Med tandemcykeln på tåget till Europa

Att semestra på tandemcykel i Europa kan bjuda på fantastiska gemensamma upplevelser. Problemet är att det ofta inte är tillåtet att ta med cykeln på fjärrtågen. Nils och Eva Wemmenhed från Malmö skaffade en tandem som går att plocka isär, packade ner den i två specialsydda väskor och tog med den som handbagage på tåget. 

Som gammal fransk- och tysklärare och, liksom min fru, entusiastisk tandemcyklist sedan flera decennier, gillar jag att i värdigt tempo och med alla sinnen vidöppna trampa omkring på europeiska kontinenten. Helst tar vi tåget ner. Kombinationen tåg och cykel uppfyller bäst vår vision om hållbar turism.

Problemet är att de flesta fjärrtåg inte tillåter tandemcyklar ombord. På regionaltåg går det i regel bra. Om man tar isär tandemen och lägger delarna i två fodral eller säckar betraktas tandemen emellertid som handbagage och åker med gratis.

Vi köpte därför för fyra år sedan en isärtagbar amerikansk tandem, en Santana Fusion. Den är utrustad med så kallade S&S-kopplingar. Principen är enkel. Man skruvar isär de tre rören som förbinder bak- och framdel på cykeln, tar av framhjulet, tar av transmissionskedjan (plasthandskar!) och skruvar isär hylsorna med broms- och växelvajrar under bottenröret.

Man behöver bara tre verktyg för detta: två insexnycklar och en flat specialnyckel. Sedan bör man se till att skydda ”tänderna”, t.ex. med bubbelplast. Slutligen lägger man ner delarna i två fodral/säckar. Hela arbetet går på mindre än en timme, trots att vi inte är särskilt händiga.

För demonteringen behövs bara två verktyg: insexnyckel och en nyckel till för S&S-kopplingarna.

För demonteringen behövs bara tre verktyg: två insexnyklar och en flat specialnyckel.

Våra egna säckar har vi låtit en flaggmakare här i Malmö sy åt oss i slitstarkt segeltyg. ”Man ska helst inte kunna se, att det är en cykel”, förklarade en tysk konduktör för oss. ”I det här fallet skulle man kunna tro, att det ligger en styckad svärmor i säckarna. Alltså rör det sig helt klart om handbagage. Grattis!”

Nerpackad på detta sätt får vår tandem plats också på det begränsade bagageutrymmet mitt i kupén i franska snabbtåg, TGV. Som på det Paris-Bordeaux-TGV som i somras förde oss till Cykelturistveckan i Albi i söndra Frankrike.

Vår andra stora cykelresa i år var etappresan Köpenhamn-Berlin, från den 9. till 25. september. Radfernweg var mycket väl skyltad, både i Danmark och Tyskland. Rutten Kopenhagen-Berlin (eller Berlin-Kopenhagen) klarar alla med normal vardagskondition av. Det finns förvisso en del backar men inga långa stigningar. Man färdas genom ett fantastiskt varierat landskap.

Särskilt vackert var området Mecklenburgische Seenplatte där vi färdades längs den ena sjön efter den andra. Man skulle kunna tro man var i Sverige! De flesta vägar är asfalterade, men både grus och betongplattor förekommer. För övrigt är underlaget sällan ett bekymmer för oss. Vår stabila ”packåsna” med sina 47 millimeter breda däck tar sig fram nästan överallt!

"Man skulle kunna tro man var i Sverige", skriver Nils Wemmenhög om de Mecklenburgska sjöarna.

”Man skulle kunna tro man var i Sverige”, skriver Nils Wemmenhed om de Mecklenburgska sjöarna.

Efter fyra dagar i den tyska huvudstaden återvände vi så till Malmö. Med tåg förstås och ”svärmor” i bagageutrymmet…

En reflexion: Trots att Köpenhamn och Berlin nog är de mest cykelvänliga storstäderna i Europa, där tack vare en väl anpassad infrastruktur både vardags- och turistcyklisterna blir allt fler, så såg vi inte en enda tandem i någon av städerna! Ändå är det mycket lätt ta sig fram med tandem där, det vet ju vi. Och på vår 700 kilometer långa färd från Köpenhamn till Berlin mötte vi endast ett ekipage. Detta gjorde oss lite besvikna.

Är det så att vi tandemcyklister får finna oss i att, för att citera den franske författaren Stendhal, tillhöra the happy few? En låt vara privilegierad och avundsvärd liten skara, att döma av alla vänliga och en smula melankoliska leenden folk ger oss?

Vad är det då som hindrar alla dessa sympatisörer att ta steget fullt ut, att skaffa sig en tandem själva?! Troligen inget! Under förutsättning att man är två förstås. A deux c’est mieux, som Tandem Club de France (vi är förstås medlemmar!) framhåller i sin logo.

Text och foto: Nils Wemmenhed
Cykelfrämjandet Malmö