västra sida. Men de är inte målpunkter för cykeltrafik, och frågan är om det finns plats för någon cykelparkering längs gatan. Husfasaderna byggs i direkt anslutning till gångbanan. Mellan gångbanan och busskörfältet blir det hållplatser, lastplatser och parkeringsfickor.

Ingen snabb väg för cyklister

Cykelbanan längs Fyrislundsgatan kommer inte att ”bli en snabb och effektiv resväg”, helt enkelt därför att varje trafikljus riskera att bli ett stopp. Cyklister undviker trafikljus i möjligaste mån.

En jämförelse med Kungsgatan är på sin plats. Få cyklister skulle använda Kungsgatan som genomfart, även om det funnes cykelbanor där. De åtta trafikljusen mellan Skolgatan och Bäverns gränd skulle vara effektiva hinder. Västra järnvägspromenaden, Dragarbrunnsgatan Östra Ågatan och Västra Ågatan har tillsammans två trafikljus på samma sträcka.

Därför är det egentligen inte ens nödvändigt med gc-bana längs Fyrislundsgatans västra sida. Johannesbäcksgatan fungerar betydligt bättre för alla som cyklar. Ge utrymmet på Fyrislundsgatan till fotgängarna och eventuella uteserveringar, butiksskyltar etcetera.

PS: Även bilar har en tendens att undvika trafikljus. Sedan trafikljus installerades i korsningen Norbyvägen-Dag Hammarskjölds väg kör en del bilar från Norbyhållet på Villavägen-Thunbergsvägen. 

”Stadsgatan” Fyrislundsgatan

I detaljplanen klassas Fyrislundsgatan klassas som stadsgata. En stadsgata med 33 meters bredd inklusive gång och cykelbana även på östra sidan, vilket är 4 meter mer bredare än Dag Hammarskjölds väg vid Science Park (mätt mellan gångbanornas yttre asfaltskanter). Av dessa 33 meter får fotgängarna 2 meter gångbana på vardera sida. Motorfordonen får 7+7 meter körfält + 3+3 meter parkering. Inklusive mittrefugen blir 24 meter. Cykelbanan tar 2,5 meter på vardera sida. Minst plats ges alltså till fotgängarna! Två par kan inte möta varandra, utan att kliva ut i cykelbanan. Det gör att man snarare kan betrakta Fyrislundsgatan som en trafikled.Fyrislundsgatan blir 33 meter bred, varav fotgängarna får 4.Fyrislundsgatan blir en av de bredaste trafiklederna i Uppsala men kallas för stadsgata, trots att fotgängarna får minst utrymme.

Den kommer heller inte att få sänkt hastighet enligt hastighetsöversynen, medan exempelvis Luthagsleden får 40 km/h. Det som gör Fyrislundsgatan till stadsgata är att den får fler tvärförbindelser tvärs över gatan, därav mängden trafikljus. Möjligheterna att korsa gatan blir betydligt fler. Det finns dock ingen anledning för cyklister att fortsätta längs Fyrislundsgatan och riskera att fastna vid nästa trafikljus, när de kan cykla obehindrat på Johannesbäcksgatan. Att det är så många trafikljus beror på att det är dubbla körfält, eftersom busstrafiken ska få egna körfält. Det kräver säkrade övergångställen som förhindrar omkörningar där.

Johannesbäcksgatan

Det är glädjande att biltrafikens hastighet ska bringas ner till 10-15 km/h medels utformning av gatan, trots att den ska skyltas som 30-gata. Dock bör den utformas så att en cyklist enkelt och säkert kan hålla 25-30 km/h, cykla i bredd, och mötas i bredd.
För att minimera biltrafiken på Johannesbäcksgatan bör det inte vara en smitväg i längsled. Det kan vara frestande att slippa fyra trafikljus på Fyrislundsgatan genom att köra Johannesbäcksgatan. Det bör inte vara möjligt. En boende/besökare till norra eller södra änden bör inte skapa ”trafikarbete” på resten av gatan. Johannesbäcksgatan bör vara en gårdsgata i största möjliga mån. Det är bra att infarterna till de nya flerfamiljshusens källargarage ligger på tvärgatorna. Det minimerar trafiken på Johannesbäcksgatan.

Tvärprofil avJohannesbäcksgatan vid kvarteret MagnoliaExempel på gatuutformning av Johannesbäcksgatan.

Cykelfrämjandet föreslår en tunnel vid den röda ringen, som en förlängning av Johannesbäcksgatan. Blå streck visar befintliga tunnlar.

En tunnel från Johannesbäcksgatan under Fålhagsleden ansluter till cykeltunneln under Fyrislundsgatan alldeles söder om korsningen och ger en smidig och snabb väg vidare mot Fyrislund eller Boländerna. De som kommer österifrån, söder om järnvägen kan i sin färd slippa den krångliga passagen över både järnvägen och Fålhagsleden.

Cykelfrämjandet i Uppsala föreslår:

  • Bygg ingen cykelbana längs Fyrislundsgatans västra sida. Låt fotgängarna ta hela utrymmet i anspråk 4,5 m. Freda fotgängarna!
  • Gör Johannesbäcksgatan till en cykelfartsgata, där bilar inte har genomfart.
  • Gör det tydligt att det är en cykelfartsgata genom att använda rödinfärgad asfalt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *