Ökad cykelpendling ger stor hälsovinst

Två viktiga hälsoproblem är bilismens bidrag till städernas höga föroreningshalter och människors brist på fysisk aktivitet. Ett forskningsprojekt, finansierat av forskningsrådet Forte, rör just dessa miljö- och folkhälsoproblem. Studien visar att om cirka 110 000 stockholmare, som idag åker bil till arbetet och har maximalt 30 minuters cykelväg dit, tar cykeln i stället för bilen så skulle det bland annat medföra påtagliga förbättringar av utomhusluften och därigenom bättre hälsa för hela befolkningen.

Studien bygger på koordinatsatt information om var individer bor och arbetar i Stockholms län. Utifrån det har personernas aktuella val av färdmedel och vägval beräknats med hjälp av en beprövad trafikmodell som används för den regionala planeringen. Hur långt man kommer med cykel på 30 minuter har beräknats genom analyser av existerande arbetspendlares cykelhastigheter och konditionsvärden. Dessa har sedan jämförts med den kondition som män och kvinnor i åldrarna 20-65 år har. På så sätt har man kunnat beräkna hur många som har ett pendlingsavstånd på 30 minuter med cykel.

Trafikmodellen ger de omfördelningar av trafik som beräknas bli följden om individerna lämnar bilen och istället cyklar. Trafikflödena används för att med en luftföroreningsmodell beräkna påverkan på föroreningshalterna. För de bilpendlande personer som i detta scenario skulle byta till cykel kan resans längd användas för att beräkna hälsonyttan med den ökade fysiska aktiviteten.

Med scenariot 30-minuters cykling beräknas alltså drygt 110 000 personer i Stockholms län kunna byta dagens bilpendling mot cykel. Denna insats skulle minska luftföroreningsexponeringen för bosatta i Stor-Stockholm med ungefär dubbelt så mycket som byggandet av Förbifart Stockholm. Enbart befolkningens lägre föroreningsexponering beräknas leda till att cirka 40 förtida dödsfall, vilket motsvarar 500 förlorade år, varje år kan undvikas. Om de som byter från bil gör 80 procent av resorna till arbetet på cykel beräknas ungefär lika många levnadsår vinnas genom den ökade fysiska aktiviteten. Effekter på trafikolyckor och cyklisternas egen dos av luftföroreningar återstår att bedöma.

De första resultaten av projektet presenteras vid Transportforum i Linköping på fredag den 9 januari 2015.

Bakom studien står Umeå universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholms miljöförvaltning och WSP.

För mer information kontakta de huvudansvariga forskarna:
Bertil Forsberg, professor, Umeå universitet, tel: 070-632 44 59
Peter Schantz, professor, GIH, tel: 070-300 10 58
Christer Johansson, professor, Stockholms universitet, tel: 076-122 89 31
Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, tel 08-120 53 711 eller 070-202 85 86

 

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, är världens äldsta idrottshögskola som firade 200 år förra året i nyrenoverade och utbyggda lokaler. Lärosätet ligger vid Stockholms Stadion och är Sveriges främsta kunskapscentrum för idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Här utbildas lärare i idrott och hälsa, tränare, hälsopedagoger, sport managers och idrottsvetare. År 2011 startade GIH:s egen forskarutbildning i idrottsvetenskap och inom GIH bedrivs avancerad forskning inom idrottsområdet; ofta i nära samarbete med idrottsrörelsen, skolan, samhället samt med svenska och internationella universitet och högskolor. På GIH arbetar 140 anställda och här går cirka 1 000 studenter.

Rapport om snöröjning av gång- och cykelvägar

Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt för många. Det är viktigt för att kunna öka cykelns andel av transporterna vintertid, det är viktigt för personer med funktionsnedsättningar, fotgängare på väg till och från kollektivtrafik och för gångtrafikanter med barnvagn. Det är även viktigt för bilister som vid dåligt snöröjda gång- och cykelvägar riskerar möta gångar och cyklister på vägar främst avsedda för biltrafik.

De kommuner som vill göra en insats för miljö, trafiksäkerhet och ett tillgängligt samhälle har mycket att vinna på att prioritera gång- och cykelvägar framför bilvägar när snö ska röjas.

Cykelfrämjandet har därför, för fjärde året i rad, valt att vända sig till kommunerna för att ta reda på hur dessas strategier kring snöröjning ser ut. Denna gång genomförs studien tillsammans med omsorgsföretaget Humana, vilkas kunder ofta får sin rörelsefrihet kraftigt inskränkt när gång- och cykelvägar inte snöröjs effektivt.

Undersökningen visar att kommunerna har blivit allt bättre på att prioritera snöröjning av gång- och cykelvägar framför bilvägar, även om många kommuner fortfarande kan höja prioriteringen. Valet av metoder att följa upp att snöröjningen verkligen sker effektivt skiljer sig åt, och många kommuner bör utveckla uppföljningsarbetet betydligt.

Undersökningen visar att drygt fyra av tio granskade kommuner prioriterar snöröjning av gång- och cykelvägar framför snöröjning av bilvägar i sina instruktioner för snöröjning. Drygt hälften prioriterar de båda delarna lika högt och endast fyra procent prioriterar bilvägar högst. Även om det skett en förbättring över tid har alltså nästan sex av tio kommuner fortsatt anledning att prioritera gång- och cykelvägar högra än idag om de fördelar som Cykelfrämjandet och Humana ser ska uppnås.

Cykelfrämjandets och Humanas erfarenhet är att snöröjningen många gånger genomförs på ett bristfälligt sätt och därför har kommunerna frågats om detta. Studien visar att stickprovskontroller är vanligast förekommande metod för uppföljning. Fyra av tio har bristanmälningstjänst och nästan lika många använder sig av GPS för att flöja upp snöröjningen. 25 kommuner uppger att ingen uppföljning alls sker. Fler kommuner bör överväga att använda sig att fler metoder utöver stickprovskontroller för att säkerställa snöröjningens kvalitet.

På frågan om cyklingens andel av transporterna vintertid har ökat svarar tre av fyra kommuner att de saknar statistik på området. Bland de få som har statistik är det dock en överväldigande majoritet som anger att cyklingens andel av transporterna vintertid har ökat.

Granskningen bygger på en enkät som 230 av landets 290 kommuner besvarade.

Läs hela rapporten (PDF).

Studien har genomförts av Agenda PR på uppdrag av Cykelfrämjandet och Humana.

Europeiska Trafikantveckan

Europeiska Trafikantveckan

Precis som föregående år sedan 2002 arrangeras Europeiska Trafikantveckan runt om i Europa den 16-22 september, med stöd från Europeiska Kommissionen.
 Antalet deltagande städer har ökat år från år.

Kampanjen syftar till att ge medborgarna möjlighet att upptäcka alternativa sätt att förflytta sig än genom att använda personbilen. Vinsterna är mindre klimatpåverkan, renare luft, bättre tillgänglighet för alla trafikanter, bättre hälsa, minskat buller och bättre trafiksäkerhet.

Årets tema
 är ”Våra gator – vårt val”. Fokus detta år är livskvalitet.

Cykelfrämjandet och Energikontoren Sverige samverkar i ett nationellt projekt för att stötta aktiviteter under Trafikantveckan. Projektet sprider bland annat tips och goda exempel, ordnar nationella tävlingar mellan kommuner och stöttar med pressmeddelanden och mediakontakter.

Deltagande städer i år och tidigare år, samt vilka aktiviteter och bestående åtgärder de har satsat på, kan du hitta på:
www.trafikantveckan.nu och www.mobilityweek.eu/cities/

Läs mer om Europeiska Trafikantveckan på www.mobilityweek.eu och www.naturvardsverket.se/trafikantveckan.

Vår förnyade tidning ”Cykling” är här!

Vår förnyade tidning ”Cykling” är här!

Lorem ipsum dolor sit amet, eam te dicat delenit, cum et stet decore propriae, sea te vide incorrupte. Aliquid molestie oportere in mei, alii option adversarium eos no. Te mea singulis assueverit necessitatibus, consulatu vituperata persequeris sea ex. Sit et dicat liber sensibus, vel ei alia mandamus, per no affert iracundia. Usu veniam splendide posidonium ut, ne mel erat dissentiet adversarium. Et diam aeterno vim, usu verear efficiendi cu, ea est paulo iriure.

Ad vis posse euismod debitis. At tollit facilis eam. Prompta perpetua vix at. Primis propriae voluptaria ius no, mea putant percipit id, feugait atomorum hendrerit duo no. Delectus appellantur his cu, quo civibus accumsan repudiare et, oporteat scribentur vix eu.

Diceret temporibus reformidans eos ei, oporteat atomorum voluptatibus mei ad, ius esse admodum oportere in. Amet saepe mea id, et ferri maiestatis pri, at modo nullam adipisci pri. Qui corpora assentior an, mel illum dolorem evertitur ei. Vix quod mutat disputando ad, at his ullum summo debitis.

Vel eu illud choro delicatissimi, ius amet suas ut. Sit no clita congue percipit, vide brute complectitur mel ne, noster tibique sed ea. Ex inermis verterem cum. Has et partem minimum, sea id meis impedit. Ex dicit vulputate assueverit usu, ne qui luptatum gloriatur, eos in homero consequat. Vix an tota illum.

Sea tale perfecto et. Mea agam scaevola omittantur ut, te pri saperet salutandi. Eros viris exerci pri eu, eos ad vero elitr interpretaris, te enim inciderint has. Tincidunt democritum no nam, epicurei scripserit id nam. Et est vitae pertinax. Cibo nostrud corrumpit no eam.

Lars Strömgren om den hållbara staden

Lars Strömgren om den hållbara staden

På Stockholms stads hemsida intervjuas Lars Strömgren, Cykelfrämjandets ordförande, på temat den hållbara staden.

”Stockholm har ett bra rykte internationellt inom miljöområdet. Däremot känns det som att vi har en del kvar att göra om man tittar på social hållbarhet, attraktiva stadsmiljöer och hur vi prioriterar våra resurser för att öka hållbart resande. (…) Att byta bilen mot cykeln är ett enkelt sätt att göra Stockholm till en mer hållbar och miljövänlig stad.

Positiva exempel som förbättrat stadsmiljön i Stockholm menar Lars Strömgren är till exempel utvidgandet av lånecykelsystemet, Open streets-satsningar och breddning av gator för att ge mer plats åt cyklister och gående.

”Infrastruktur för cykel är mycket billigare än motorvägar och att fler cyklar minskar både utsläppen och köerna. Något som kan upplevas som paradoxalt är att det ändå satsas mycket mer pengar på bilvägar i Stockholm än på kollektivtrafik och cyklar, trots att färre och färre tar körkort och skaffar bil.”

Stockholms stad har tillsammans med bl.a. Cykelfrämjandet ansökt om att arrangera världens största cykelkonferens år 2017, Velo-City. ”Om vi får chansen att stå som värdstad blir det både en morot för det framtida cykelarbetet och en piska för att kunna visa upp lyckade cykelsatsningar för konferensdeltagarna och stockholmarna.”

Klicka här för att läsa hela artikeln.

Känd filmare besöker Köpenhamn

Ingen video-URL hittades.

Clarence Eckerson från Street Films besökte nyligen Köpenhamn för att testa deras cykelbanor. Särskilt inspirerande är den nyinvigda cykelbron, ”Cykelslangen”, en 230 meter lång och 4 meter bred bro som binder ihop Havneholmen och Kalvebod Brygge. Kolla gärna filmen!

Vinnare i Almedalens idétävling

Vinnare i Almedalens idétävling

Grattis Isabella Thöger, vinnare i Cykelfrämjandets tävling under Almedalen. Som tack för den bästa idén får hon en ståtlig cykel från Monark. Den vinnande idén går ut på att starta så kallade cykelkök i skolor runt om i Sverige. Cykelkök finns redan bland annat i Malmö, Göteborg, Jönköping och Solna och är en träffpunkt där man kan bygga ihop och reparera sin cykel med hjälp av gamla övergivna cyklar och delar.

Fördelarna som Cykelfrämjandet ser med att starta cykelkök i skolor är många.

Det blir en kreativ mötesplats där kunskap, hantverk och intresse för cykeln kan växa. Att återanvända gamla cykeldelar minskar vårt ekologiska avtryck och ger en möjlighet för alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att cykla.

I förlängningen leder detta till att fler barn cyklar till skolan med ökad hälsa som följd och större motivation för politiker och planerare att förbättra cykelvägar och cykelparkeringar vid skolorna.

Grattis Isabella och tack Cycleurope för cykeln!

Vårt mest humorbefriade släkte?

Vårt mest humorbefriade släkte?
Det dyker då och då upp krönikor som ondgör sig över cyklister. Den 21 juni publicerade Expressen en krönika av Jenny Strömstedt "cyklister - vårt mest humorbefriade släkte". Cykelfrämjandets vice ordförande Jennie Fasth skrev ett svar som Expressen valt att inte publicera därför publicerar vi nu svaret här på vår hemsida.

Länk till: Jenny Strömstedts krönika ”cyklister – vårt mest humorbefriade släkte”

När jag läste Jenny Strömstedts krönika ”Cyklister – vårt mest humorbefriade släkte”, så blev jag både trött och ledsen över att cyklister åter igen buntas ihop till en homogen grupp.

Vad Jenny borde förstå är att detta beteende som beskrivs varken handlar om cyklisters brist på humor eller att cyklister skulle se sig själv som bättre än andra. I Stockholm stad finns stora brister i cykelinfrastrukturen som är grunden till de konflikter som Jenny lyftare fram. Jag har tät kontakt med cyklister i Stockholm som lägger större delar av sin lediga tid för att försöka påverka stadens beslutsfattare för att skapa bättre förutsättningar för cyklister.

Jag cyklar själv dagligen i Malmö och upplever trafiksituationen helt annorlunda. Malmö stad har under många år arbetat aktivt med att skapa en fungerande trafikmiljö som gör det möjligt för trafikanter att samsas om utrymmet. Trafiksyndare finns det överallt och inom alla trafikslag, men ju sämre infrastruktur desto fler konfliktsituationer uppstår. Vi har alla samma mål, vi vill ta oss från punkt A till punkt B så snabbt och säkert som möjligt.

I trafikförordningen framgår tydligt att om cykelbana finns så ska denna i första hand nyttjas. Men vad gör cyklisten om färdvägen gång på gång är blockerad? Tänk om bilisterna varit tvungna att gång på gång köra upp på trottoaren för att komma förbi hinder på vägen. Hur många av dem skulle se humorn i situationen? Varför förväntas cyklister ha mer tålamod än andra trafikanter?

Malmö är bara ett exempel på städer i Sverige med fungerande cykelinfrastruktur. Det måste finnas en politisk vilja för att förändra och förbättra. Fungerande cykelinfrastruktur uppstår inte av sig själv utan är ett resultat av ett målmedvetet politiskt arbete.

För att Jenny Strömstedt själv ska få se vikten av en fungerande trafikmiljö och dess direkta påverkan på människors beteende, så välkomnar jag henne ner till Malmö för en guidad cykeltur närhelst det passar henne. Då får hon en möjlighet att med egna ögon se hur stor skillnad det kan vara på cykelinfrastruktur storstäder emellan. Med förhoppning om att hon då också inser att det inte är Stockholms cyklister som saknar humor, det finns helt enkelt inget att skratta åt.

Jennie Fasth
vice ordförande i Cykelfrämjandets riksförbund.

Sida 7 av 7« Första...34567